film lisam: diagnostiska principer Flashcards
när ska man ta en fördjupad anamnes
vid misstanke om symtom kopplat till
- arbete, levnadsmiljö
- allergisk genes
- intermedicinsk samsjuklighet/orsak
anamnes: vad ska ingå
- aktuell hudlesion
- när var hur började symtomen
- förlopp: föränderligt, sämre, periodicitet, korrelation till exponeringar/arbete/fritid, årstidsrelation, exponeringar
- sjukskrivningar pga besvär
- liknande besvär i omgivningen
- prövad behandling - hudtyp
- grad av hydpigmentering/ljuskänslighet - andra sjukdomar
- tidigare hudsjukdomar
- allergi
- LM känslighet - situationer/miljö
- arbete, bostad, social situation, fritid
- solvanor - hereditet
- hudsjukdomar, andra sjukdomar, cancer, allergi
ex på exponeringar
sol
kemikalier
LM
stress
livsstilsförändringar
varför är fotodokumentation bra
följa kliniskt förlopp, referens
varför är dermatoskopi bra
ökar diagnostisk säkerhet för melanocytära/non-melanocytära tumörer samt för vissa inflammatoriska/infektiösa tillstånd
dermatoskopi utan kontakt
polariserat ljus
- filtrerar bort reflektioner från SC
dermatoskopi med kontakt
icke-polariserat ljus
- icke-polariserat ljus
- kräver vätska för bild
vad kan man se med dermatoskop
färger, strukturer, mönster
i EPIDERMIS och PAPPILÄRA DERMIS
när dermatopatologi
när säker diagnos inte kan ställas makroskopisk eller för att bekräfta en diagnos
- hudtumörer
- dermatoser
stansbiopsi
räcker ofta med 3-4 mm
- formalin –> paraffin –> snittning och färgning
måste man sy vid stansbiopsi
om>4mm
vad ska man akta vid biopsi
kärl nerver under
kirurgisk excision
- med kniv
- bra för djupare lesioner (pannikulit, vaskulit)
- mindre tumörer: total excision ger diagnos+terapi+kontrollerad radikalitet
- misstanke om MM: excision av lesion+marginal
vad ska ingå i PAD-remiss
provtagningslokal
anamnes
hudstatus med effloresenser
klinisk frågeställning, diffar
klinisk radikalitet ja/nej
vad kan man göra med biopsi
histologi
IF (immunhistokemi)
PCR (t.ex borrelia, mykobakterier, syfilis, kutant lymfom)
vad måste man alltid göra vid PAD-svar
bedöma rimlighet av svar vs klinisk misstanke
= representativ biopsi?
vad kan man bedömma med dermatoskopi
benigna/maligna lesioner
pigmenterade/icke-pigmenterade tumörer
inflammatoriska tillstånd
skabb
the big 3
BCC
SCC
MM
andra former av cancer i huden
kutant lymfom
merkelcellscarcinom
dermatofibrosarcom protuberans
angiosarkom
svettkörtelcarcinom
kutana metastaser
celler som ger hudcancer
de tre vanligaste cancerformerna uppstår från celler i epidermis:
- keratinocyter, mer mogna/differentierade=SCC
- melanocyter=MM
- omogna keratinocyter i basalcellslagret=BCC
epidemiologi
incidensökning senaste decennierna för de 3 vanligaste formerna av cancer
- SCC/MM: incidensökning 5-6%/år
- MM 6e plats av alla cancertyper
- SCC näst vanligaste (efter bröst/prostata)
riskfaktorer/orsaker hudcancer
hudtyp
- ljuskänslighet för UV-ljus
ljusexponering:
- brännskada i ung ålder spelar roll för MM i vuxen ålder
- utomhusarbete ökad risk SCC/BCC (total exponeringstid)
många/stora nevi
- ökad risk för MM
klassificering av maligna hudtumörer
- MM
- förstadie: Mis - non-melanom hudcancer
- SCC (in situ=mb bowen, AK)
- BCC
- merkelcellskarcinom, dermatofibrosarkom protuberans, atypiskt fibroxantom - kutant lymfom
- B/T-cellslymfom
pigmenterade hudtumörer
- melanocytära lesioner
- benign: melanocytärt nevi
- maligna: MM - icke-melanocytära lesioner
- benigna: SK, dermatofibrom, agiom
- maligna: SCC, BCC och deras förstadier
typiskt för melanocytära lesioner
ökat antal melanocyter histopatologiskt
typiskt för pigmenterade hudtumörer av icke-melanocytär art
inte ökat antal celler som bildar pigment, dvs inte pigmenterade pga ökat antal melanocyter
vad ska man titta efter vid dermatoskopi
färger
strukturer
mönster
hur fördelas ljus vid dermatoskopi
viss del
- absorberas i epidermis/dermis
- fördelas/spris
- reflekteras
färg
melanin antar olika färg beroende på dess djup i huden
ex på färg och läge i huden (melanin)
svart=SC
brunt
- epidermis
ljusbrun
- zon mellan epidermis/dermis
grå
- ytliga papilära dermis
blått
- djupare i dermis
hur relaterar man klinik till färg
blå-aktia MM = troligen invasiva melanom med djupt växande komponenter
blod = färg
rött
lila
keratin
gult (exsudat)
vitt=keratin eller ärrfibros i dermis)
MM i regression
vit färg pga ärrfibros
= MM som har börjat undergå regression. IF har attackerat MM så man får både fibros och MO som äter upp melanocyter i tumören och då drar med sig pigment ner i P-dermis (melanofager) = grått inslag
retikulärt mönster
pigmentnätverk
junction nevi
retikulärt mönster
globulärt mönster
dermala och sammansatta nevi
kullerstensmönster (gobblestone)
dermala nevi
- vissa dermala nevi mognar och växer på höjden med tiden, globuli blir då polyklonala vilket ger kullerstensmönster
starburst mönster
reed nevi
parallellt mönster
akrala nevi
generella mönster för melanocytära lesioner
retikulärt mönster (pigmentnätverk)
dots, globuli, streaks, pseudopods-mönster
kullersten
homogent blått/brunt
starburst
parallellt mönster akralt
vad tittar man på utöver det generella mönstret i melanocytära lesioner
lokala strukturer som ger ledtrådar för specifik diagnos
ex på diagnostiska algoritmer för att analysera färg/struktur/mönster i pigmenterade hudtumörer
pattern analysis, ABCD, 7-point checklist, 3-point checklist, chaos & clues
gemensamt tankesätt för diagnostiska algoritmer
ordning eller kaos
symmetri, asymmetri
homogenicitet/heterogen
få färger/flera färger
jämna/ojämna kanter
ser man något av dessa 4 mönster tänker man melanocytär lesion tills motsatsen är bevisad
- pigmentnätverk
- grupperade globules (gärna svarta/bruna)
- streaks
- homogen blå färg (blått nevus, invasivt MM)
pigmentätverk
retikulärt generellt mönster eller område i lesion som visar detta bruna nätverk
