3. hud och mjukdelsinfektioner

Question 1

principiella skillnader primär/sek patogen

Answer 1

primärpatogener: hög patogenicitet om man hittar dem i sårodling

sekundärpatogen: kolonisatör, dvs har ej gett sjukdom men växer i sår (t.ex. psueodomas spp och vissa G- som p. mirabilis, enterobacter, enterococcus)

Question 2

primärpatogener hud-mjekdelsinfektioner

Answer 2

s. aureus

beta-hemolyserande streptokocker (grupp c eller g eller a)

staf lugdunensis

Question 3

sekundär patogener

Answer 3

pseudomonas aeruginosa

KNS (staffar)

enterococcus faecalis, faecium

enterobacter cloacae

e. coli

proteus mirabilis

etc

Question 4

absolut vanligaste isolerade bakterien från sårsekret

Answer 4

s. aureus!!!!!!!!!!!

följt av betahemolyserande streptokocker grupp C/G

Question 5

hudens normalflora

Answer 5

många av bakterier som ger infektioner finns som kolonisatärer på huden även utan infektion, därmed måste man värdera sina odlingsfynd

vanliga kolonisatärer på hud som också är potentiellt patogena
1. s. aureus, beta-hemolyserande streptokocker –> dessa är man mest intresserad av att behandla

2. pseudomonas aeruginosa, enterococcus spp, enterobacteriacae (g-)
3. KNS (s. lugdunensis mer patogen dock)–> mer frekventa kontaminanter från hud/munhåla
   - övriga: corynebacterium spp, cutibacterium acnes, bacillus spp etc

Question 6

impetigo

Answer 6

svinkoppor
- vanlig hudinfektion barn ff.a. ansikte/extremiteter (men kan finnas över hela kroppen)

indelning: icke-bullös, bullös (toxinproducerande s. aureus

vanligaste patogenen vid pus/krustor: s. aureus

vanligaste patogenen: s. aureus, beta-hemolyserande streptokocker (gas, även c/g)

behandling
- lokalbehandla med tvål vatten
- fusidinsyra lokalt
- om ej effekt eller uttalad infektion med feber: flukloxacillin (staff-ab), vid allergi klindamycin

Question 7

ektyma

Answer 7

ulcerös form av impetigo, dvs djupare infektion med samma patogener

Question 8

nageltrång

Answer 8

paronyki

Question 9

paronyki

Answer 9

ofta felaktigt nagelklippning –> patogen med hudflora (s. aureus, streptokock grupp A/C/G)

behandling: alsolomläggning (avsvällande)
- om ej effekt: partiell evulsio eller könings-op (mekanisk eller kemisk med fenol)

Question 10

vad måste man tänka på innan åtgärd vid nageltrång på vc

Answer 10

finns kärlsjuka, dm??
- prata med ortoped först, kan ge sår som ej läker

Question 11

kemisk könings op

Answer 11

fenol 80% 3 min som dödar nagelanlag

Question 12

follikulit

Answer 12

ytlig eller djupare infektion i anslutning till hårfollikeln

agens: s. aureus eller pseudomonas (spa, bubbelpol, badhus), svamp (malassezia, rakningsassocierat)

diff: HSV, ZVZ (mer vätskefyllda blåsor, ej så mycket pus)

rikta beh mot agens, ab sällan indicerat, rengör

Question 13

abcess

Answer 13

ff.a. hudflora (s. aureus) även hos barn

beh: incision, spolning, ev. drän (om kapsel som man ej får ut), vid abcess < 5 cm brukar drän räcka (ej ab)

obs: sy aldrig igen pga ska läka inifrån

vid at-påverkan eller lokal spridning (lymfangit, flegmone/cellulit, sek erysipleas) ges ab
= (kloxacillin iv eller flukloxacillin po, vid allergi klindamycin)

odla: endast vid komplicerade faktorer (recidiv, MRSA, IS, avvikande klinik, inneliggande vård)

Question 14

vad ska man ange i odlingsfråga

Answer 14

ange abcess, ange t.ex. om IS etc
- som man frågar får man svar

Question 15

hidroadenitis suppurativa

Answer 15

recidiverande abcess i axill, ljumskar, intertriginösa områden
- tänk hidroadenitis suppurativa

viktigt diff vid recidiverande follikulit, furunklar, karbunklar, abcess

kronisk inflammatorisk sjukdom, debut efter pubertet

risk: övervikt, rökning

diagnos klinisk bild: typisk lokal (axill, under bröst, ljumskar), minst 2 recidiv 6 mån, odling visar endast normalflora

Question 16

vanlig klinisk bild vid hidroadenitis suppurativa

Answer 16

typisk lokalt

djupt liggande smärtande noduli eller abcess, fistlar, hypertrofiska ärr, stora pormaskar

Question 17

behandling hidroadenitis suppurativa

Answer 17

profylax: azelainsyra

tillägg topikal klindamycin 3 mån vid mild sjukdom (10 dagar vid skov)

om utvärderas beh ej hjälper: lymecyklin 300 mgx2 3 mån som tillägg topikal behandling

remiss dermatolog om ej effekt

Question 18

incision vid hidroadenitis suppurativa

Answer 18

incisioner sällan effekt, ökar bara risk för fistlar

Question 19

rosfeber, erysipleas

Answer 19

1. agens: GAS (pygenes) även GCS (ofta nedre extr)
2. symtom: feber, AT, rodnad/värmeökning, avgränsbar hudinfektion som smärtar, tydlig inflammatorisk bild
3. lab: höga neutrofila, CRP
4. riskfaktorer: venös insuff, lymfödem, obesitas, kroniska sår

Question 20

svår diff mot eryspielas

Answer 20

s. aureus, G- inklusvie badsårsfeber (vibrio, shewanella, aeromonas)

svårt att diffa kliniskt mellan G+- infektioner

Question 21

hur kan man t.ex. få erysipelas i ansikte

Answer 21

från extern otit

sår öra, örhänge

Question 22

varför är erysipelas lätt att missa

Answer 22

kommer man in tidigt kan enda symtom vara feber/nedsatt AT, man ser inte alltid rodnad tydligt (sticker i ben), tittar man en halv dag senare har rodnaden ökat

Question 23

behandling erysipleas

Answer 23

streptokocker vanligast, ovanligt med resistens

1. PcG/PcV
   - allergi: klindamycin
   - vid septisk bild kan man använda klindamycin för att minska endotoxinfrisättning från streptokocker
2. s. aureus
   - kloxcillin alt flukloxacillin
3. G- genes (vad i temp vatten)
   - ff. äldre
   - cefotaxim/pip-taz eller ciprofloxacin po

Question 24

när måste man dosöka PcG

Answer 24

om vikt > 90 kg

Question 25

recidivprofylax erysipelas

Answer 25

3 infektioner/år - pencillin engångsdos dagligen (alt 2 dos), utvärdera 3-6 mån - syfte att trycka ner bärarskap av streptokocker så man ej får tillväxt som möjliggör invasion, ff.a. till högriskpatienter

Question 26

viktigt för att förebygga erysipelas

Answer 26

ödem behandling: kompressionsstrumpor, högläge viktnedgång blodsockerkontroll sårvård, fotvård vid fotsvamp

Question 27

flegmone/cellulit

Answer 27

djupare vävnad, subkutan vävnad s. aureus!!! (även G-) ej ovanligt med varbildning som kräver dränage, vanlig post-op komplikation beh: dränage (ibland kir), kloxacillin/flukloxacillin (allergi klindamycin) - om G- genes cefotaxim/pip-taz (ffa sår anorektalt, sakralt, lår)

Question 28

badsårsfeber agens

Answer 28

vibrio-arter även: shewanella, aeromonas

Question 29

risk badsårssfeber

Answer 29

bad i temp söt/bräckt vatten, temp > 20 grir längre tid, ostron vid skalöppning

Question 30

när ska man tänka badsårsfeber

Answer 30

drabbar ff.a äldre, IS, skör, cyt/kortison, kronisk sjukdom med sänkt IF, kroniska sår - som diff till erysipelas

Question 31

viktigt att tänka på med badsårsfeber

Answer 31

kliniskt ej möjligt att särskilja från vanlig sårinfektion så viktigt diff

Question 32

beh badsårsfeber

Answer 32

cefotaxim, ciprofloxaxin

Question 33

högendemiskt område badsårsfeber

Answer 33

indien

Question 34

nekrotiserande fasciit, myosit

Answer 34

samlingsbegrepp för svår hud-mjukdelsinfektion med akut förlopp med omfattande vävnaddskada ner mot fascia/muskelvävnad ofta IVA; akut op krävs

Question 35

take home nekrotiserande fasciit

Answer 35

pain out of proportion - rodnad är inte alltid tydligt - LAKTAT högt

Question 36

dödliga tillstånd

Answer 36

nekrotiserande fasciit/myosit svår cellulit fourniers gangrän gasgangrän

Question 37

nekrotiserande fasciit

Answer 37

extremitet vanligast men kan även drabba buk, ansikte/hals betahemolyserande streptokocker bild: sepsis, pain out of proportion, ibland rodnad, hastigt förlopp empirisk beh: karbapenem+klindamycin övrigt: kir, får ej fördröjas av diagnostik vid misstanke + IVIG

Question 38

svår cellulit

Answer 38

extremitet vanligast men kan även drabba buk, ansikte/hals agens: s. aureus, streptokocker, G- presentation: olika beroende på agens beh: cefo+klindamcyin (om pseudomonas pip-taz) ev. kir, dränage om abcess

Question 39

fourniers grangrän

Answer 39

ofta utgången från anogenitalt område agens: g- och anaeroba (ofta blandinfektion) ofta predisponerande besvär anogenitalt, nekrosbildning, IS!!! karbapenem+klindamycin+ev aminoglykosid kir

Question 40

gasgangrän

Answer 40

post-op efter tarm-op eller i bukvägg efter tarmskada G- och aneroba, tarmflora (cl perfringens) sepsis med hemolys, svullna hudområden med palpatoriska kreptiationer karbapenem+klindamycin+ev aminoglykosid kir

Question 41

kattbett

Answer 41

viktiga patogener är pasteurella och s. aureus (polymikrobiellt) vad göra: rengör, kir revision centralt beh 1. vid inflammatoriska symtom < 2 dygn efter bett (feber, rodnad): misstänk pasteurella --> PcV 10 dagar (eller iv) 2. senare infektion > 2 dygn mer sannolikt s. aureus --> spektramox (amoxicillin/klavulansyra) eller PcG+kloxacillin iv 3. bett i ansikte, lednära, IS: spektramox 3 dygn typ 1 allergi: trim-sulfa eller doxycyklin

Question 42

risk vid kattbett

Answer 42

senruptur och djupa infektioner stor

Question 43

hundbett

Answer 43

utöver pasteurella och s. aureus förekommer: CAPNOCYTOPHAGA CANIMORSUS (G-) - kan ge septisk bild ff.a. om IS

Question 44

vad kan man få vid capnocytophaga canimorsus

Answer 44

livedo racemosa vid septisk infektion (hudutslag, marmorering) - empirisk beh som vid svår mjukdelsinfektion eller oklar sepsis

Question 45

okomplicerad bettinfektion hudn

Answer 45

spektramox alt pc+kloxacillin iv - pc allergi: trimetroprim/sulfa ansiktsbett, lednära, IS --> spektramox (amox/klav) 3 dagar

Question 46

tetanus

Answer 46

cl tetani - anaerob, sporbildande, finns i jord även i tarmflora vissa djurarter, ovanligt i munflora katt/hund om inte bett exponerats för jord grund vaccination sverige - 5 doser - 3-6-12 mån, 5-6 år, 13-14 år

Question 47

högriskindivid för tetanus

Answer 47

kvinnor födda innan 1959 utlandsfödda

Question 48

vaccin tetanus

Answer 48

finns som singelvaccin samt komb med difteri/kikhosta eller boosterdos

Question 49

när ge boosterdos tetanus

Answer 49

vid exponering och fullvaccierad: boosterdos ges om > 20 år sedan vaccinerig med senaste dosen (inte farligt att ge) → aldrig fel vid djurbett

Question 50

annan beh vid tetanus-exponering

Answer 50

immunoglobulin (tetagam) ges endast till ej tid vaccinerad person och då samtidigt som primäärimmunisering startas (dvs vaccin paralellt) → ovanligt….

Question 51

vart provtar man för MRSA

Answer 51

svalg näsa perineum

Question 52

MRSA

Answer 52

MecA-genen (kodar för PBP2a), dvs annat target för pencillin bidrat till att pencilliner, cefalopsoriner, karbapenemer ej kan hämma cellväggssyntes olika grad av patogenicitet, mest fruktad är MRSA som bildar PVL (exotoxin som ger nekrotiserande infektionshärdar)

Question 53

när ska man tänka MRSA+PVL

Answer 53

ilsken pneumoni som är nekrotiserande - dock kan även vanliga staffar bära på PVL men vanligare hos MRSA

Question 54

hur behandla MRSA

Answer 54

efter odlingssvar, betalaktam ej effekt 1. po: klindamycin, trim-sulfa, kinolon, makrolid, linezolid 2 iv. vancomycin, linezolid, cefatrolin etc

Question 55

vart är MRSA stort

Answer 55

mellan 25-50% i USA, delar av asien, afrika > 50% i sydamerika