film lisam: diagnostiska principer Flashcards

(46 cards)

1
Q

när ska man ta en fördjupad anamnes

A

vid misstanke om symtom kopplat till
- arbete, levnadsmiljö
- allergisk genes
- intermedicinsk samsjuklighet/orsak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

anamnes: vad ska ingå

A
  1. aktuell hudlesion
    - när var hur började symtomen
    - förlopp: föränderligt, sämre, periodicitet, korrelation till exponeringar/arbete/fritid, årstidsrelation, exponeringar
    - sjukskrivningar pga besvär
    - liknande besvär i omgivningen
    - prövad behandling
  2. hudtyp
    - grad av hydpigmentering/ljuskänslighet
  3. andra sjukdomar
    - tidigare hudsjukdomar
    - allergi
    - LM känslighet
  4. situationer/miljö
    - arbete, bostad, social situation, fritid
    - solvanor
  5. hereditet
    - hudsjukdomar, andra sjukdomar, cancer, allergi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

ex på exponeringar

A

sol
kemikalier
LM
stress
livsstilsförändringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

varför är fotodokumentation bra

A

följa kliniskt förlopp, referens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

varför är dermatoskopi bra

A

ökar diagnostisk säkerhet för melanocytära/non-melanocytära tumörer samt för vissa inflammatoriska/infektiösa tillstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

dermatoskopi utan kontakt

A

polariserat ljus
- filtrerar bort reflektioner från SC

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

dermatoskopi med kontakt

A

icke-polariserat ljus
- icke-polariserat ljus
- kräver vätska för bild

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad kan man se med dermatoskop

A

färger, strukturer, mönster

i EPIDERMIS och PAPPILÄRA DERMIS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

när dermatopatologi

A

när säker diagnos inte kan ställas makroskopisk eller för att bekräfta en diagnos
- hudtumörer
- dermatoser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

stansbiopsi

A

räcker ofta med 3-4 mm
- formalin –> paraffin –> snittning och färgning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

måste man sy vid stansbiopsi

A

om>4mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad ska man akta vid biopsi

A

kärl nerver under

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

kirurgisk excision

A
  • med kniv
  • bra för djupare lesioner (pannikulit, vaskulit)
  • mindre tumörer: total excision ger diagnos+terapi+kontrollerad radikalitet
  • misstanke om MM: excision av lesion+marginal
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad ska ingå i PAD-remiss

A

provtagningslokal

anamnes

hudstatus med effloresenser

klinisk frågeställning, diffar

klinisk radikalitet ja/nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad kan man göra med biopsi

A

histologi

IF (immunhistokemi)

PCR (t.ex borrelia, mykobakterier, syfilis, kutant lymfom)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad måste man alltid göra vid PAD-svar

A

bedöma rimlighet av svar vs klinisk misstanke
= representativ biopsi?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad kan man bedömma med dermatoskopi

A

benigna/maligna lesioner

pigmenterade/icke-pigmenterade tumörer

inflammatoriska tillstånd

skabb

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

the big 3

A

BCC
SCC
MM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

andra former av cancer i huden

A

kutant lymfom

merkelcellscarcinom

dermatofibrosarcom protuberans

angiosarkom

svettkörtelcarcinom

kutana metastaser

20
Q

celler som ger hudcancer

A

de tre vanligaste cancerformerna uppstår från celler i epidermis:

  1. keratinocyter, mer mogna/differentierade=SCC
  2. melanocyter=MM
  3. omogna keratinocyter i basalcellslagret=BCC
21
Q

epidemiologi

A

incidensökning senaste decennierna för de 3 vanligaste formerna av cancer
- SCC/MM: incidensökning 5-6%/år
- MM 6e plats av alla cancertyper
- SCC näst vanligaste (efter bröst/prostata)

22
Q

riskfaktorer/orsaker hudcancer

A

hudtyp
- ljuskänslighet för UV-ljus

ljusexponering:
- brännskada i ung ålder spelar roll för MM i vuxen ålder
- utomhusarbete ökad risk SCC/BCC (total exponeringstid)

många/stora nevi
- ökad risk för MM

23
Q

klassificering av maligna hudtumörer

A
  1. MM
    - förstadie: Mis
  2. non-melanom hudcancer
    - SCC (in situ=mb bowen, AK)
    - BCC
    - merkelcellskarcinom, dermatofibrosarkom protuberans, atypiskt fibroxantom
  3. kutant lymfom
    - B/T-cellslymfom
24
Q

pigmenterade hudtumörer

A
  1. melanocytära lesioner
    - benign: melanocytärt nevi
    - maligna: MM
  2. icke-melanocytära lesioner
    - benigna: SK, dermatofibrom, agiom
    - maligna: SCC, BCC och deras förstadier
25
typiskt för melanocytära lesioner
ökat antal melanocyter histopatologiskt
26
typiskt för pigmenterade hudtumörer av icke-melanocytär art
inte ökat antal celler som bildar pigment, dvs inte pigmenterade pga ökat antal melanocyter
27
vad ska man titta efter vid dermatoskopi
färger strukturer mönster
28
hur fördelas ljus vid dermatoskopi
viss del - absorberas i epidermis/dermis - fördelas/spris - reflekteras
29
färg
melanin antar olika färg beroende på dess djup i huden
30
ex på färg och läge i huden (melanin)
svart=SC brunt - epidermis ljusbrun - zon mellan epidermis/dermis grå - ytliga papilära dermis blått - djupare i dermis
31
hur relaterar man klinik till färg
blå-aktia MM = troligen invasiva melanom med djupt växande komponenter
32
blod = färg
rött lila
33
keratin
gult (exsudat) vitt=keratin eller ärrfibros i dermis)
34
MM i regression
vit färg pga ärrfibros = MM som har börjat undergå regression. IF har attackerat MM så man får både fibros och MO som äter upp melanocyter i tumören och då drar med sig pigment ner i P-dermis (melanofager) = grått inslag
35
retikulärt mönster
pigmentnätverk
36
junction nevi
retikulärt mönster
37
globulärt mönster
dermala och sammansatta nevi
38
kullerstensmönster (gobblestone)
dermala nevi - vissa dermala nevi mognar och växer på höjden med tiden, globuli blir då polyklonala vilket ger kullerstensmönster
39
starburst mönster
reed nevi
40
parallellt mönster
akrala nevi
41
generella mönster för melanocytära lesioner
retikulärt mönster (pigmentnätverk) dots, globuli, streaks, pseudopods-mönster kullersten homogent blått/brunt starburst parallellt mönster akralt
42
vad tittar man på utöver det generella mönstret i melanocytära lesioner
lokala strukturer som ger ledtrådar för specifik diagnos
43
ex på diagnostiska algoritmer för att analysera färg/struktur/mönster i pigmenterade hudtumörer
pattern analysis, ABCD, 7-point checklist, 3-point checklist, chaos & clues
44
gemensamt tankesätt för diagnostiska algoritmer
ordning eller kaos symmetri, asymmetri homogenicitet/heterogen få färger/flera färger jämna/ojämna kanter
45
ser man något av dessa 4 mönster tänker man melanocytär lesion tills motsatsen är bevisad
1. pigmentnätverk 2. grupperade globules (gärna svarta/bruna) 3. streaks 4. homogen blå färg (blått nevus, invasivt MM)
46
pigmentätverk
retikulärt generellt mönster eller område i lesion som visar detta bruna nätverk