bensår Flashcards

1
Q

svårläkt eller kroniskt bensår

A
  • sår mellan knä och malleol som ej läker inom 6 veckor (
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

viktigt med bensår

A

symtom på underliggande sjukdom, fastställ alltid bakomliggande orsaker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vanligaste orsakerna till bensår

A

70% av bensår ovan fotled orsakas av venös insufficiens

10% av såren beror på dålig arteriell perfusion (ateroskleros)

20-25% är en blandning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

venösa bensår: orsak

A

venklaffar i djupa och/eller ytliga vensystemet har nedsatt klaffunktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

normal ven-cirkulation

A

ytliga vener töms via perforant-vener till djupa vensystemet

det djupa systemet töms därefter med hjälp av muskelpump i underben/lår

gångrörelse främjar muskelpumpen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

symtom venösa bensår

A

ödem

smärta be/sår

benkramp i vila

tyngdkänsla i ben

eksem

sår kring malleoler

oregelbundna sår, ytliga eller medeldjupa

vita ärrliknande områden i ankelregionen där små röda kärlprickar ses (atrofi blanche)

brunpigment

fibrinbelagda sår

utvecklas långsamt

sekretion ofta kraftig

hud kring sår torr och fjällig

fotpulsar kan palperas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

orsak till arteriella bensår

A

ateroskleros i foten/benets artäre

rökning

ett venöst sår kan övergå till kombinerat a/v bensår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

symtom a-bensår

A

sår på
- fotrygg
- fot
- tår
- häl
- fotsula
- underben

kan involvera
- muskler, senor, skelett

mer markerad sårkant

benet blankt, hårlöst, kallt

mer smärtsamt, torrare

gula eller svarta nekroser

vilosmärta ff.a. i liggande

smärta lindras om benet hänger neråt

LM hjälper sällan mot smärta

svarpalpabla pulsar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vaskulitsår

A

kärlinflammation i hudens ytliga små blodkärl, ofta hos reumatiker

små blåaktig kärlknutor runt sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

pyoderma gangrenosum

A

blåröd kant

bikakelliknande sårbotten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

necrobiosis lipoidica

A

gulröda välavgränsade fläckar på tibia

50% har DM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

hydrostatiska sår

A

ofta mitt fram på underbenet

rött och granulerat

yttre trauma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

hypertensiva sår

A

ofta nekrotiska

smärtsamma

hypertoni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

maligna sår: orsaker

A

BCC
SCC
MM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

sårläkningsprocess: faser

A
  1. inflammationsfasen
  2. nybildningsfas
  3. mognadsfas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

beskriv sårläkningsprocessen

A

Vid skada sker blödning, det ger kärlkonstriktion och koagelbildning

Inflammationsfasen
- 3-4 dagar
- inflammatorisk celler kommer till sårområde för att rensa från död vävnad/bakterier och nedbrytningsprodukter
- koaglet omvandlas till matrix, det blir sen ärrvävnad

Nybildningsfasen
- 3-4 v
- såret fylls med ny vävnad
- inflammatoriska celler ersätts av fibroblaster, keratinocyter, endotel, kärl återbildas
- granulationsvävnad ses, epitel växer in från kanterna
- såret dras samman

Mognadsfas
- månader till år
- permanent sårvävnad bildas
- hållfasthet och elasticitet byggs upp
- läkt sår får aldrig mer än 80% hållfasthet jämfört med normal hud
- ärr bildas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

ett svårläkt sår

A

stannar i inflammationsfasen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

läkningshämmande faktorer

A

ålder

rökning

ödem

infektion

fibrinbeläggning

smärta

eksem

nekroser

LM

näring-vit brist

tryck

underliggande sjukdomar, t.ex. DM

täta bandagebyen stör sårläkningen (infektionsrisk)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

undantag för att frekvent bandagebyten stör sårläkning

A

arteriella sår

infekterade sår

nekroser

DM-sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

behandlingsmål

A

omläggning 1 ggr/vecka

reducera lidande

få adekvat behandling och förband utifrån sårstatus

underliggande diagnos ska hittas

läka såret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

sårbehandling

A
  1. ABI index på alla
    - arteriell cirk störning?
    - upprepa regelbundet eller vb
  2. vid låga ankeltryck eller oklara fall med klinisk misstanke om AI –> tåtryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vilka kärl mäter man vid ABI

A

ULJ-doppler
- a. dorsalis pedis
- tibialis posterior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

hur gör man ABI

A

mät SBT i båda armarna efter 10 min vila

mät sedan trycket i de två fotkärlen

formel: högsta tryck ankel/högsta tryck arm

24
Q

gränser för ABI

A

> 1 normalt

< 0.8 = kärlsjukdom

< 0.5 = allvarlig a-sjukdom

> 1.3 = falskt för högt

25
Q

gräns ABI för kompressonsbeh

A

< 0.8

26
Q

viktigaste beh vid venösa bensår

A

kompressionsbeh
- läkarordination

27
Q

varför är kompressonsbeh bra

A

ödem måste elimineras för att bensår ska läka
- högläge i vila
- kompressionslindor
- pumpstövel

28
Q

vad är viktigt med kompression

A

VARAKTIG OCH GOD KOMPRESSION AO
- valet av kompression beror på ödem, ABI, patientens rörlighet etc
- kompression måste vara högst över ankeln och långsamt avtagande upp mot benet

29
Q

hur linda

A

från tåbas upp till 1-2 tvärfingrar nedom knäveck
- från tåbas mot stortå (lindan kan hänga på m. soleus)
- ska va bekvämt
- ej hindra rörelse fotled
- inga fåror som stasar hud

30
Q

kompressionsbinder

A

lågelastiska, kortsträckta bindor

högelastiska/långsträckta bindor

31
Q

lågelastiska bindor

A
  • ger högt arbetstryck, lågt vilotryck (stör ej cirk vid sängläge)
  • bör lindas om efter 2-3 dagar
  • kräver att pat är uppegående
  • används vid blandsår och AI
32
Q

högelastiska långsträckta bindor

A

hög arbetstryck och vilotryck

tas av nattetid

lämpligt till pat som en använder muskelpump

ej till patienter med blandsår/AI

33
Q

övriga kompressonsbindor

A

coplus

profore (flerlagskompression, 3-4 lager)

coban 2: 2-lagers kompressossystem

coban 2-lte: vid lägre ABI

engångslindor: håller kompression upp till 7 dagar

34
Q

största problem med bensår

A

smärta

kompression

lukt

störd sömn

livskvalité

35
Q

smärtlinddra

A

LM

kroppstempererad sårrengöring

avlägsna förband försiktigt

använd förband som ej fastar i sår/omgivande hud

36
Q

vad ska man ta hänsyn till vid sårbehandling

A

sårtyp

hur ser sårytan ut

djup på såret: ytligt/djupt

vätskande sår eller torrt

lättblödande

lukt

smärtsamt

lokalisation

infekterat, inflammerat

37
Q

faktorer som avgör val av förband

A

lokalt sårstatus
- t.ex. vätskning

smärta
- vissa hårprodukter är mer smärtsamma än andra

egen erfarenhet

fuktighetsbevarande förband viktigt

ekonomiska faktorer

38
Q

varför är bensår kostsamt för vården/samhället

A

felaktiga diagnoser

ej effektiv sårbehandling

personalkostander

sjukhusvistelse

resekostnader

komplikationer (inf, sepsis)

förbandskostnader

specialistkonsulter

39
Q

rengör sår

A

tvål-benbad med dusch
- kroppstempererat vatten

om sår står i förbindelse med led eller steril kroppshåla
- steril koksaltslösning 0.9%

vätskande, smetiga sår
- kaliumpermanganat-bad 5%
- ej dusch efter

40
Q

biofilm

A

alla svårläkta sår har biofilmsbildning i någon del av såret
- avstannad och försvårad sårläkning
- motståndskraftig mot AB/antiseptika

41
Q

olika typer av förband

A

hydrokolloider

hydrofibrer

polyuretanskum

42
Q

hydrokolloidala förband

A
  • suger åt fukt från såret, bildar gel-liknande massa
  • löser upp fibrin
  • försiktighet vid arteriella ischemiska fotsår (täta inspektioner vid risk för infektion)
  • ej vid DM-relaterade fotsår
43
Q

ex hydrokolloidala förband

A

duoderm

44
Q

hydrofiber-förband

A

består av cellulosa, snabb gelbildning

för sår med kraftig-måttlig sårsekretion

absorption sker vertikalt, motverkar maceration av sårkanter

kräver sekundärförband

45
Q

ex på gelbildande förband

A

aquacel extra

46
Q

polyuretanskumsförband

A

hög absorptionsförmåga

vissa med silikonhinna för skonsamt vidhäftning

t.ex. mepilex

47
Q

tecken på sårinfektion

A

obehaglig lukt

kraftig sårsekretion

ökad smärta, svullnad, rodnad, värmeökning i sår eller hud omkring

48
Q

vad göra vid misstanke om infektion

A

sårodla

49
Q

antiseptika för rengöring

A
  1. PHMB-lösning
    - effekt mot många sårpatogena mikroorganismer
    - minskar biofilm
    - gel/lösning, gelen verkar i såret mellan förbandsbyten
  2. ättiksyra lösning
  3. kaliumpermanganat
    - 3-5%
50
Q

debridering av sår

A

avlägsnande av död eller kontaminera vävnad kring infekterad skada tills frisk vävnad framträder

51
Q

hur kan man debridera sår

A

kir

ev. med bedövning (emla, xylocain)

mekaniskt: sax, pincett, skalpell, ringcurett

monofilamentsvamp (debrisoft)

autolytisk debridering
- hydrokolloidplatta/

fluglarver :)

52
Q

antiseptiska förband

A

vid tecken på kraftig bakteriebörda (sårinfektioner, lukt)
- under begränsad tid
- under uppsikt/läkarordination
- alt till AB (eller kombinerat)

53
Q

ex. på andra förband

A

superabsorberande förband

salvkompress

sårdyna

sårbäddsskydd

kolförband

bakterie och svampbindande förband

kollagenförband

zinkstrumpa

54
Q

ytterligare sårbehandling

A

delhudstransplantation

pinch-graft

undertrycksbehadling

sårkantsskyd

mjukgörande salvor, ev kortison

55
Q

dokumentation av sår

A
  1. inspektera (sår, avtaget förband)
  2. pat upplevelse
  3. bilddokumentera i sårjournal
  4. rita av, mät sår
  5. beskriv sårets utseende och hud omkring (sårkanter)
  6. smärta, lukt, vätska
  7. hur fortskrider läkning
56
Q

behandling efter läkning

A

när såret läkt ska benet lindas 4-6 veckor

efter läkning SKA kompressionsstrumpor klass 2 användas livet ut

57
Q

risk bensår

A

recidiv vanligt