typfall: atopiska eksem Flashcards
anamnes atopisk dermatit
debut, förlopp, sämre/bättre ass faktorer, säsongsvariation
tidigare hudbesvär
klåda
allergi, annan sjukdom, LM
hudsjukdom, atopi i släkten
husdjur
vad prövats
diffar atopiska eksem
psoriasis
impetigo
svamp
skabb
vanlig lokalisation ungomar
gluteerna
lår baksida
risk eksem
sek infektion
sek efflorescenser: exkoriationer
beh
- eksemskola
- mjukgörande bas, lokala steroider med netrappning
- ljusbehandling
- systembehandling om ej svar
atopiska eksem
vanligaste eksemformen
20% barn, 2-10% vuxna
miljöfaktorer och genetik
kan debutera i alla åldrar men vanligen tidigt i livet
typiskt atopiska eksem
utslag med typiskt utseende
torr hud generellt
klåda, rivning
långdragna förlopp
etiologi
multifaktoriell: arv, miljö
- hudens barriär nedsatt, abnormalt IF
- mutation filaggrin heterozygot (barriär hudlagret), ger sämre barriärfunktion
- miljöfaktorer
hereditet
stor
patogenes
defekt hudbarriär och T-cellsdrivet IF
- defekt hudbarriär (filaggrin) ger vätskeförlust (filaggrin nedbrytande produkter viktiga för vätskebalans)
- defekt barriär ger penetrans av irritativa ämnen, allergegner
T-cellsinflammation: TH2
- specifik aktivering via IgE som aktiverar langerhandska celler
- ospecifik aktivering (t.ex. superantigen bakterier, kemisk, mekanisk irritation)
- kolonisering s. aureus, jästsvamp
- låga nivåer AMP
klinik
generellt torr hud
låg tolerans hudirritativa ämnen
tendens till vasokonstriktion: blek hud
dermografism
+ vid atopisk eksem
- hud irriteras lätt vid enkel stimuli
- ger klåda
dominerande symtom
klåda, kan tom störa sömn
rivning, ökar inflammation
lichenifiering och exkoriationer sekundärt
smärta i hud
0-2 år
ansike: kinder haka
rodnade fjällande papler/plack, vesiklar
lesioner vätskar
barndomsfas
böjveckseksem
- armbåge, knä, glutealveck
- handleder, vrister
- (ansikte, hals, händer, öron)
exkoriationer, lichenifiering vanligt
pityriasis alba
lindrigare form av atopiska eksem barn
- fjällande, runda makula
- hypopigmentering
tonårsfas > 12 år
böjveck
händer
huvud-hals
skalp
mamill
sträcksidor, bål
mörk hy
hypopigmentering, hyperpigmentering vid långvarig inflammation
follikulärt eller papulöst mänster
försämrande faktorer
vintertid
kemiska irirtanter: tvål, vatten
mekaniskt: skav, friktion, textilier
svettning, värme
infektion: banal ÖLI, hud
stress
föda: måste ej va IgE medierad allergi (röda bär, tomat, frukt)
allergi förekomst
vanligt att allergiutredning görs
- IgE födoämnen: kan vara utlösande/försämrande för eksem
- 50% får senare astma, rinokonjunktivit
- värdet av pricktest/IgE avtar med ökande ålder om patient bara har eksem utan annan atopi
- + pricktest vanligt: pollen, pälsdur - kontaktallergi
- ej vanligare hos patienter med atopiska eksem
- epikutan-test
atopi
ärftlig benägenhet att bilda IgE Ak mot protein i miljön.
I kliniska sammanhang även för ärftlig benägenhet att utveckla atopiska sjukdomar som eksem, rinokonjunktivit, astma (oavsett om IgE-ass föreligger eller ej).
Därmed viktigt att fråga efter dessa manifestationer (även hereditet för det)
vilka gör man epikutan-test på
Vid atopiska eksem som ej svarar på beh ska ma dock alltid utesluta kontaktallergi (epikutantest).
Barn med atopiska eksem på händer/fötter ska också göra epikutantest.
diagnoskriterier
- kliande utslag
- 3/5 bikriterier
- anamnes hösnuva/astma (eller hereditet < 4 år)
- böjveckslokalisationer
- torr hud generellt
- debut < 2 åå
- synliga eksem böjveck (eller kind/panna, sträcksidor < 4 år)
komplikationer
- primärinfektioner HSV, malassezia
- sek infektion: s. aureus, streptokocker
- förvärrar eksem - irritativa kontakteksem
diffar
- allergiska kontakteksem
- iktyos: torr hud med fjäll, ofta samsjuklighet med AE
- irritationseksem: torra händer, kan förvärra AE
- sebboriska eksem
- skabb
- tinea corporis (ringorm)
störta riskfakotrn för handeksem
atopiska ekem
- irritationseksem händer
behandling syfte
minska klåda för att minska eksem/rivning
minimera försämrande faktorer
antihistamin
ej effekt på klåda
misstänk födoämnesallergi om
svarar ej på behandling av eksem
samtidig slemhinneallergi, GI-symtom
försämring pga föda
vanligt hos barn
ovanligt hos äldre
bas i beh
exemskola
behandling
- mjukgörande och GC
- minskar barriärskada
- undvik tvätt överdrivet
- alltid efter dusch - kalcineurin-hämmare
- UV-ljus
- systembehandling
val av GC
svårighetsgrad, lokal ålder
- behandla intensivt, sedan underhållsbeh
- små barn: grupp II –> grupp I
- äldre barn: grupp III (ej ansikte, intertriginösa områden)
- sedan svagare grupp om bred utbredning
- glesare om lokalt eksem
underhållsbehandling: 2 dagar/veka
kalcineurin-hämmare
för de som ej tål GC eller svarar
takrolimus, motsvarar medelstark GC
2 ggr/vecka underhåll
UV-ljus
2-3 ggrYvecka
- utbredda eksem som ej svarar på behandling
- försiktigt småbarn
ex på systembehandling
om svåra bevär:
ciklosporin, mtx, azatiopron
IL-4/13-AK
vid sek infektion
odla, dålig effekt av kortison
- s. aureus: flukoxacillin 10 dagar
- strep: kåvepenin
- herpes: valaciklovir
- svamp: daktacort eller shampoo
utbredda molluskeksem
EMLA + skrapa
malazessia ger
kronisk eksemförsämring
- antimykotika +- lokala steroider
prevention
proaktiv underhållsbeh med GC när eksem är under kontroll
alltid mjukgörande, undvik försämrande faktorer
prognos
kan komma och gå, kan finnas i barndomen och sedan återkomma i vuxen ålder (exemfri period tonåren)
många har kvarstående torra händer, benägenhet att bilda klåda och irritativa kontakteksem
sämre prognos
persisterande svåra eksem barndomen
filaggrin mut
andra atopiska sjukdomar
kvinna
yrkesval
pat med AE ff.a. på händer ska informeras om yrken med frekvent våt-kem-kontakt som ökar påfresning på huden (frisör, vårdyrken)
