Föreläsning 2. ska man vaccinera barn Flashcards
vad har sänkt dödstal barn
vaccination
nutrition
hygien
vaccinets historia
kokoppor (vacca latin för ko): vaccin mot smittkoppor
senare levande försvagade vaccin t.ex. kolera och rabies
aktiv vs passiv immunisering
aktiv: stimulera kroppens IF till att bilda ak
passiv: överföring av ak
- transplacentära ak
- specifika ak
levande vaccin
mässling, påssjuka, rödahund, vattkoppor, BCG
vad måste man obs vid levande vaccin
immunbrist
inaktiverade vaccin
hela: polio, hepatit A, kolera
fraktionerade subenheter: hepatit B, influensa, kikhosta
fraktionerade toxoider: difteri, stelkramp
fraktionerade rena polysackarider: pneumokock, meningokock
fraktionerade polysackarid-konjugat: HiB, peumokocker, meningokocker
vaccin mot RSV?
monoklonala AK
studie på g
grundprinciper i immunisering
aktiv/passiv
levande/inaktiv
primärimmunisering/booster
grundprinciper i immunisering
aktiv/passiv
levande/inaktiverat
primärimmunisering/booster
vaccin som ingår.i vaccinationsprogramet
rotavirus
difteri, stelkramp, kikhosta
polio
HiB
pneumokocker
mässling, påssjuka, röda hund (MPR)
HPV
hepatit B
rota
6 v
3 mån
5 mån
difteri
stelkramp
kikhosta
3
5
12 månader
+ 5 år
+ åk 8-9
polio
3
5
12 månader
+ 5 år
Hib
3
5
12 månader
pneumokocker
3
5
12 månader
MPR
18 mån
åk 1-2
HPV
åk 5 (2 doser)
hepatit B
3
5
12 månader
vaccinationsstatus barn
> 90% täckning
vanliga biv
feber
smärta instickstället
tetanus
muskelspasm/kramp
trismus=vanligaste debutsymtomet
sarkastiskt leende
svårt att svälja
stelhet
trycker över bröst, andningsbesvär
desto kortare tid mellan skada och symtom (<7 dagar) desto sämre prognos
neonatal tetanus
svaghet
oförmåga att suga
generaliserade kramper
stelhet
opistotonus
neonatal tetanus
svaghet
oförmåga att suga
generaliserade kramper
stelhet
opistotonus
difteri
först nekrotisk bildning tonsiller och farynx
heshet, stridor, andnöd, kruppliknande hosta
nekros av njurtubuli och leverparenkym
kardiomyopati, demyeliniserande neuropati
beh difteri
anti-toxin iv (AK)
pc eller erytromycin
spridning difteri
människan är reservoar för corynebacterium diphtheriae
spridning via luftdroppar, luftvägssekret, hudskador
dåliga SES, överbefolkning och låg vaccinationstäckning risk
70-80% vaccinerade för att förhindra epidemier
vilka vacciner är man eniga om är bra
difteri
stelkramp
DTP-vaccin
difteri
tetanus
pertussis (kikhosta)
Symtom vid kikhosta
Vad är syftet med kikhostvaccinering?
kikhosta
vaccination sedan 96, därefter minskad incidens
obs att vuxna bli sjuka!!!
Störst incidens idag i åldersgrupp > 40 år
rek kikhosta-vaccin till gravida 3e trimestern?
allt bättre vetenskapligt underlag
rek i flera länder
säkerhetsdata har kommit, troligen rek SNART
ska man ge postexpositionsprofylax vid kikhosta
ja
hur ska man hantera kikhosta
tidig provagning, diagnostik och behandling med AB när kikhosta misstänks hos spädbarn eller hos någon i spädbarnets närhet
1. spädbarn < 6 mån ska få AB-profylax vid misstanke om smitta
2. barn < 12 mån bör få beh vid symtom som tyder på kikhosta även om sjukdom ej är konstaterad ännu
3. smittspårning vid konstaterad kikhosta
4. person med kikhosta bör tillfrågas om ev kontakt med spädbarn och ab-beh bör övervägas
symtom hos spädbarn som motiverar provtagning kikhosta
hosta utan andra symtom
hosta med: kikning, cyanos, kräkning, apné
apné (kan vara enda symtomet)
symtom ovan som ej observeras men som föräldrar berättar om
symtom barn/vuxna som motiverar provtagning kikhosta
hosta hos äldre barn, ungdomar, vuxna om de har nära kontakt med spädbarn
hosta hos gravid kvinna i slutet av grav (3e trim)
–> om kikhosta misstänks bör spädbarnet få beh tidigt, redan innan provsvar kommit
varför viktigt att behandla kikhosta
Behandla. Dödlig sjukdom för de minsta barnen < 3 månader (80% av dessa blir inlagda)
diagnostiska metoder kikhosta
PCR: förkylningsfas, hostfas
bakterieodling
serologi
vanliga faser vid kikhosta
- inkub 1-3 v
- förkylningsfas 1-2 v
- mest smittsam - hosta och hosta i attacker 3-8 v
- återhämningsfas 12 v ish
allergiska symtom efter vaccination
samma förekomst som placebo
- pipig andning, utslag, rinit
tecken på nackstelhet
brudzinskis neck sign
- böjer knä/höft när man flekterar nacke
Kernigs sign
- 90 grader i höftled, extendera sedan i knäled (stelhet hamstrings gör att man ej kan räta ut benet)
resultat HIb-vaccin
meningit och epiglottit nästan utrotat barn
dvs invasiva infektioner med HiB har nästan försvunnit
polio-sjukdomsbild
hög feber
svår muskelsmärta
snabb paralys i ext
ofta blåspares och tarmatoni
smärta, spasticitet, nack-ryggstelhet
maximal förbättring efter 6 mån
hypoxi pga svaghet andningsmuskler
vart hittar man poliovirus
svalg, avföring
mer sällan likvor
post-polio-syndrom
nya neurologiska symtom ofta efter 25-35 år (25-35%)
muskelsvag, smärta, atrofi, trötthet
samma muskler som vid första insjuknandet
orsak oklar
VAPP: vaccine-associated paralytic poliomyelitis
oralt poliovaccin: liten risk att det levande vaccinet muterar och blir mer aktivt
- 2-4/1 miljon
mässlingen: klinik
feber, hosta (ÖLI)
konjunktivit
ljusskygghet
inom 2-3 dagar: kopliks spot på kindslemhinna
hudutslag: erytematöst, börjar i ansikte/nacke och sprider sig inom 3 dagar till bål och extremiteter, antar mer brunaktig färg. Under denna tid vanligen hög feber
hur många dör av komplikationer till mässling
1/1000-10 000 dör ff.a. pga
- pneumoni
- akut encefalit (1/1000): mässling-encefalit är mild/självbegränsande hos de flesta men 15% får snabb progressiv fatal sjukdom inom 24h efter diagnos
fråga om allergi??
vilka behöver ytterligare vaccin mässling
sedan 1982 ingår 2 sprutor i allmänna vaccinationsprogrammet, de flesta efter födda efter 1975 har fått 2 sputor, de som är födda före 1960 har haft mässling=immuna
de som är födda 1970-1982 och som bara fått en mässlingspruta kan behöva komplettera skyddet
parotit-klinik (påssjuka)
1/3 subklinisk eller mild ÖLI
hv, buksmärta, aptitlöshet initialt
parotissvullnad: 70% bilateralt
feber 3-5 dagar, parotissvullnad 7-10 dagar
komplikationer parotit
CNS-infektion: 3-10 dagar efter debut, 20% får kramper, risk för kvarstående besvär (ataxi, aqueduktusstenos)
orkit: 15-35%, svullen testikel 3-7 dagar, risk sterilitet
take home påssjuka-vaccin
parotit ger rel ofta komplikationer, vaccinet är snällt
röda hund: klinik
icke-specifika prodromala symtom
- feber, ögonsmärta, halsfluss, artralgi, GI
- 1-5 dagar innan utslag
utslag från hv
lymfkörtlar suboccipitalt svullna
kongenitalt rubella-syndrom
fosterinfektion kan leda till spontan abort eller fosterdöd
kongenitala defekter hos > 80% av spädbarn som infekteras första trimestern (nästa inga efter gv 16)
påverkar ofta organ som: hjärta (PDA, PS), ögon, hjärna, hörsel (dövhet vanligast)
rubella-vaccination sucess
sluppit kongenitala tillstånd iom vaccination pga infektion under grav
pneumokocker
flera vacciner, skyddar mot olika kapsel-typer
skydd invasiva bakterieinfektioner
Rotavaccin - vart behövs det
behövs i utvecklingsländer
- dödar 1/2 milj per år i dessa länder
risk gamla rota vaccin
invagination (1/10 000)
hur ser man på invaginationsrisken idag vid rota-vacc
invagination är ovanlig diagnos, drabbar ff.a. barn 5-9 mån (3-11)
drabbar 1-6/100 000, dvs vaccin medför 1-7 fall/år
störst risk 1-2 v efter vaccin
obs rotavirus
vaccinvirus i avföring ibland flera veckor
= obs anhöriga med immunbrist
humant papillomvirus och vaccin
skydd livmoderhalscancer
- näst vanligaste cancerformen kvinnor
ändtarm+manliga könsorgan
HÖG TOLERANS + EFFEKTIVITET
VARFÖR vaccineras ej barn
rädsla för biv
bättre med “naturlig immunitet”
liten risk att drabbas av sjukdom
vill att barnen ska “mogna mer”
risk sjukdom vs vaccin: 1 exempel
mässling
- pneumoni: 1/200
- encefalit: 1/2000
- dödsfall: 1/3000
MPR
- encefalit: 1/1 miljon
möjliga konsekvenser av vaccin ekologiskt när sjukdom minskar
andra typer av bakterier kan ta över som vi ej är vaccinerade mot t.ex. pneumokocker av annan serotyp (ekologiskt tomrum)
modifikation virus/bakterie
obs obs allergi mot MPR?
risken för anafylaktiska reaktioner av MPR är små, vid anamnes på svår systemisk reaktion av gelatin bör pat ges MPR-vaccin utan gelatin (gelatin=används för att stabilisera vacc)
ägg i vaccin
MPR och TBE
- ta vaccin på allergi/barn-mott med anafylaxiberedskap om ovalbumin-allergi
ägg finn i följande vacciner
MPR, TBE, influensa, gula febern, rabies
influensa-vaccin och gula-feber: äggallergi
influenavacc kan ge till barn med måttlig allergi mot ägg (innehåller äggvite-protein)
svårt allergiskt barn med risk för anafylaxi bör remittera till allergolog
gula febern innehåller högre nivåer ovalbumin, bedömning av allergolog och pricktet med ägg bör göras innan vaccination
får barn mer infektioner tiden efter vacc då kroppen tar hand om vaccinet
nej
Finns igen evidens på att man är mer känslig mot infektion efter vaccination
hepatit B
ingår ej i allmänna vacc-programmet pga uppfyller ej lagens krav på samhällsekonomiskt hållbart
MEN
Sedan 2016 erbjuds vaccination mot hepatit B inom regionala vaccinationsprogram i hela landet.
vattkoppor
drabbar nästan alla < 12 år
1.5-3/1000 kräver sjukvård
död har förekommit (underliggande svår sjukdom risk)
komplikationer vattkoppor
allvarligare komplikationer till vuxna > barn
pneumonit: 2-4 dagar efter utslag
sek bakt hud infektioner
encefalit
cerebellär ataxi
aseptisk meningit
myokardit
artrit
neurologiska komplikationer vattkoppor
oftast drabbas < 5 år och > 20 åå
kommer dag 2-6 efter utslagen
tros bero på vaskulit eller immunmedierad genes
meningoencefalit: kramper, nackstel, medvetandesänkt
- encefalit 2-3 dygn (kort duration)
cerebellär ataxi: gradvis utv gångsvårigheter, nystagmus, talpåverkan i veckor
vattkoppsvaccin
förebygger komplikationer av infektionen hos normala barn och vuxna
förebygger neonatal infektion VZV
förebygger infektion IS
vaccin herpes zoster
- zostervax: levande attenuerat
- shingrix: rekombinant subenhet
–> Vet ej när/om det blir allmän vaccination (för dyrt)
take home om anafylaxi vid vaccination
Många kommer på remiss till allergi då de fått “anafylaxi”. Misstanke om allergi. Dock så är många av dem vasovagala reaktioner
anafylaxi-klinik
debut minuter (30) efter vacc
pip/väs, stridor
takykardi, hypotension
flush, kliande, urtikaria, angioödem
bukkramp
påverkat medvetande/medvetandeförlut
vasovagal reaktion klinik
under tiden som eller kort tid efter injektionen av vacc
normal andning, hypervent
bradykardi, hypotension = självbegränsande
blek, svettig, kall, fuktig hud
illamående, kräk
självbegränsande förlust medvetande, bra svar på liggande läge
vid misstanke om allergi
allergolog bedömer hur vaccination ska genomföras utifrån pricktest, utredning
vid misstanke om allergi
allergolog bedömer hur vaccination ska genomföras utifrån pricktest, utrednings
svåra allergiska reaktioner covid
0.5/100 000
- kvarstanna 15 min efter vacc
- anafylaxiberedskap på plats - om man haft svår allergis reaktion mot allergen t.ex. födoämne/insekt ska man stanna 30 min på plats med möjlighet för akutbeh (t.ex. vårdcentral)
- om man har misstänkt (annat inj LM/vaccin) eller tidigare svår allergi mot PEG (polyetylenglykol) ska man avvakta vaccin alt. på sjukhus med narkosberedskap
vilka sår kan ge risk för stelkramp
alla, även obetydliga
- adekvat sårvård viktigt
