7. svampinfektioner Flashcards

1
Q

jästsvamp

A

candida

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

koloinsation av candida

A

GI
hud
munhåla
vagina
- total < 0-1% av mikrobiotet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

ex på candida arter som koloniserar kroppen

A

från munhåla-anus
- c. albicans

tropicalis
kursei
glabrata

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

immunförsvar mot svampar

A

candida är ofta ej invasiv (hud, slemhinnor, IF som barriär)

inflammatoriskt svar mot invasvia svampar
- komplementsystemet (C5a)
- APC (MO): fagocyterar, proinflammatoriska cytokiner IL-8
- absolut viktigst är neutrofila (fagocytos, avdödning)
- senare rekryteras T-celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

om man saknar neutrofila

A

dåligt skydd mot svamp (och bakterier)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Th1

A

TNF-alfa

IFN-gamma

IL-1/12

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Th2

A

IL-4/10

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

uppdelning invasiva candida infektioner

A

candida i blod = invasiv infektion

  1. candidemi utan involvering andra organ
  2. candidemi ass med djup candida infektion
  3. djup candidainfektion utan candidemi (ses på rtg/drän)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

hur får man ofta candida i blodet

A

ofta spridning via intravasal kateter

kan vara ass med djupare infektion t.ex. efter kir i tarm/abcess

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

klinisk bild vid candida-infektion

A

ab-refraktär feber utan andra symtom

till septisk chock

(bredd spektrum)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vem drabbas av invasiva candida infektioner

A
  1. IVA-vårdade: sekudnär/tertiär sepsis (kan ha haft föregående sepsis varpå IF är trött)
  2. grav IS pat: typ patienten är hematologisk sjuk med cyt-beh och långvarig neutropeni
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

via tarm

A

ofta IVA-PAT

hematologiska patienter

post-buk-kir

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

via kärlkateter

A

hematologisk pat

IVA pat

missbruk iv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

missbrukare

A

använder osterila injektionsmaterial/vatten
- kan få candidemi och ibland candida endokardit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

mekanism för candidainfektion

A

normal finns candida på slemhinnor och lever i symbios med värden och floran

  1. mukosa skadas (iatrogent op/cyt eller inflammatorisk) eller via dålig perfusion vid allvarlig sjukdom (IVA, sepsis) –> möjlighet för candida att invadera
  2. ab: selekterar ut normalflora, candida kan blomma ut och kan invadera vid mukosal skada
  3. immundefekt: primär eller förvärvad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

invasiv candida infektion på IVA

A

risk för candidemi
- kolonisation
- kir (ff.a. buk men all egentligen)
- IS
- antal sviktande organ, sepsis
- TPN, dialys, resp, CVK
- DM, IS, neutropen
- pankreatit
- bredspektrum ab

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

där man av sin candida

A

candidemi fördubblar dödligheten
- drabbar dem med redan hög risk att dö
- ökad risk varpå värt att behandla ändp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

sepsis av candida-inf

A

stor vinst i överlevnad vid tidig behandling, styrker att man ska behandla candidemi
- best effekt om < 12h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vad är viktigt vid behandling av candida sepsis

A

adekvat antifungoral terapi

soruce kontroll t.ex. drän abcess

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

ska man ge profylax till alla på IVA som är kolonisrade med candida

A

enbart 5-30% av koloniserade patienter får invasiv svampsjukdom
- få riskfaktorer och inge kolonisation mycket låg risk för invasiv candida

risk för överandvänding, resistens och biverkningar om behandling
- många koloniserade som aldrig får svampinfektion

NEJ, ingen indikation för profylax således

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vilka får profylax

A

neutropena patienter

för icke-neutropena: vid nyligen buk-kir och tecken på anastomosläckage/perforation (flukonazol)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

biomarkörer för svampinfektion

A

beta-D-glukan (generell svampmarkör)
- jkp har snabbtest
- kan användas för att välja ut vilka riskpatienter som ska ha terapi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

stategier för antifungoral beh

A

empirisk
- riskfaktor + bakteriellt ab + fortsatt feber trots det –> sätt in antifungoral beh

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

riktad terapi

A

behandla de som har fynd av candida i odling från blod eller andra sterila lokaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

diagnostik

A

särskilda blododlingsflaskor för svamp
- sollar ut candida bland bakterier

djupa odlingar
- perioperativt
- dränageodling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

fynd av candida i luftvägsodling IVA-pat

A

indikerar kolonisation
- kräver sällan beh (ger sällan pneunoni)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

fynd av candida i djup odling (från drän < 24h efter insättning, bukabcess) eller per-operativ vävnadsodling

A

ska i regel behandlas
- dvs djup candidainfektion utan candidemi samt intraabdominella candidainfektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

behandling candida

A
  1. echinocandiner iv
  2. azoler
  3. liposomalt amfotericin B (polyener)
  4. flucytocin

alla riktar sig på olik sätt mot svampens cellvägg

29
Q

echinocandiner

A

första linjens behandling vid septisk patient
- bredspektrum, snabb fungicid effekt
- bra för biofilmer
- dålig vid djupa infektion pga stor molekyl (ej djup infektion, CNS, urinblåsa)

30
Q

ex på echinocandiner

A

micafungin

caspofungin

31
Q

mekanism echinocandiner

A

inhiberar ett enzym i 1.3-beta-d-glukan syntesen och orsakar upplösning av cellväggen
- mindre toxisk mot humana celler

32
Q

ex azoler

A

flukconazol

33
Q

bra azoler

A

penetrar bra (djupa compartment, ögon)

kan ges po

vissa candida arter är resistenta/nedsatt känslighet

34
Q

mekanism azoler

A

hämmar enzym i ergosterol-syntesen

35
Q

mekanism polyener (liposomalt amfotericin B)

A

interagerar med ergosterol i cellväggen, förstör cellvägg via prorer

36
Q

beh candida sepsis

A
  1. echinocandin (snabb fungicid effekt) iv
  2. soruce kontroll: ta bort cvk, dränare abcess
  3. leta nedslag
    - ögonbotten: nedslag 10% candidemi, risk blindhet
  4. blododla efter 48h, därefter varannan dag, behandla 14 dagar minst efter första neg blododlingen
  5. när stabil patient och man konstaterat känslighet för azoler kan man gå över till azol
    - ofta dag 4-7
37
Q

obs obs penetrans

A

echinocandiner har ej tillräcklg effekt penetrans cns, öga
- för effekt krävs azol eller liposomalt amfotericin B

38
Q

dissemnierad candidainfektion

A

hematogen spridning
- ögonbotten (nedslag 10% vid candidemi)
- skelett
- endokardit
- CNS (ovanligt)

39
Q

vanligast candida i blod

A

c. albicans 55%
- ofta känslig för azoler

glabrata 20%
parapsilosis 10%

40
Q

obs glabrata och krusei

A

ofta ej känsliga flukonazol

41
Q

candida parapsilosis

A

drabbar ff.a barn, brännskadade

  • mindre känsliga echincandiner
42
Q

svampinfektion vid hematologisk malignitet

A

IS
neutropena

= stort hot

43
Q

incidens candidemi vid neutropeni

A

hög mortalitet

incidens beror ff.a. på duration av neutopeni

44
Q

vid verifierad sepsis candida

A

beh som candidemi även om icke-neutropen

45
Q

profylax: t.ex. vid HSCT

A
  1. flukonazol 400 mg/dag

ALT

  1. posaconazol 300 mg/dag po (skyddar även mot aspergillus)
46
Q

mögelsvamp

A

aspergillus

47
Q

eukaryot vs prokaryot

A

prokaryot: bakterier

eukaryot: växter, djur, svamp, parasiter

48
Q

förekomst mögelsvamp

A

matjord

kompost

husdamm

livsmedel

byggmaterial

49
Q

varför är mögelsvamp tåliga

A

bildar sporer (konidiner)

50
Q

hur skydd mot mögel

A

vid andas ständigt in mögelsvamp från omgivningen

skydd ffa via cellulär immunitet

51
Q

hur ger mögelsvamp skada i kroppen

A

hypersensitivitetsreaktioner (farmers lung)

mykotoxin (afla-toxin) –> kan påverka levern och ge HCC

infekton

52
Q

nytta mögelsvamp

A

pencillin

livsmedel (qorn)

53
Q

vilka sjukdomar kan mögelsvamp ge

A

bredd spektrum av sjukdomar beroende på immunstatus
- extern otit
- hypersensivitet
- pneumoni, sinuit
- spridd infektion med angioinvasivitet

54
Q

vid underliggande sjuklighet

A

låg virulens generellt men hög dödlighet då
- invasiva mögelsjukdomar ses ffa. vid IS (neutropeni, T-cellssupression)

55
Q

riskfaktorer invasiv apsergillos

A

neutropeni (långvarig, djup, ff.a. vid hematologisk cancer)

HSCT

tx (solid organ tx)

iva

kol

miljö (byggnationer)

56
Q

diagnostik aspergillus

A
  1. odling
    - luftvägssekret
    - BAL
    - biopsi
    - punktat
  2. mikroskopi (komplement odling)
  3. galaktomannan (aspergillus-ag)
    - serum
    - BAL!!!!!!!!!!!!!!! bättre än odling
  4. PCR på BAL
    - kan även testa azol-R
  5. beta-D-glukan blodprov
    - låg sens för aspergillus
    - ej specifik för aspergillus
    - vissa svampsorter ger låga nivåer
  6. aspergillus ak i serum (IgG/E)
57
Q

varför ej blododling vid aspergillus

A

växer ej i blod

58
Q

galaktomannan i serum obs

A

neutrofiler eliminerar GM vid receptorer normalt, därmed lägre sens för detta provet om icke-neutropen

vid hematologisk malignitet/HCST känsligare

fynd i serum

59
Q

galaktomannan i BAL

A

sens hög 70-90% även för icke-netropena varpå gold-std prov för invasiv pulmonell aspergillos (bättre än odling)

60
Q

kronisk pulmonell aspergillos

A

risk: strukturell lungsjukdom (KOL, TBC, sarkoidos), IS (kortison)

  1. kronisk kaviterande pulmonell aspergillos
    - som kan progridera till
  2. kronisk fibrotiserande pulmonell aspergillos
61
Q

klinik och beh kronisk fibroserande pulmonell aspergillos

A

halvinvasiv, blir ej akut sjuk

fynd av aspergillusnoduli eller aspergillom rtg

växt i sputum (galaktomannan i BAL 50%), 90% har + aspergillusserologi

beha: azol-beh 6 mån
- 25% relaps
- kir i viss fall

62
Q

aspergillus vi vissa infektioner på iva

A

influensa och covid på IVA: påverkar IF pga viral infektion som predisponerar för aspergillos
- skada luftvägsepitel, nedsatt IF pga viros/kortison/antiviral terapi

IAPA: influensa-ass pulmonell aspergillos

CAPA: covid ass pulmonell aspergillos
- ökar mortlitet 15-25%

63
Q

vilka drabbas ffa av invasiv aspergillos

A

neutropeni patienter
- hematologisk cancer
- HSCT

64
Q

mortalitet IA

A

hög: 50-90%

65
Q

vilka organ drabbas ff.a. vid invasiv aspergillos

A

pneumoni

sinuit (med spridning till andra organ)

angioinvasiv växt kan ge hemoptys/lunginfarkt

66
Q

vad göra vid invasiv aspergillos

A

s-galaktomannan 2 ggr/vecka mäts

lungfokus (IPA)
- HRCT
- BAL för diagnos (odling, galaktomannan, resistenbestämning)
- om neg BAL odling gör man PCR på BAL för resistensbestämning

67
Q

typiskt tecken rtg IPA

A

halo-sign
- ska väcka misstanke om angioinvasiv aspergillos

68
Q

beh invasiv aspergillos

A

1a handsval
- azoler som flukonazol (vorikonazol bättre men dyr)

  1. amfotericin
  2. echinocandiner
    - ej rek som monoterapi primärt
    - ev. vorikonazol + echinocandin (möjligen bättre effekt än azol ensamt)