AB-resistens Flashcards
Vilka riskfaktorer finns för MRB (multiresistenta bakterier)
Ge 3
- kad, sond, tracheostomi
- sår som ej läker
- utomlandsresa
- vård utomlands
Fyll på med fler
isolera på egen rum
Vem geller detta?
- vårdats utomlands senaste 6 mån
- andra riskfaktorer MRB
konstaterad ESBL-carba + infektionstecken
Vad ges för terapi? (AB)
Odlingssvaret!
vad fundera på vid ab-resistens
- odling
- är det bärarskap eller klinisk infektion
- bara infektion ska behandlas - allvarlig eller lindrig sjuk
- förvärvad eller naturlig resistens?
- e. coli alltid resisten PcG
- kan förvärva resistens mot meronem - miljöbakterier eller patogen/opp
vad innefattas i MRB
Vilka bakteriegrupper handlar det om? säg 4
MRSA
ESBL extended spektrum betalaktamasproduerande tarmbakterier
ESBL-carba
VRE
PK
hur jobbar man mot AB-resistens
Vilka är aktröerna i sverige?
STRAMA, WHO, EU
PK
vanliga fel vid AB förskrivning
fel ab
i onödan
onödigt brett
för lång tid
Därför behövs riktlinjer
STRAMA
finns på alla sjukhus/regioner
tar fram riktlinjer för infektioner
- bäst/rätt ab för att motverka resistens
samverkan mellan regioner, nationellt system för kunskapsstyrning
- nationella strama
- expertgrupper
- specialistföreningar
- socialdepartementet, FHM
- rådet för styrning genom kunskap, FHM, nationella samverksgrupper - strama nätverk
- 21 lokala stram-grupper
lokala strama-grupper
Vilka proffesioner är med? Nämn 3
infektionsläkare
mikrobiologer
hygienläkare
smittskyddsläkare
allmänläkare
apotekare
–> följer förskrivningar, resistensläge, smittläge osv
???
mål ab
250 R/1000 inv/år
förslag på saker som kan göras på VC, individuell feedback är en sådan. Vad gås igenom då
Ge 2 parametrar
individuell feedback till förskrivande läkare. kollar:
antal recept/100 infektioner, andel förskrivning av 1:a hands prep
andra åtgärder:
ab-ronder på sjukhus
ab smarta ssk
ab-smarta ssk, vad gör de?
ge 2 ex
stötta läkare
säkerställa att odlingar tar innan ab
odla om man byter ab
fråga efter plan: utsättning? tvingar läk tänka
PK
diagnostic stewardship
lab hjälper beställare
- svarar ut relevanta svar
- guide till bäst handläggning
- guide till relevant individanpassad AB förskrivning (gör strama rek åt dig :)
- har minskat ab cipro t.ex.
one-health
sammarbete mellan flera dicipliner
- lokalt, nationellt, globalt
för att uppnå optimal hälsa för: människa, djur, miljö
varför viktigt med one-health tänk
infektionssjukdomar är många gånger zoonoser
flöde av MRB mellan sektioner inom OH
kan inte bara jobba med resistens inom vården då flera ekosystem bidrar till framväxt, förvärvning, spridning
måste ha one health och global health perspektiv
Vilka MRB är G+
MRSA
- vanliga betalaktam fungerar ej
VRE
- vancomycin
- mindre mort/morb men stort problem ändå vid infektion
vilka G- är MRB
ESBL
- resistens 3e gen cefalosporiner, cefo
- carba: karbapenem fungerar ej
MCR-1: mobilized colistin resistens
- plasmidöverförd resistens
- colistin
- förekommer ofta med ESBL-carba varpå mer svårbehandlad
ab i djurproduktionen
tillväxtfrämjande
minskad sjukdom
förekomst av ab i djurproduktionen
50-80% av all AB-användning går till djur
- ff.a. cefalosporin, kinoloner, polymycin (MCR-1)
stor skillnad mellan länder (mg/kg kött) samt vilka ab
sverige cirka 15 mg/kg jmf cypern 400 mg/kg
sämst: cypern, spanien, italien
avoparcin
glykopeptid AB, släkt med vanco, driver VRE
- ofta e. faecium
- stor andel VRE i djurproduktion som har avoparcin
- reversibelt med eu-reglering (fasade ut avoparcin), minskar då selektionstryck
MRSA
grisbönder riskfaktor för MRSA i studier (jmf normalpopulationen)
minskad risk MRSA om eko-uppfödning
ESBL
stor spridning djurproduktion gris, nöt, fågel
- ff.a. varianter som är vanlig hos människor
association finns till djuruppfödning
MRC-1
används mycket inom djuruppfödning
- såg att effekt försvann
- hittade e. coli med nedsatt resistens colistin
- nu örbjuden för vet använding många länder
- ofta tillsammans med ESBL-carba
kina
global hotspot för AMR
vad måste vi göra avseende kött
begränsa konsumtion
- hög konsumtion kräver intensiv djurhållning med hög ab-användning
högst amr utbeckling
kina
sysasien
ex på zoonoser
70% av alla humana infektionssjukdomar
- influensa
- sars
- ebola
- TBE
- salmonella
- borrelia
farm to fork
spridning av ab-R ur zoonosperspektiv
- får i sig AMR: antimikrobiell resistens via livsmedel
- människan koloniseras i GI
- AMR sprids vidare mellan bakterier till mer virulenta stammar eller så ger det infektion
vad påverkar AMR
klimatförändringar
milljöförstöring
förlust biologisk mångfald
vad är skydd mot AMR-spridning
hög biologisk mångfald
- patogenen anpassas till vissa värdar, blir sämre på andra värdar
- en stor variation av värdar är skydd mot smittspridning
- nuvarande matproduktion (djur/växt) bygger på monokulturer och homogena värdar vilket medför liknande mikromiljöer
- minskad mikrobiell diversitet korr med ökast spridning och förekomst av AMR
AMR i miljön
interaktion människa, miljö, djur
REAKTORER för resistens
- mirobiota unde ab-tryck
- interaktioner människa/djur som underlättar spridning (kolonier, sjukhus)
- reningsverk, vattendrag: ab-rester och biocider underlättar genetiskt utbyte mellan bakterier
- vattendrag/jord: interaktion med miljöbakterier
hur smittar resistens
resistensgener och viruelensfaktorer
- konjugation
- plasmid/DNA från F+ till F- bakterie (sexpili)
- dominerande mekanism - transformation
- fritt DNA tas upp, integreras i genom - transduktion
- bakteriofag injicerar DNA i bakterier som inkorperas i genom - transposon: mobila genetiska element
- hoppande gener
- kan kan överföras mellan plasmid och genom
bra reaktorer för resistens
djurproduktion
industrier
avlopp, förorening
–> risk för resistensspridning, risk att människan återsmittas
AMR i mijön: kretslopp
- miljöbakterier utsätts för ab, kan få resistensgener som kan mobiliserar till männskliga patogener/kommensaler
- vi vet att bilda djur, miljö, människor delar resistensgener - låga doser ab kan räcka för att selektera fram ab-resistenta kloner
ESBL
miltiresistenta G- tillhörande bacteriacae
- ff.a. e. coli, klebsiella, även pseudomonas
anmälningsplitkgia MRB
MRSA, VRE = anmälningsplikt=smittspårning (allmänfarlig sjukdom)
ESBL: laboratorieanmälan bara, förutom ESBL-carba (anmälningsplikt)
MRSA
nedsatt resistens betalaktam (s. aureus)
- via sjukvård och utomlands ofta multiresistent (även mer än betalaktam), vildtyp sällan multiresistent men vissa bildar PVL-toxin (ass med djupa hudinfektioner) och kan drabba folk utan predisponerande faktorer, vanliga symtom är furunklar/abcesser
- vid smitspårning vanligt med ass bärare
- 10/100 000/år
- kan spridas mellan djur-människa
MRSA bärarskap och infektion
kan ingå som kolonisatör av normalflora
om koloniserad vid flera tillfällen ses bärarskap som permanent, gäller ff.a. personer med hudsjukdomar, oläkta sår, kateter/drän
om MRSA inte kan påvisas i odling är smittsamhet låg, kan ha neg odling sporadiskt, vid nya sår eller andra riskfaktorer kan dock odling blir + igen (år efter negativa fynd), det är skälet till att man aldrig 100% fria någon från bärarskap
- friad: hudfrisk som lämnar 3 neg prover under 1 år: avslutar då förhållningsregler/kontroller/upplysningsplikt
vilka infektioner ses vid MRSA
samma som s. aureus
- sår
- abcesser
anpassa ab utifrån resistens
vem sköter MRSA bärareskap
infektionsläkare
eradikering MRSA bärarskap
om MRSA enbart finns på frisk/intakt hud och i näsan görs försök till eradikering (5 dagar ab lokalt näsa + klorhexidin-tvätt)
VRE
enterokocker är normalflora i tarm
- inf urinvägar, gallvägar, sår hos IS
- sepsis, endokardit
vad innebär VRE
ofta e. faecalis eller e. faecium med förvärvad resistens vancomycin och teikoplanin
ofta multiresistenta, VRE-stammar med resistens mot alla AB förekommer
vanlig orsak VRI
i sverige sjukhusutbrott, 25-50 fall/år
faktorer med betydelse för smittspridning MRSA/VRE
- dominerande smittkälla: patienter med bärarskap, ff.a. kontaktsmitta så tänk på vårdhygien
- risksituationer: luftvägsinfektion, fjällande hudsjukdom, sår, kateter/drän
- VRE: diarre är risk pga kolonisering tarm, tänk på enkel sal/toa, handhygien
diagnostik MRSA/VRE
allmän odling sår
screening-odling: för att påvisa bärarskap
- näsa, svalg, perineum, hudlesion, sår, kateterurin
- VRE: feces
PCR ibland
riktlinjer för att begränsa smittspridning
basala vårdhygien-rutiner
obs MRB
vård av patient får aldrig fördröjas eller förhindras pga bärarskap
om misstanke om bärarskap MRSA/VRE
enkelrum och toa till odlingssvar
tidigare bärarskap som inte avskrivits ska betraktas som bärare oavsett screening
ex på misstanke: vård utomlands senaste 6 mån
vård av patient konstaterad MRSA/VRE
enkelrum/toa
avdelad personal
isolering på infektion om risk smittspridning
personal med sår/hudlesion får ej vårda patient med MRSA
info till pat om förhållningsregel, märk journal
ev behov av att screena andra patienter som vårdats på samma avdelning
om MRA/VRE upptäcks på avdelning sporadiskt
kontakt smittskydd/vårdhygien för smitturedning
sjukvårdspersonal med MRSA
hudfrisk vårdpersonal som bär på MRSA och som kontrolleras regelbundet och som erhållet specifika förhållningsregler kan efter samråd med vårdhygien, smittskydd ofta återgå till patientnära arbete
FÅR ARBETA PATIENTNÄRA TILL ODLINGSSVAR OM EJ SÅR/EKSEM
screening personal MRSA
efter kontakt med sjukvård utomlands senaste 6 mån
vårdpersonal med familjemedlemmar som är MRSA-bärare
oväntat fynd MRSA hos patient om sår hos personal
ESBL
multiresistenta G- tarmbakterier
- e. coli, klebsiella
- många bildar betalaktamas
- samlingsnamn för olika enzymer
- ESBLa/m: betalaktam-R (pc, mononbaktam, cefalosporin)
- klassiska EBSL bryter ej ner karbapenem - ESBL-carba: karbapenem (karbapenemaser)
- ESBL-carba innebär inte per definition att stammen är resistens mot karbapenem (olika karbapenemas finns)
många ESBL bär även på resistent mot andra ab varpå få beh alt finns kvar
- kinoloner, trimetoprim, aminoglykosid etc…-
ESBL-gen
plasmidöverförd
förekomst ESBL
sjukhus och i samhället, även personer utan riskfaktorer kan drabbas
ESBL vanligare än MRSA idag
ca 5% av friska bär på ESBL i tarmen, efter resa till endemiskt område är bärarskap högre
beh ESBL
utifrån resistensbestämning
erfarenhet av bärarskap och beh saknas, rek ej av vid bärarskap/ABU
vad göra för att minska ESBL
minska användning cefalosporin och kinoloner
ESBL-infektion
meronem ev i kombination med aminoglykosid (amikacin > tobramycin)
beh esbl-carba infektion
meronem
kolistin
tigecyklin
- dvs trippelkombination
ESBL spridning
fekal oralt
livsmedel
inom familj
djur
riskfaktorer för ESBL smitta
sötrre sår
drän, kad, stomi
urininkontinens
diarre
–> enbart bärarskap utan ovanstående riskfaktorer utgör sällan smittrisk i vården
screening ESBL
ff.a. utlandsvårdade (+MRSA, VRE)
- feces
- kad/rik urinprov
- sår
ESBL och SML
SML: lab anmäler ESBL-fynd till smittskydd, ESBL-carba är anmälnings/smittspårningsskyldig sjukdom
