film lisam: diagnostiska principer Flashcards
(46 cards)
när ska man ta en fördjupad anamnes
vid misstanke om symtom kopplat till
- arbete, levnadsmiljö
- allergisk genes
- intermedicinsk samsjuklighet/orsak
anamnes: vad ska ingå
- aktuell hudlesion
- när var hur började symtomen
- förlopp: föränderligt, sämre, periodicitet, korrelation till exponeringar/arbete/fritid, årstidsrelation, exponeringar
- sjukskrivningar pga besvär
- liknande besvär i omgivningen
- prövad behandling - hudtyp
- grad av hydpigmentering/ljuskänslighet - andra sjukdomar
- tidigare hudsjukdomar
- allergi
- LM känslighet - situationer/miljö
- arbete, bostad, social situation, fritid
- solvanor - hereditet
- hudsjukdomar, andra sjukdomar, cancer, allergi
ex på exponeringar
sol
kemikalier
LM
stress
livsstilsförändringar
varför är fotodokumentation bra
följa kliniskt förlopp, referens
varför är dermatoskopi bra
ökar diagnostisk säkerhet för melanocytära/non-melanocytära tumörer samt för vissa inflammatoriska/infektiösa tillstånd
dermatoskopi utan kontakt
polariserat ljus
- filtrerar bort reflektioner från SC
dermatoskopi med kontakt
icke-polariserat ljus
- icke-polariserat ljus
- kräver vätska för bild
vad kan man se med dermatoskop
färger, strukturer, mönster
i EPIDERMIS och PAPPILÄRA DERMIS
när dermatopatologi
när säker diagnos inte kan ställas makroskopisk eller för att bekräfta en diagnos
- hudtumörer
- dermatoser
stansbiopsi
räcker ofta med 3-4 mm
- formalin –> paraffin –> snittning och färgning
måste man sy vid stansbiopsi
om>4mm
vad ska man akta vid biopsi
kärl nerver under
kirurgisk excision
- med kniv
- bra för djupare lesioner (pannikulit, vaskulit)
- mindre tumörer: total excision ger diagnos+terapi+kontrollerad radikalitet
- misstanke om MM: excision av lesion+marginal
vad ska ingå i PAD-remiss
provtagningslokal
anamnes
hudstatus med effloresenser
klinisk frågeställning, diffar
klinisk radikalitet ja/nej
vad kan man göra med biopsi
histologi
IF (immunhistokemi)
PCR (t.ex borrelia, mykobakterier, syfilis, kutant lymfom)
vad måste man alltid göra vid PAD-svar
bedöma rimlighet av svar vs klinisk misstanke
= representativ biopsi?
vad kan man bedömma med dermatoskopi
benigna/maligna lesioner
pigmenterade/icke-pigmenterade tumörer
inflammatoriska tillstånd
skabb
the big 3
BCC
SCC
MM
andra former av cancer i huden
kutant lymfom
merkelcellscarcinom
dermatofibrosarcom protuberans
angiosarkom
svettkörtelcarcinom
kutana metastaser
celler som ger hudcancer
de tre vanligaste cancerformerna uppstår från celler i epidermis:
- keratinocyter, mer mogna/differentierade=SCC
- melanocyter=MM
- omogna keratinocyter i basalcellslagret=BCC
epidemiologi
incidensökning senaste decennierna för de 3 vanligaste formerna av cancer
- SCC/MM: incidensökning 5-6%/år
- MM 6e plats av alla cancertyper
- SCC näst vanligaste (efter bröst/prostata)
riskfaktorer/orsaker hudcancer
hudtyp
- ljuskänslighet för UV-ljus
ljusexponering:
- brännskada i ung ålder spelar roll för MM i vuxen ålder
- utomhusarbete ökad risk SCC/BCC (total exponeringstid)
många/stora nevi
- ökad risk för MM
klassificering av maligna hudtumörer
- MM
- förstadie: Mis - non-melanom hudcancer
- SCC (in situ=mb bowen, AK)
- BCC
- merkelcellskarcinom, dermatofibrosarkom protuberans, atypiskt fibroxantom - kutant lymfom
- B/T-cellslymfom
pigmenterade hudtumörer
- melanocytära lesioner
- benign: melanocytärt nevi
- maligna: MM - icke-melanocytära lesioner
- benigna: SK, dermatofibrom, agiom
- maligna: SCC, BCC och deras förstadier