15. akut pediatrik 1 Flashcards
immunförsvar små barn
nyfödda går från steril miljö till kolonisering hud/tarm/slemhinnor
- behövs för att utveckla IF
- kommensaler accepteras pga IF ej utvecklat generellt (adaptiva, medfödda) mindre inflam svar
vid 2 års ålder närmar sig barnet vuxet IF, helt normalt först i tonåren
placenta IgG räcker 9 månader, samtidigt som egen AK-produktioner kommer igång
Vad räknas som feber?
> 38 grader
Säg något om ålder hos spädbarn och hur pass akut det är med bedömning vid feber?
vanligt, det viktiga är inte feber utan AT
Alla barn<3 månader bör bedömas samma dag, <1 månad SKA bedömas samma dag
risk: omoget IF varpå allvarlig infektion kan föreligga
barn tom 2 mån blir alltid gula på RETTS-P
Enligt RETTS P:
När är ett barn “orange” vad gäller temperatur? bonus: Kan ett barn över 3 mån bli “gul”?
För åldrarna 0-2 mån, 3-6 mån, över 6 mån till 18 år
RETTS-P:
0-2 mån: orange om över 38°, eller under 36°
3-6 mån: orange över 39°, eller under 36°
> 6 mån orange om över 41°, eller under 35°
Den här situationen är särskilt OBS
temo > 38.5 > 3 dagar och ATpåverkad
normala parametrar barn 0.2 mån
AF 30-65
sat >= 93%
puls 100-180
temp 36-38
Obs! triageras som gul, små barn ska inte vara på sjukhus
Antipyretikum till barn, dos?
paracetamol
- 15-20 mg/kg x4
ibuprofen från 3 mån
- 5-8 mg/kg x3
Fixa kortet/gör fler kort
red flags vid sjukdom uppdelat på spädbarn/förskolebarn/äldrebarn
1 BBB per åldersgrupp
spädbarn: trött, slö, dålig kontakt, svårtröstad, matningssvårigheter, kräkning + AT-påverkad, ful färg, andning, petekier pustler
förskolebarn: mindre aktiv, slö, apatisk, kräk, matvägran, petekier, pustler
äldre barn: slö, AT, hv, petekier/pustler, organspecifika symtom
RETTS-P orange/röd, IS/IM beh, magkänsla
oSmå barn med ingen eller dålig ögonkontakt. Större barn som är slappt, likgiltigt eller mycket irriterat oGråter otröstligt/skriker ständigt eller skriker svagtoÄr svårt att väcka eller somnar omgående om igen när det väcks oNackstelhet (gäller äldre barn), buktande fontanell (spädbarn)oBlekt, cyanotisk, grått eller ikterisk,oKrampar för första gången o>41 graders feberoPetekiereller pustler i huden. olåg AF/hög AF, förhöjt andningsarbeteoHar pipig andning eller gruntaroInte vill dricka/äta alls eller har förlorat stormängd vätska till följd av kräkningar eller diarréer.oImmunhämmande läkemedel
Tecken till påverkad andning hos barn?
gruntning
takypne
indragningar
gnyende
Säg två fysiologiska/anatomiska förhållanden som gör att barn lätt uppvisar andningssymtom?
ÖLI: barn får extra många förkylningar första året pga IF är svag, tränas up
snuva, hosta, andning
ofta spädbarn som kommer till akuten pga obligata näsandare och anatomiskt mer trångt, kan påverka matning
Vad är behandling för förkylning hos barn? Finns det evidens för hostmedicin?
symtomatisk
ingen tydlig evidens hostmedicin
näsrengöring: NaCl, nässug, näsdroppar
Viruskrupp (x,x,x). Benämn de tre synonymerna. Vilket är det vanligaste viruset? Vilken ålder är den vanligt förekommande vid? Säg 2 symtom.
obstruktiv laryngit, pseudokrupp eller falsk krupp
äkta krupp, orsakas av ffa. difteri
Virus = parainfluensa
vanligt,** 3 mån-3 år**, god prognos men ger andningssymtom
- snuva, feber, vaknar ofta nattetid med andningbesvär (stidor, skällhosta, ångest)
- stridor, hes, skällhosta, sat/AF, ångest
behandling pseudokrupp
- sitt upprätt, lugn och ro
underlätta andningsarbte -> sänk syrgasbehov
vb: - dexametason,
- adrenalin-inhalationer,
- syrgas
efter behandling ska som regel besvären inte komma tillbaka vid viruskrupp!
bedömning av grad av pseudokrupp
(mild, medel, svår)
- mild
- inga vilostridor
- dexametason (0.15 mg/kg) eller betapred 0.4 mg/kg - medel
- vilostridor, ej letragi
- dexametason + inh adrenalin (1 mg/ml, 1-2 ml) - svår
- letragi, irritabel
- dexametason/adrenalin/syrgas, intuberingsberedskap
3st diffar viralkrupp
- främmande kropp
- bakteriell trakeit = komplikation till viruskrupp, kommer efter par dagar
- epiglottit
obstruktiv bronkit vs infektionsutlöst astma
infektionsastma: 15-20% av alla barn 1-2 år, växer bort innan 3-4 åå
trängre luftväg, tillfällig svullnad (men inte samma inflammatoriska process som vid astma)
därmed inte lika viktigt med ICS vid lindriga besvär
i samband med förkylning pipande/växande andning, andningsarbete, långt ex, hosta nattetid, ibland påverkad pox
hur får man diagnos förlylningsastma
barn < 2 år: efter 3e obstruktiva episoden
- en gång=obstruktiv bronkit
första obstruktiva episoden om < 3 år med hereditet/atopiska sjukdom
1a obs episoden > 3 år
behandling astma/bronkit
- SABA
- om återkommande besvär och ej tillräcklig effekt med SABA=ICS/LTRA
- vid svårare besvär periodisk beh LTRA/ICS 10 dagar (4 mgx1) - besvär mellan förkylningar eller > 1gg/månad och/eller svåra fall
- som ovan vid akut insjuknande
- underhållsbehandling ICS/LTRA - SABA vb, kont låg-medeldos ICS + LTRA och/eller LABA
- SABA vb, kont högdos ICS + LTRA och/eller LABA
behandling av bronkit/astma på akuten
salbutamol (SABA)
- spacer, 0.1 mg/puff
- upprepa x 8
- få med spacer hem
om syrgasbehov ell dålig nebulisator, 0.2-0.25 ml/min (5 mg/ml)
- kan drivas med syrgas
flutikason (GC)
- spacer
- 1x4 3 dygn, sedan 1x2 8 dygn (120 mikrogram)
Vad är bronkiolit, vanlig orsak?
akut virusinfektion nedre luftvägarna
- ofta 0-2 år (< 6 mån)
orsak: RSV 80% (rino, metpneumovirus, boca), ff.a. vintertid (januari-mars)
RSV, vilken subtyp är farligare? inkubationstid? Symtom?
respiratoriskt syncytial virus
- subtyp A(B (A=sjukare), inkub 3-5 dagar
- ökad risk för förkylningsastma om bronkiolit som barn
andningspåverkad, apnéer, snuva, hosta, takykardi, ronki, krep hela lungfältet + mycket slem
+- pneumoni
APNE är centralt triggad. , om apnéer inläggning cpap med triggfunktion.
vilka drabbas värst av RS
prematura, desto yngre desto värre symtom
måste man rtg bronkioliter
nej inte om de följer bronkiolitförloppet
- bara om atypisk klinik
50% av sjukhusvårdade bronkiolitbarn har samtidig?
50% av sjukhusvårdade bronkiolutbarn har samtidigt otit
- virusorsakad, ska ej ha AB
symtomduration RSV
1-4 v
- ofta som sjukast dag 4-5
- söker de på akuten dag 3 och har de tufft ska man lägga in eller följa upp tätt pga kommer bli värre
- kommer man dag 7 är man förbi det värsta
diagnostik bronkiolut
klinisk diagnos
- bara provtagning om atypiskt förlopp
- vid behov tar man Na och pCO2, t.ex. vid andningsstöd eller vätsketerapibehov
- värdera behov av dropp med Na som om SIADH föreliigger
- vikt 1-2 ggr/dag
vad är SIADH
syndrome of innappropiate ADH
- för mycket ADH
- hyponatremi, låg serum osm
- risk för hjärnördem
behandling av bronkiolit
näsvård
syrgas med mål > 90-92%, om dålig effekt HFG
sond
inahalationer: NaCl slemlösande, om obstruktiv adrenalin
cpap, bipap
hur dosera syrgas med HFG
2 l/kg de första 10 kg + 0.5 l/kg > 10 kg
profylax RSV, who gets it? how often?
ges till
- kronisk lungsjuka (bronkopulmonell dysplasi) < 1 år (eller < 2 år vid säsong)
- prematura < 26 och < 6 mån vid säsongstart
- hjärtsjukdom < 1 år eller < 2 år vid säsongstart RSB
= Ak, ger 1 ggr/månad till riskgrupp, nov-mars
pneumoni. Agens beroende på ålder?
1 mån-5 år
- virus (RSV, metapneumonvirus) VANLIGAST
- pneumokocker, s. aureus, HI
- 5-15 år
- frekvens av bakterier ökar, virus fortsatt vanligt
take home agens vid pneumnoni
innan skolålder = virus, med stigande ålder ökande bakteriell genes
klinik vid pneumoni
feber+snuva+hosta+andningsbesvär
krepitationer, ibland pleuritretning, magont/ryggont om basal pneumoni
svarar dåligt på inhalationsbehandling
karaktäristika för status vid virus/bakteriepneumoni
- bakterie
- feber > 38.5
- AF hög
- indragningar
- sällan astmapip = talar emot bakteriell genes - virus
- feber < 38.5
- normal eller förhöjd AF
- uttalade indragningar
- astma pip hos de flesta
- hyperinflation - mykoplasma
- måttlig feber
- astma hos 30%
- ofta symtom andra organ, ledsmärta, hv, utslag
diagnostik pneumoni
klinisk
—> lung-rtg/ulj, blodprover (blod, el, crp, ARB, NPH): vid allvarlig pneumoni
—> om mild pneumoni ingen utredning
behandling pneumonie
dont ever forget vätskeintag/mat
syrgas vb
andningsstöd vb (HFG, CPAP)
ab om bakteriell genes
- po i första hand även vid milt-måttlig pneumoni även inäggningsfall: PcV, amoxicillin, erytromycin
- vid kräkning/svår sjukdom: bencyl-pc eller cefo
kikhosta
bordetella pertussis
bordetella pertussis
gram - aerob
- fäster i flimerhår, exotoxin
droppsmitta, spirds vid hostattack, inkub 1-3 v
ingår i allmänvaccinationsprogrammet, immunitet håller 7 år
KAN DÄRMD BLI SJUK SOM VUXEN
- spädbarn smittas ofta av föräldrar
risk för spädbarn som får pertussis
allvarlig infektion
- cerebral hypoxi
- encefelopati
- dödsfall
symtom vid pertussis
apneer (liksom vid RSV-bronkit)
- kan vara enda symtomet
hosta
fråga efter om något är sjuk hemma, om ja kan det vara kikhosta
diagnos pertussis
NPH pcr
beh pertussis
måste ges i tid för att påverka förloppet
- annars enbart symtomatisk behandling
- erytromycin första vecka
- symtomatisk beh
SML: smittspåra för att hitta barn < 1 år!!!
behandling av bronkit/astma på akuten
salbutamol (SABA)
- spacer, 0.1 mg/puff
- upprepa x 8
- få med spacer hem
om syrgasbehov ell dålig nebulisator, 0.2-0.25 ml/min (5 mg/ml)
- kan drivas med syrgas
flutikason (GC)
- spacer
- 1x4 3 dygn, sedan 1x2 8 dygn (120 mikrogram)
Dosering LM vid pseudokrupp.
Dexametason, adrenalin
- dexametason (0.15 mg/kg) eller betapred 0.4 mg/kg
- dexametason + inh adrenalin (1 mg/ml, 1-2 ml