19. hematologi Flashcards

1
Q

vad sker erytropoes prenatalt

A

gulesäck
lever, mjält
(BM sista måndaderna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad sker erytropoes prenatalt

A

gulesäck
lever, mjälte
(BM sista måndaderna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

posntal erytropoes

A

BM
- ryggmärg, bäcken, sternum, revben, rörben

lymfnoder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

blodbild barn

A

HbF 80%
blodvolym 300 ml

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

sen avnavling

A

ger blodtransfusion på ca 50-100 ml
- ca 2 min pp
- om för sent risk polycytemi

underlättar även cirk omställning, fler stamceller, minskar risk anemi/järnbrist

neg: polycytemi, ökad risk gulsot, fördröjer omhändertagande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

fysiologisk anemi hos spädbarn

Hur fungerar det?

A

Hb sjunker, lägst v 6-12

LÄGG IN MEKANISMER!

  • stabiliseras runt 2-6 mån
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

fetala erytrocyter och orsak till fysiologisk anemi

A

låg erytropoes pga minskat sat-tryck

kortare livslängd erytrocyter
- 60-70 dagar (kortare om prematura)

ökad plasmavolym pga snabb tillväxt
= utspädningseffekt

anemi ev mer uttalad hos prematura, lägst v 5

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

take home erytropoes

A

Hb och hematokrit varierar med ålder och etnicitet (små skillnader)

Med vänlig hälsning, högre hos nyfödda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

diff-diagnoser anmi

A

minskad erytrocytproduktion = BM svikt

ökad destruktion = hemolys

förlust = blödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

anemi hos barn

A

ålder, kön, etnicitet, anamnes, klinisk status

ÅLDER

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

1-3 mån

A

vanlig med fysiologisk anemi
- ev iatrogen om mycket prover på neo
- sällan patologi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

misstänk patologi 1-3 mån: red flags

A

anemi före 4-5 v ålder

lägre jmf fysiologiska värden < 100 riktmärke

symtom: irritabel, matsvårigheter (sällan distinkta)

mörk urin, långdragen/kraftig ikterus=hemolys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

ex på patologi 1-3 mån ålder

A

Rh/ABO-immunisering

infektion

kongeintal hemolytisk anemi
= sfärocytos
= G6PD-brist

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

4-6 mån

A

järnbristanemi: ovanligt om man ammas/matas

vanligtvis medfödda fel
- talassemi
- membrandefekter=sfärocytos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

> 6 mån

A

förvärvärvade tillstånd, dvs järnbrist MYCKET vanligt

  • kolla näringsintag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

kön; x-bundna anemier

A

G6PD-brist

x-linked sideroblastanemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vanlig orsak anemi flickor

A

mens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

etnicitet

A

hemoglobinopatier, enzymopatier
- talassemi: medelhavet, sydostasien
- G6PD-brist: grekland, sardinien, filippinerna
- sfärocytos: kaukasik
- sickelcell: malariaområden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

hemolys

A

mörk urin, ikterus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

blödning

A

blod i avföring/kräk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

blödningsrubbning

A

näsblod, mens mkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

infektion

A

funktionell anemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

järn-b12-folat

A

tarmsymtom=?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

allvarlighetsgrad

A

grad av symtom
- andfådd, trött

obs akut vs kronisk

har man symtom=patologiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
hereditet
ikterus gallsten splenomegali, hepatomegali = hereditär hemlytiska anemier?
26
nutrition
järnfattigt stort mjökintag: kalk kan konkurera med järn om upptag ffa. om > 300-500 ml/dag favabönor: G6PD
27
tidigare sjukdomar
anemi: hereditet? tidigare normal blodstatus, dvs förvärvat? ikterus som nyfödd: hemolys?
28
kroniska sjukdomar som kan ge anemi
njuren malignitet inflammation AI
29
LM
vissa lm kan ge akut hemolys vid G6PD
30
utlandsvistelse
TB hepatit malaria HIV
31
undersökning
1. blek: konjunktiva, handflata, nagelbädd, läppar 2. ikterus: hud, sklera --> hemolys 3. takyardi!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 4. irritabel = hv symtom som nyfödd 5. opåverkad: kronisk anemi med adaptation 6. blåmärke, petekier = AHA med trombocytopeni, malignitet 7. splenomegali: hereditär/kongenital hemolytisk anemi, infektion, leukemi/lfymom munsår: järnbrist (munvinkelragader
32
basal utredning vid anemi
blodstatus, LPK/TPK, retikulocytor 1. Hb, hematokrit 2. LPK - leukocytos: infektion, leukemi - lymfopeni: BM-svikt 3. TPK: - trombocytos (järn, inf/inflammation) - trombocytopeni: Bm-svikt 4. retikulocyter - hög: hemolys, blödning - låg: BM-svikt, järnbrist, funktionelll
33
MCV
kan stiga vid retikulocytos pga retikulocyter har högre MCV
34
basal utredning vid anemi
blodstatus, LPK/TPK, retikulocytor 1. Hb, hematokrit 2. LPK - leukocytos: infektion, leukemi - lymfopeni: BM-svikt 3. TPK: - trombocytos (järn, inf/inflammation) - trombocytopeni: Bm-svikt 4. retikulocyter - hög: hemolys, blödning - låg: BM-svikt, järnbrist, funktionell TIMING, undantag t.ex. låga retikulocyter vid infektion som ger hemolys etc
35
hemolys
haptoglobin LD bilirubin (hög) retikulocyter: hög
36
erytrocytmorfologi
sickelceller sfärocyter target-cells (talassemi)
37
hemoglobinopati ex
sicklecellsanemi
38
sicklecellsanemi
defekt Hb (HbS pga mutation i betaglobin-genen) - homozygot: 85-95% HbS - heterozygot, ofta inga problem då 40% av Hb är HbS förekommer i malaria-endemiska områden - afrika, mellanöstern, indien problem: deoxygenering symtom varierar med åldern
39
sickle-cell hos spädbarn
infektioner: funktionell aspleni - får blodsekvestrering i mjälten - splenomegali kan ge akut anemi/hypovolemi, livshotande, vanligaste dödsorsaken vid SCA fynd: daktylit --> hypoxiutlösta smärtsamma inflammationer tår/fingrar drabbar organ med långsamt fllöde (mjälte), terminalt blödflöde (tår/fingrar, retina, rörben)
40
sicklcell barn > 1 år
smärtsamma attacker rörben luftvägsobs stroke
41
sicklecell > 4 år tom tinåren
akut-bröst symtom - vanligt - vasoocklustion lungcirkulationen - infektionsutlöst: feber, hosta, infiltrat, hypoxi/dyspné dvs små kärl och långsamt flöde trappas: smärta, ischemi vanligaste orsaken att dö hos vuxen med SCA
42
andra fynd vid SCA
nattlig enures: njurinsuff priapism: lång errektion
43
vuxna med siclecell
organinsuff - hjärta, lungor, lever, njure desto äldre man är desto fler organ drabbas
44
beh SCA
1. hydroxyurea: ökar andel HbF 2. AB-profylax < 5 år - funktionell aspleni, vacc pn/influensa - PcV 3. anemi-beh vid aplastisk kris 4. smärtbehandling: NSAID/paracetamol, eller morfinprep 5. liberalt med vätska 6. undvik: dehydrering, nedkylning, höjd-skillnader, fysisk aktivitet = allt som ger hypoxi
45
enda botande vid SCA
allogen HSCT
46
membrandefekter ex
sfärocytos
47
sfärocytos
medfödd erytrocytmembran-defekt - vanligaste hemolytiska anemin i den kaukasiska befolkningen - varierande svårighetsgrad ff.a. AD nedärvning, men nymutationer förekommer
48
klinik vid sfärocytos
av assymtomatisk - blek, ikterus, splenomegali - anemi, ofta mild
49
fynd utredning sfärocytos
sfärocytoser på utstryk - obs att nyfödda kan ha det som normalfynd neg DAT hemolys
50
diagnostik av sfärocytos
sker ev i samband med aplastisk kris=pancytopeni - utan tecken på fibros/malignitet analys av membranproteiner: ankyrin, spektrin, band-3-protein
51
varfär är sfärocytos svår att diagnostisera neonatalt
ikterus och anemi kan vara normalt - förlängd ikterus typiskt, kan kräva blodtransfusion nyfödda har sfärocyter på utstryk
52
behandling sfärocytos
regelbundna kliniska kontroller, följ anemi-grad, splenomegali, bilirubin, ulj buk/gallvägar (mjälte, stenar, gör var 3-5 år) ev. folat under uppväxt om allvarlig form, ev järn ex. splenomektomi - vaccinera efter pn/mc - om behov av blod dags för splenektomi ev. AB-profylax
53
risker vid sfärocytos
ökad risk gallsten i tidig ålder 5-7 år - risk pankreatit, kolecystit/kolangit hyperbilirubin predisonerar för gallsten
54
aplastisk kris
Vid vissa virusinfektioner kan benmärgens produktion minska kraftigt och personer vars blodkroppar har nedsatt livslängd får snabbt svår anemi. Detta leder till ökad blekhet och ibland tecken på hjärtsvikt. Tillståndet brukar spontant förbättras på några dagar t.ex. HPV B19 = parvovirus - hämmar BM, ger retikulocytopen anemi - eftersom SF har behov av kompensatoriskt ökad erytropoes kan det leda till svår anemi - i många fall krävs blodtransfusion
55
ökad hemolys vid sfärocytos
kan ses vid virus med CMV/EBV
56
TEC
transient erytroblastopeni of chilhood - tidigare friska barn - får förvärvad normocytor normokrom anemi - övergående erytropoeshämning pga övergående BM-svikt av oklar genes
57
vad är TEC
isolerad anemi, drabbar små barn - kan ha uttalad anemi, låga retikulocyter - vanligen är barnen opåverakde - saknar andra symtom som trötthet, blekhet - sannolikt virus-orsakat med spontan regress - kan behöva tillfällig blodtransfusion OBS: lågt Hb, men övriga prover normala, initialt föreligger retikulocytopeni men senare cytos (dock inga hemolysprover +)
58
förekomst TEC
15-20 barn/år - blek, trött, TAKYKARDI, blåsljud - men BRA AT - från 1-4 åå
59
orsaak till TEC
oklart, ev genetik som predisponerar - virusinfektion möjligen men ej säker utlösande
60
beh TEC
spontanläker, ev steroider, normalisera sinom 1-2 mån ev. blodtransfusion
61
förvärad pure-red-cell aplasi
infektion t.ex. HPV B-19 (parvovirus, femte sjukan, erytema infektiosum) - ÖLI, hudutslag - röda kinder: slapped cheek - gott AT kan ge aplastisk kris vid underliggande hemolytisk anemi t.ex. sfärocytos
62
när diagnostiseras ofta sfärocytos
vid parvovirusinfektion=kraftig anemi pga aplastisk kris
63
ITP
isolerad trombocytopeni - TPK < 100 - AK beklädda trombocyter förstörs i RES (mjälte) ca 70 barn/år - rel vanligt, typisk barnsjukdom (förekommer även hos äldre > 65) ofta utlöst av infektion/vaccin/mediciner (ASA, heparin)
64
diagnostik av ITP
status efterfråga blödningssymtom - typ, svårighetsgrad, duration prover: isolerad trombocytopeni
65
viktigt att bedömma vid ITP
blödningsrisk - livsstil, aktivitetsgrad, fritidsaktivitet
66
blödningsrisk vid ITP
endast 3% får allvarliga blödningar - GI, näsan CNS sällsynt 0.5% TPK dålig indikator på blödninsrisk - beror ist på ålder, aktivitetsgrad, ev sjukdomsvariant
67
kliniska gradering av blödningar vid ITP
0 = ingen blödning 1. obetydlig: petekier < 100 st, få eller små hematom 2. mild. många petekier eller hematom > 5 st/>3 cm 3. måttlig: slemhinneblödningar 4. svår: pågående slemhinneblödningar som kräver intervention, inre blödningar 5. CNS blödningar, fulminant slemhinneblödning
68
behandling ITP
ofta expektans - ff.a. vid milda blödningar - ofta normalisera TPK inom 3 mån - upprepa blodprover för att se om andra blodlinjer påverkas - begränsa aktivitet så lite som möjligt, men ingen aktivitet med hög traumarisk om TPK < 50 - undvik NSAID/ASA som kan påverka TPK
69
aktiv behandling av ITP (sällsynt)
kortikosteroider IVIG trombocytinfusion vid blödning tranexamsyra desmopressin TPO-analoger monoklonala anti-CD20 splenektomi
70
blödningsutredning
1. anamnes 2. score: ISTH bleeding ass tool 3. hereditet, mediciner, misshandel 4 status: hud, slemhinnor 5. lab - blodstatus, APTT, PK-INR - faktor VIII/IX, vWF - trombocytfunktionsutredning
71
vad är viktigt i anamnes vid blödningsutredning
1. typ av blödning - hud: blåmärke, petekier = primär hemostas (TPK) - mjukdel, ledblödning: koagulationsrubbning, faktorbrist - slemhinnor: vWD, trombocytdefekt, ITP - näsblödning: ofta lokal orsak - navelstumpsblödning: faktorbrist - diffus blödning efter provtagning: vit-k brist