föreläsning 6: det hjärtsjuka barnet Flashcards

1
Q

kardiella frågeställningar has unga

A

medfödda hjärtfel

svimningar

blåsljud

bröstsmärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vanligaste medfödda hjärtfelen

A

shunt:
VSD 30%
ASD 20%
PDA 10%
AVSD (hål i hjärtat centralt, omfattar kamrar/förmak)

förträngning
CoA: 20%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

LM för att hålla ductus öppet

A

prostivas
- prostaglandin-analog, stimulerar prostaglandin-R i ductus-området)
- ges iv, verkar snabbt men kort halveringstid, ges kontinuerligt som dropp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hur vanligt är hjärtfel

A

1/100 (0.8%)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

shunt/öppning ger

A

övercirkulation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

VSD

A

hål i kammarskiljeväggen
- varierande storlek
- blod shuntas vä till hö
-

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

ASD

A

hål i förmaksskiljeväggen
- inte lika stort problem
- från VF till HF
- svikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

PDA

A

från truncus p till aorta
- om kvarstående öppet shuntas blod från aorta till lungartär/lungor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

förträngingar ger

A

hypoferfusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

komplexa hjärtfel

A

t.ex. ASD+VSD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

fetal cirkulation

A

fetalt: hög PVR, efter födsel skriker barnet så PVR sjunker
- det underlättar perfusion av lungorna
- normalisering inom första veckorna när resistensen minskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

OBS vsd

A

sviktsymtom uppstår sent ca v 4-8 när PVR sjunker så att mer blod shuntas vä-hö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

symtom VSD från fall

A

vid 6 v ålder
- hög AF, grunting
- sämre amning: blir trött
- prekordial aktivitet
- ökad HF
- systoliskt biljud
- normal sat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

prekordial aktivitet

A

alltid patologiskt
- man ska ej kunna känna hjärtslag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

viktigt i status

A
  1. se
    - AT
    - blek, cyanos, voussure
    - svullnad, stas halsven
  2. lyssna
    - prekordiell aktivitet
    - hjärtförstoring: iktus
    - fremissement
    - perifer puls: pulsar, KÅ, buk/leversvullnad
  3. känn
    - rytm, frekvens, ton, blåsljud (styrka, lokalisation, ustrålning)
    - leverkant?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

voussure

A

bröstkorg upphöjd över hjärtområde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

typiskt hjärtsvikt-symtom

A

tappar i vikt, stagnerar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

rtg

A

bra för att bedömma storlek hjärna, vidgade kärl

hjärtats bredd ska vara lika lång som avstånd medellinje till thorax, om hjärtbredd större än så förstorat hjärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vad stämmer med hjärtsvikt: symtom

A

ammar sämre: trött, svettig

planar i vikt

ökat andningsarbete, AF

hög HF

prekordial aktivitet, fremissement

systoliskt blåsljud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

i4sin

A

VSD, skarp karaktär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad göra vid blåsljud

A

ucg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

beh VSD

A

våt/varm=övercirkulation
- diuretika

vila, ingen stress

op: om det ger symtom eller påverkar hjärtat
- hål kan minska spontant
- om stor hål eller svåra symtom som ej kan behandlas op
- öppen kir eller katetetr

följ tillväxt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

kateteringrepp

A

ASD, PDA
- enstaka fall av ASD kräver op (stort hål, dåliga kanter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

när har man normala frekvenser på VP

A

15 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
referenser takypné
nyfödd: 30-60 1 månad till 1 år: 30-50 2-3 år: 25-35 6-8 år: 20-30
26
referens HF
nyfödd 125 1 månad: 120 1 år: 125 2-3 år: 115 6-8 år: 100
27
misstänkta kardiella fynd i statis
cyanos som ej svarar på syrgas - hypoxitest - om lungorna är problemet försvinner cyanosen stridor som ej svarar på inhalationer takypne hepatomegali patologiska blåsljud arytmi BT-skillnad > 10 mmHg arm-ben avvikande pox: < 90% eller diff > 4%
28
patologiska blåsljud
alla diastolisak blåsljud är avvikande, blåsljud på ryggen, sträva blåsljud
29
ex på icke-kardiella orsaker till cyanos eller AT-påverkan
CNS-depression: asfuxi, maternell sedering, intrauterin stress pulm: anpassningsstörning, PFC, pneumothorax, diafragmabråck infektion, sepsis, metabol orsak
30
take home
desto mindre barn desto mer generella symtom på många sjukdomar → lås dig inte vid en diagnos
31
symtom övercirkulation
PHT - takypne - takykardi - matningssvårigheter - dålig vikt - svettas - ödem, ascites, hepatosplenomegali
32
symtom undercirkulation
lågt CO, hypoperfusion
33
symtom dålig perfusion
kall/torr, chockbild - takypné - takykardi, hypotension - matningssvårigheter - dålig viktutveckling - kalla ext, marmorering - nedsatt diures - acidos
34
CoA
avsaknad pulsar femoralis BT-skillnad arm/ben
35
orsak till hypoperfusion
förträngningar 1. PS 10% 2. CoA 8% 3. AS 5%
36
CoA
förträngning av aortabågen, nivå avgör kompensationsförmåga 1. postduktal 2. preduktal 3. extensive preduktal
37
preduktal CoA
kall/torr=hypoperfusion - vätska - håll ductus öppen med prostivas för att få cirk till systemet - prostivas köper tid till åtgärd (viktigt för att häva acidos och få perfusion) - op mer dramatiskt förlopp om preduktal CoA pga finns inga kollateraler när ductus stänger sig dagarna efter födsel
38
varför ger inte CoA symtom i fosterstadiet
fostret är beroende av ductus för cirkulation, en preduktal coa ger ej symtom vid post-duktal förträngning utvecklas anasotmoser som ger kompensationsförmåga
39
varför blir barn med post-duktal ductus ej lika sjuka pp
pga har anastomoskärl, dvs reservsystem kan upptäckas senare, op indikation föreligger ändå
40
hur stor del av blodet går via ductus hos foster
90%, dvs står för stor del av systemkretsloppet 10% via arcus från VK
41
åtgärd CoA
op - plocka bort förträngning, sy ihop
42
PDA
1. PVR hög - höger till vänster shunt - desaturering av blod till extremiteter pga PHT 2. när PVR sjunker - vänster till höger shunt - övercirkulation till lungorna - högersvikt, lungödem
43
när stängs ductus
inom 1-2 dagar - är man sjuk kan det ta längre tid
44
cyanotiska hjärtfel
är i regel ductusberoende - desaturering - dåligt flöde via lungorna - svarar ej på hypoxi-test - blandning av syrerikt/syrefattigt blod
45
hypoxitest
syrgas 100% 10 min, om syresättning stiger > 93% ej hjärtfel utan lungproblem hjärtfel ofta sat < 90% och marginell effekt syrgas
46
åtgärd vid cyanotiska hjärtfel
håll ductus öppet med prostivas till op
47
fallots anomali
PS = hypoplastiska kärl VSD överridande aorta
48
åtgärds fallots anomali
hur sjukt barnet är beroe på grad av PS/VSD om blödet till lungorna är tillräcklig behöver fallots ej vara ductusberoende, men om grav PS är det dutucsberoende prostivas - upprätthåll systemcirk via ductus
49
hur delar man in komplexa hjärtfel
1 eller 2-kammarhjärtan
50
ex på komplexa hjärtfel med normala kammaer
1. fallots anomali 2. TGA
51
mer om fallots anomali
vanligaste komplexa hjärtfelet
52
TGA
aorta och pulmonalis har bytt plats = två parallella system som ej sammarbetar - syrefattigt blod från höger sida går till aorta och kroppen - syrerikt blod från VK går till lungorna i ett eget system = ductus och FO beroende = prostivas
53
princip för enkammarhjärtan
en pump till systemkretsloppet, passivt återflöde till lungorna
54
fetal utveckling
hjärtat utformas fetalt genom att blod strömmar genom systemen så att H/V-kammar växer till om problem med genomströmning utvecklas inte systemen
55
ex på enkammarhjärtan
1. univentrikulär AV-connections - båda AV-klaffarna går till en kammare - dubble inlet right/left ventricle (DILV/DIRV) 2. CHD med avsaknad av AV-connection eller ventrikulär hypoplasi 3. funktionellt enkammarhjärta - obalanserad VSD med hypolasi av HK (VSD+ASD)
56
beh enkammarhjärtan
op i olika steg
57
vilka hjärtfel innebär att systemcirk är beroende av öppen ductus (hypoperfusion)
kritisk AS/atresi CoA avbruten aortabåge hypoplastiskt VK syndrom (HLHS)
58
cyanotiska hjärtfel som är ductusberoende
beroende av ductus för lungblodflöde 1. pulmonalis atresi +- VSD 2. PS/fallots tetrad 3. single ventricle med PS
59
vanligaste enkammarhjärtan diagnosen
HLHS - hypoplastiskt vänsterkammar syndrom - Vk ej utvecklad, normal HK - beroende av ductus för att få ut blod till systemet - totalt 3 op
60
hur op vid HLHS
bygger på aorta så den avgår från HK --> blod ut till systemet kopplar VCS/VCI till lungartärer, syrefattigt blod kan rinna passivt till lungorna och tillbaka till högersidan öppnar mellan VF/HF
61
vad kan det finns för problem med op vid HLHS
att blod ska passivt nå lungorna kan innebära problem om högt tryck i lungorna, det kan krävas avancerad sjukvård för att balansera systemet
62
prognos barn med komplexa hjärtfel
aldrig fullgod ork måste anpassa aktivitet till en pumpande kammare många utv normalt måste ha en specifik blodvolym då systemet fungerar bäst - känslig för hypovolemi - lätt för att bli dekompenserade ev transplantation vet ej hur det påverkar livslängd
63
utredning misstänkt hjärtfel
1. anamnes, symtom 2. fysisk us: se lyssna kän, cirkulationsbedömning 3. saturationstest 4. EKG 5. rtg pulm: hypertrofi, kärlvidd, pulmonella förändringar 6. ucg 7. lab: syrabas, blodstatus, crp, troponin, proBNP
64
obs obs
normalt ekg, blåsljud, bra sat = kan fortfarande finnas hjärtfel
65
vanligaste orsak till synkope
vasovagalt
66
red flags synkope
starka ljud-utlöst känslogmässig stress/rädslo-uttlöst ansträngning, vila
67
orsaker till kardiell synkope
1. svår obstruktion och hypoperfusion: - AS, PS, PHT, hypertrof kardiomyopati 2. myokardiell dysfunktion: dålig pump - restriktiv/dilaterad kardiomyopati, VK-dysfunktion, myokardit, ischemi, kawasaki anomali 3. arytmi: taky-brady-arytmi, hereditet kardiomyopati, jonkanalsjukdom, strukturellt (post-op, myokardit, kardiomyopati)
68
när kan man landa i vasovagal synkope
synkope vid ansträngning, familjehistoria person < 30 år, avvikande kroppsundersökning, avvikande EKG → om utfall i någon av dessa ska man utreda vidare, om inget utfall kan man landa i vasovagal diagnos
69
arytmier generellt
ovanligt hos barn
70
SVT
allvarligt neonatalt: sämre CO, hjärtsvikt - dålig fyllnad ger lågt CO, hypoperf, synkope hos äldre barn ofta symtom med trötthet, ej hjärtsvikt, hjärtat rusar --> vasovagal manöver, adeonsin --> abladera: AVNRT/AVRT, WPW
71
AV-block I-II
ger sällan problem
72
AV-block III
pm - tänk sjögrens eller SLE hos mamman (SSA/SSB-AK) - AV nod destrueras av AK - ta SLE-AK mamman