Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K10 allt > 3. hud och mjukdelsinfektioner > Flashcards

3. hud och mjukdelsinfektioner Flashcards

1
Q

principiella skillnader primär/sek patogen

A

primärpatogener: hög patogenicitet om man hittar dem i sårodling

sekundärpatogen: kolonisatör, dvs har ej gett sjukdom men växer i sår (t.ex. psueodomas spp och vissa G- som p. mirabilis, enterobacter, enterococcus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

primärpatogener hud-mjekdelsinfektioner

A

s. aureus

beta-hemolyserande streptokocker (grupp c eller g eller a)

staf lugdunensis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

sekundär patogener

A

pseudomonas aeruginosa

KNS (staffar)

enterococcus faecalis, faecium

enterobacter cloacae

e. coli

proteus mirabilis

etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

absolut vanligaste isolerade bakterien från sårsekret

A

s. aureus!!!!!!!!!!!

följt av betahemolyserande streptokocker grupp C/G

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hudens normalflora

A

många av bakterier som ger infektioner finns som kolonisatärer på huden även utan infektion, därmed måste man värdera sina odlingsfynd

vanliga kolonisatärer på hud som också är potentiellt patogena
1. s. aureus, beta-hemolyserande streptokocker –> dessa är man mest intresserad av att behandla

  1. pseudomonas aeruginosa, enterococcus spp, enterobacteriacae (g-)
  2. KNS (s. lugdunensis mer patogen dock)–> mer frekventa kontaminanter från hud/munhåla
    - övriga: corynebacterium spp, cutibacterium acnes, bacillus spp etc
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

impetigo

A

svinkoppor
- vanlig hudinfektion barn ff.a. ansikte/extremiteter (men kan finnas över hela kroppen)

indelning: icke-bullös, bullös (toxinproducerande s. aureus

vanligaste patogenen vid pus/krustor: s. aureus

vanligaste patogenen: s. aureus, beta-hemolyserande streptokocker (gas, även c/g)

behandling
- lokalbehandla med tvål vatten
- fusidinsyra lokalt
- om ej effekt eller uttalad infektion med feber: flukloxacillin (staff-ab), vid allergi klindamycin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

ektyma

A

ulcerös form av impetigo, dvs djupare infektion med samma patogener

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

nageltrång

A

paronyki

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

paronyki

A

ofta felaktigt nagelklippning –> patogen med hudflora (s. aureus, streptokock grupp A/C/G)

behandling: alsolomläggning (avsvällande)
- om ej effekt: partiell evulsio eller könings-op (mekanisk eller kemisk med fenol)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad måste man tänka på innan åtgärd vid nageltrång på vc

A

finns kärlsjuka, dm??
- prata med ortoped först, kan ge sår som ej läker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

kemisk könings op

A

fenol 80% 3 min som dödar nagelanlag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

follikulit

A

ytlig eller djupare infektion i anslutning till hårfollikeln

agens: s. aureus eller pseudomonas (spa, bubbelpol, badhus), svamp (malassezia, rakningsassocierat)

diff: HSV, ZVZ (mer vätskefyllda blåsor, ej så mycket pus)

rikta beh mot agens, ab sällan indicerat, rengör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

abcess

A

ff.a. hudflora (s. aureus) även hos barn

beh: incision, spolning, ev. drän (om kapsel som man ej får ut), vid abcess < 5 cm brukar drän räcka (ej ab)

obs: sy aldrig igen pga ska läka inifrån

vid at-påverkan eller lokal spridning (lymfangit, flegmone/cellulit, sek erysipleas) ges ab
= (kloxacillin iv eller flukloxacillin po, vid allergi klindamycin)

odla: endast vid komplicerade faktorer (recidiv, MRSA, IS, avvikande klinik, inneliggande vård)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad ska man ange i odlingsfråga

A

ange abcess, ange t.ex. om IS etc
- som man frågar får man svar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hidroadenitis suppurativa

A

recidiverande abcess i axill, ljumskar, intertriginösa områden
- tänk hidroadenitis suppurativa

viktigt diff vid recidiverande follikulit, furunklar, karbunklar, abcess

kronisk inflammatorisk sjukdom, debut efter pubertet

risk: övervikt, rökning

diagnos klinisk bild: typisk lokal (axill, under bröst, ljumskar), minst 2 recidiv 6 mån, odling visar endast normalflora

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vanlig klinisk bild vid hidroadenitis suppurativa

A

typisk lokalt

djupt liggande smärtande noduli eller abcess, fistlar, hypertrofiska ärr, stora pormaskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

behandling hidroadenitis suppurativa

A

profylax: azelainsyra

tillägg topikal klindamycin 3 mån vid mild sjukdom (10 dagar vid skov)

om utvärderas beh ej hjälper: lymecyklin 300 mgx2 3 mån som tillägg topikal behandling

remiss dermatolog om ej effekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

incision vid hidroadenitis suppurativa

A

incisioner sällan effekt, ökar bara risk för fistlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

rosfeber, erysipleas

A
  1. agens: GAS (pygenes) även GCS (ofta nedre extr)
  2. symtom: feber, AT, rodnad/värmeökning, avgränsbar hudinfektion som smärtar, tydlig inflammatorisk bild
  3. lab: höga neutrofila, CRP
  4. riskfaktorer: venös insuff, lymfödem, obesitas, kroniska sår
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

svår diff mot eryspielas

A

s. aureus, G- inklusvie badsårsfeber (vibrio, shewanella, aeromonas)

svårt att diffa kliniskt mellan G+- infektioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

hur kan man t.ex. få erysipelas i ansikte

A

från extern otit

sår öra, örhänge

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

varför är erysipelas lätt att missa

A

kommer man in tidigt kan enda symtom vara feber/nedsatt AT, man ser inte alltid rodnad tydligt (sticker i ben), tittar man en halv dag senare har rodnaden ökat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

behandling erysipleas

A

streptokocker vanligast, ovanligt med resistens

  1. PcG/PcV
    - allergi: klindamycin
    - vid septisk bild kan man använda klindamycin för att minska endotoxinfrisättning från streptokocker
  2. s. aureus
    - kloxcillin alt flukloxacillin
  3. G- genes (vad i temp vatten)
    - ff. äldre
    - cefotaxim/pip-taz eller ciprofloxacin po
24
Q

när måste man dosöka PcG

A

om vikt > 90 kg

25
Q

recidivprofylax erysipelas

A

3 infektioner/år
- pencillin engångsdos dagligen (alt 2 dos), utvärdera 3-6 mån
- syfte att trycka ner bärarskap av streptokocker så man ej får tillväxt som möjliggör invasion, ff.a. till högriskpatienter

26
Q

viktigt för att förebygga erysipelas

A

ödem behandling: kompressionsstrumpor, högläge

viktnedgång

blodsockerkontroll

sårvård, fotvård vid fotsvamp

27
Q

flegmone/cellulit

A

djupare vävnad, subkutan vävnad

s. aureus!!! (även G-)

ej ovanligt med varbildning som kräver dränage, vanlig post-op komplikation

beh: dränage (ibland kir), kloxacillin/flukloxacillin (allergi klindamycin)
- om G- genes cefotaxim/pip-taz (ffa sår anorektalt, sakralt, lår)

28
Q

badsårsfeber agens

A

vibrio-arter

även: shewanella, aeromonas

29
Q

risk badsårssfeber

A

bad i temp söt/bräckt vatten, temp > 20 grir längre tid, ostron vid skalöppning

30
Q

när ska man tänka badsårsfeber

A

drabbar ff.a äldre, IS, skör, cyt/kortison, kronisk sjukdom med sänkt IF, kroniska sår
- som diff till erysipelas

31
Q

viktigt att tänka på med badsårsfeber

A

kliniskt ej möjligt att särskilja från vanlig sårinfektion så viktigt diff

32
Q

beh badsårsfeber

A

cefotaxim, ciprofloxaxin

33
Q

högendemiskt område badsårsfeber

A

indien

34
Q

nekrotiserande fasciit, myosit

A

samlingsbegrepp för svår hud-mjukdelsinfektion med akut förlopp med omfattande vävnaddskada ner mot fascia/muskelvävnad

ofta IVA; akut op krävs

35
Q

take home nekrotiserande fasciit

A

pain out of proportion
- rodnad är inte alltid tydligt
- LAKTAT högt

36
Q

dödliga tillstånd

A

nekrotiserande fasciit/myosit

svår cellulit

fourniers gangrän

gasgangrän

37
Q

nekrotiserande fasciit

A

extremitet vanligast men kan även drabba buk, ansikte/hals

betahemolyserande streptokocker

bild: sepsis, pain out of proportion, ibland rodnad, hastigt förlopp

empirisk beh: karbapenem+klindamycin

övrigt: kir, får ej fördröjas av diagnostik vid misstanke
+ IVIG

38
Q

svår cellulit

A

extremitet vanligast men kan även drabba buk, ansikte/hals

agens: s. aureus, streptokocker, G-

presentation: olika beroende på agens

beh: cefo+klindamcyin (om pseudomonas pip-taz)

ev. kir, dränage om abcess

39
Q

fourniers grangrän

A

ofta utgången från anogenitalt område

agens: g- och anaeroba (ofta blandinfektion)

ofta predisponerande besvär anogenitalt, nekrosbildning, IS!!!

karbapenem+klindamycin+ev aminoglykosid

kir

40
Q

gasgangrän

A

post-op efter tarm-op eller i bukvägg efter tarmskada

G- och aneroba, tarmflora (cl perfringens)

sepsis med hemolys, svullna hudområden med palpatoriska kreptiationer

karbapenem+klindamycin+ev aminoglykosid

kir

41
Q

kattbett

A

viktiga patogener är pasteurella och s. aureus (polymikrobiellt)

vad göra: rengör, kir revision centralt

beh
1. vid inflammatoriska symtom < 2 dygn efter bett (feber, rodnad): misstänk pasteurella –> PcV 10 dagar (eller iv)
2. senare infektion > 2 dygn mer sannolikt s. aureus –> spektramox (amoxicillin/klavulansyra) eller PcG+kloxacillin iv
3. bett i ansikte, lednära, IS: spektramox 3 dygn

typ 1 allergi: trim-sulfa eller doxycyklin

42
Q

risk vid kattbett

A

senruptur och djupa infektioner stor

43
Q

hundbett

A

utöver pasteurella och s. aureus förekommer: CAPNOCYTOPHAGA CANIMORSUS (G-)
- kan ge septisk bild ff.a. om IS

44
Q

vad kan man få vid capnocytophaga canimorsus

A

livedo racemosa vid septisk infektion (hudutslag, marmorering)
- empirisk beh som vid svår mjukdelsinfektion eller oklar sepsis

45
Q

okomplicerad bettinfektion hudn

A

spektramox alt pc+kloxacillin iv
- pc allergi: trimetroprim/sulfa

ansiktsbett, lednära, IS –> spektramox (amox/klav) 3 dagar

46
Q

tetanus

A

cl tetani
- anaerob, sporbildande, finns i jord även i tarmflora vissa djurarter, ovanligt i munflora katt/hund om inte bett exponerats för jord

grund vaccination sverige
- 5 doser
- 3-6-12 mån, 5-6 år, 13-14 år

47
Q

högriskindivid för tetanus

A

kvinnor födda innan 1959

utlandsfödda

48
Q

vaccin tetanus

A

finns som singelvaccin samt komb med difteri/kikhosta

eller boosterdos

49
Q

när ge boosterdos tetanus

A

vid exponering och fullvaccierad: boosterdos ges om > 20 år sedan vaccinerig med senaste dosen (inte farligt att ge)
→ aldrig fel vid djurbett

50
Q

annan beh vid tetanus-exponering

A

immunoglobulin (tetagam) ges endast till ej tid vaccinerad person och då samtidigt som primäärimmunisering startas (dvs vaccin paralellt) → ovanligt….

51
Q

vart provtar man för MRSA

A

svalg

näsa

perineum

52
Q

MRSA

A

MecA-genen (kodar för PBP2a), dvs annat target för pencillin

bidrat till att pencilliner, cefalopsoriner, karbapenemer ej kan hämma cellväggssyntes

olika grad av patogenicitet, mest fruktad är MRSA som bildar PVL (exotoxin som ger nekrotiserande infektionshärdar)

53
Q

när ska man tänka MRSA+PVL

A

ilsken pneumoni som är nekrotiserande
- dock kan även vanliga staffar bära på PVL men vanligare hos MRSA

54
Q

hur behandla MRSA

A

efter odlingssvar, betalaktam ej effekt
1. po: klindamycin, trim-sulfa, kinolon, makrolid, linezolid

2 iv. vancomycin, linezolid, cefatrolin etc

55
Q

vart är MRSA stort

A

mellan 25-50% i USA, delar av asien, afrika

> 50% i sydamerika

K10 allt (215 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions