22. akut barnneurologi Flashcards
1
Q
vanliga diagnoser på akuten
A
ep, status ep
infektion CNS eller perifera NS
tumör
hv
AI sjukdom eller inflammation
genetiska/metabola sjukdomar med akut manifestation
trauma, olycka, drunkning, misshandel
stroke
funktionella symtom
2
Q
om osäker diagnios
A
lägg in på obs, ny bedömning dagen efter, PEWS frevkent
3
Q
diagnos ep
A
2 oprovocerade anfall > 24h mellanrum eller ett anfall med > 60% risk för nytt anfall
eller diagnos epilepsisyndxrom
4
Q
anfalsstyper
A
fokalt +- medvetandepåverkan
generella
toniska, toniska-kloniska
atoni: slapp
myoklona: ryckningar
absenser: frånvaroattack
5
Q
akut handläggning kramp
A
- anamnes
- förkänning, fokal start, duration, postiktalt, miktionsavgång, tungbett, sammanhang, hereditet, normal utv, annan sjukdom - status: neurolog, skallskada, infektion?
- prover: glukos, blod, el+ca, lever, CRP, lever, laktat
- ev intoxprover, blododla, konc-ep LM - ekg
- eeg och radiologi
6
Q
vad alltid misstanke vid kramp
A
misshandel
7
Q
orsaker till kramp
A
blödning
trauma
stigande ICP
ep
8
Q
hur snart gör man radiologi
A
om < 2 år med förstagångskramp eller fokalt anfall
- inom 2 dygn
om typisk klinik för godartad ep (godartad barn-ep eller absens-ep samt hereditet) kanske man ej måste göra MR
9
Q
hur snart eeg
A
- akut: om barnet ej återhämtar sig (subkliniska kramper), encefalit-misstanke, hopade anfall, infantil-spasm misstanke
- polikliniskt vissa fall
- sällan om feber-kramp
10
Q
take home
A
om stabilt läge väntar man med anti-ep till eekg var
11
Q
inläggning kramp
A
om förstagångskramp alltid även om klinik är godartad (feberkramp)
- psykologisk aspekt
12
Q
hur behandla akut kramp
A
- prehospitalt: midazolam 0.3 mg/kg buccalt/nasaalt/im eller stesolid (diazepam) 0.5 mg/kg rekalt
- på sjukhus med infart
- midazolam: 0.2 mg/kg
- stesolid: 0.25 mg/kg
- lorazepam (ativan): 0.1 mg/kg
= upprepa efter 5 min om dålig effekt, om anfall ej bryts inom 10 min steg 2
- anti-ep = narkos på plats
- levetirazetam iv 30-60 mg/kg
- valproat 30 mg/kg
- pro-epanuit (fosfenytoin) 20 mg FE/kg - sövning på IVA
- tiopentan eller propofol eller midazolam
13
Q
def status ep
A
anfall som inte slutar spontant inom 5 min
- > 5 min för konvulsiv kramp
- > 10 min fokal kramp
eller upprepade kramper där man ej återfår medvtande
14
Q
vad måste man kolla om man ger pro-epanutin
A
ge långsamt
- kolla EKG; bt, andning
15
Q
vid ep måste man alltid fundera på utlösande faktorer
A
stroke
infektion
intox
infektion
tumör
genetisk, metabol sjukdom
16
Q
behandla orsak vid ep
A
intox
inf
hypoglykemi
17
Q
feberkramp
A
generell symmetrisk kramp, 1-2 min
hos barn med feber > 39 grader
snabb återhämtning efter
ofta hereditet
18
Q
epidemiologi feberkramp
A
reaktiv kramp (ej ep)
- ålder 6 mån till 5 år
- feber triggar kramp, ofta kommer kramp på första febertoppen så inte alltid att man märker infektionen
- om kramp > 5 min = komplicerad feberkramp
godartad
19
Q
varningsklockor vid feberkramp att det är annan diagnos
A
lång kramp > 15 min
upprepade anfall/kluster
fokal kramp
fel ålder > 5 år
= då gör man EEG, MR-härna, genetisk utredning ev
20
Q
obs obs
A
sällsynta ep-syndrom kan börja som feberkramp
- t.ex. dravet syndrom med mutation Na-kanal som ger progressiv svårbehandlad epilepsi-encefalipati
21
Q
beh av feberkramp akut
A
ofta ingen, men om kramp på akuten
1. midazolam: buccolam 2.5 mg tom 1 år, 5 mg > 1 år
- eller diazepam rektalt
- inläggning första gången för obs
22
Q
febernedsättande vid feberkramp?
A
förebygger ej anfallen
- men man kan få hem benso vid feber att ha hemma vid upprepade feberkramper
23
Q
infantil spasm
A
west-syndrome
- akut tillstånd, måste behandlas akut
- prognos beror på bakomliggande orsak och hur fort man bryter krampen, ska skötas med barnneurolog
24
Q
definition infantil spasm
A
debut 2 mån-2 år
- peak 3-8 mån
sekund-korta flexorspasmer i serier (nacke, midja, armar), kommer i kluster med 10-30 st flera gånger per dygn
avstannad/backad utveckling
25
eeg vid infantil spasm
hypsarytmi: högamplitudigt kaos, multifokala spikes, slow waves, abnormalt nedsatt bakgrundsaktivitet
26
orsker till infantil spasm
orsak hittas i 75%
- tuberös skleros vanligast
- missbildning
- down syndrom
- genetisk/metabol/mitokondriell sjukdom
bäst prognos om idiopatisk
27
utredfning infantil spasm
akut eeg
filma gärna anfall
neurologstatus och utv bedömning
MR/CT
woods lampa: hud
ögon-botten us
prover:
- urin-organiska syror
- aminosyror plasma/urin
- biotinidas
- pipecolsyra
28
akut behandling infantil spasm
1. ACTH im (synacten)
- 0.25 mgx1 2 v, nedtrappning 2 veckor
- dvs kortison högdos
- MR innan!!!!!!!! kan missa grejer annars
2. ev tillägg vigabatrin: 75-150 mg/kg
3. täta eeg för att se om anfall lägger sig
29
prognos infantil spasm
9/10 får terapi-refraktär ep med utv störning
30
epilektiska encefalopatier
genetisk svår ep med tidig debut
- SCN2a vanlig mutation
31
benign barn-ep
debut 3-13 år, topp 5-8 åå
- 10-15% av all barn-ep
typiskt
- fokala anfall nattetid eller när man insomnar
- påverkar ena ansiktshalvan, ljud, salivering, afasi, vanligt med generaliering
- normal neurolog
- typiskt EEG --> sömn-EEG
- behöver ej göra radiologi om typiskt
genetisk komp, ärftligt, kan ibland försvåra konc
32
absens-ep i barndomen
4-12 åå
- multipla korta absenser < 30 s +- ansiktsautomatismer
EEG: korta episoder med gen synkron spike-wave aktivitet 3 Hz, normal bakgrundsaktivitet
provoceras av hyperventilation, utv normal
- om multipla: kan leda till konc/beteendesvårigheter
33
förstahandsval beh absens-ep
etosuximid
- måldos 20 mg/kg
- 80% anfallsfri, efter några år kan man trappa ut beh
34
juvenil absensep
5-20 år
- korta < 30 s absenser
- med eller utan ansiktsautomatismer, gen toniska-kloniska anfall, myoklona anfall, absensstatus
EEG: episoder med gen poly-spike-wave aktivitet 3-4 Hz, bakgrundsaktivitet normal
normal utv, absenser kan ge konc/beteendeproblem
35
beh juvenil absens-ep
lingslång behandlking för anfallskontroll
- valproat: 15-30 mg/kg
36
juvenil myoklon ep
tonåringar
- myoklona anfall, 1-2 h efter uppvaknandet
- tappar saker/spiller
- anfall provoceras av flimmerljus/sömnbrist
- ibland toniska-kloniska anfall eller atypiska absenser
EEG: 3.6-6 Hz multipla spike-wave komplex, aktivers av fotoljus/sömbrist, bakgrundsaktivitet normal
utv normal
37
beh juvenil myoklon ep
livslång beh för kontroll
- valproat 15-30 mg/kg
38
cave vid juvenil myoklonal ep
karbamazepin
39
anfallstyp generaliserde
generealiserade:
- toniskt-kloniska
- absenser
- myoklont
- atoniskt
40
anfallstyp fokala
toniska
kloniska
automotor
autonoma
41
beh gen anfall
1. lamotrigin
- hudreaktioner, trötthet
- 2-3 mg/kg
2. valproat
- effektivast
- undvik små barn oklar etiologi och tjejer
- trötthet
- konc-mätning, måldos 15-30 mg/kg
3. levetiracetam
- beteendebiv
- inga interkationer
- 20-40 mg/kg
42
beh fokala anfall
karbamazepin
- trötthet, hyponatremi, utslag
- 20 mg/kg
lamotrigin
levetirazetam
43
hur behandla keppratroll
B6-vit
44
huvudvärk red flags
1. morogn hv +- kräk
2. nattlig hv som väcker barnet
3. plötslig kraftig hv
4. progress, återkommande
5. provokation hosta, nysa, krysta, valsalva
6. CNS-symtom: skelning, balans, tal, kramp, fokalneurologi
7. personlighetsförändring
45
farliga diffar vid hv
blödning, stroke
hydrocefalus
tumör
shunt-dysfunktion
CNS-inf
46
ökad risk för farliga sker vid hv
IS
shunt
hjärtfel
koagulationsrubbning
syndrom
leukemi, malignitet
47
shunt-infektioner
svullen, rodnad kring shunt/slang
- gör shuntöversikt på rtg: avbrott?
- ulj buk för at se cystor: infektion
prata med NK, ta inf-prover
48
normalt ICP
< 25 cmH20
49
migrän typiskt
minst 2 av följande om aura, eller 5 om utan aura
1. pågår 2-72h obeh
2. unilateralt (ofta bilat barn), pulserande, måttlig-svår intensitet, förvärras av aktivitet
3. illamående, kräkning, ljud-ljuskänslig
kan ej förklras bättre av annan diagnos
50
typiskt spännings-hv
pågor obhe i 30 min-7 dagar
- bilateralt, tryckande, molande, låg-måttlig, förävrras inte av aktivitet
- inget illamående/kräkning, ingen ljud/ljuskänslighet
förklaras ej bättre av annat
51
beh migrän
ipren: naproxen, ibuprofen + paracetamol
ondanseton
sumatriptan om > 12 år
52
spänningshv
obs risk för LM-utlöst hv om överanvändning
- ipren, paracetamol
53
viktigt vid hv
leta efter utlösande faktorer
- syn: synfel
- sömn: sömnapne, tandgnissling
- bakomliggande tillstånd: järnbrist, dålig nut, celiaki
54
förebyggande beh av migrän
om 1-2 anfall/vecka
- propranolol 3 ggr/dag
anti-ep
- valporat, topiramat
magnesium
OBS DÅLIG EVIDENS, MÅSTE HA PRIVAT SUMTRIPTAN FÖRST
55
CNS-infektion
hög feber, medvetandepåverkan, nackstel
56
agens vid CNSinf
pneumokocker, meningokocker, HIB, listeria monocytogenes
57
åtgärd vid meningit
A-E
- peteckier: meningokocker
- otit/sinuit: pneumokocker
- personlighetsförändring/des: encefalit
mål: säkre odling och ab inom 30 min
1. A-E
2. prover, LP, ICP
3. blododla, urin-odla, NPH, svalg, feces
4. om sepsis: även PK/APTT, fibrinogen
58
pneumokocker minskad genes
pga ingår i vacc-status
59
utomlandsresa
reisstenta pneumkocker
cerebreal marlaria
60
extrarör meningit
16S RNA (ribisomalt DNA), finns bara hos bakterien, kan få utslag för bakterien även efter given ab
för bakt/virus-diagnostik
61
KI LP
kramper
medvetandesänkt
fokalneurologi
tecken på ICP: HT, bradykardi, påverkad andning
TPK < 50
nyligen hv-kir
62
obs vid LP
vid stickblödning kommer vita stiga, jämför därmed med kvoten B-LPK/B-EPK
63
vad kan radiologi visa vid CNSinf
ödem temporalt om herpes-encefalit
kontrastladdande meningier vid meningit
64
beh meningit
1. ab
- cefotaxim 75 mg/kg/dosx4
- meronem för < 3 mån (40 mg/kgx3)
2. kortison: betametason 0.12 mg/kgx4 2-4 dagar
- skyddar hörsel
3. aciklovir
4. vätskebolus vid cirk påverkan 20 ml/kg
- syrgas om pox < 95%
65
om barnet är IS vid CNS-inf
alltid meronem 40 mg/kgx3
66
encefalit
feber, hv, personlighetsförändrad, kramper, sänkt medvetande, fokalneurologi
- klinik varierar beroende på lokalisation
67
spädbarn med encefalit
feber, irritabel, matsvårigheter, spänd fontanell
68
diffar encefalit
ABM
post-infektiös autoimmun reaktion
AI-encefalit
metabol orsak: hypoglykemi
tumör
69
agens som ger encefalit
HSV-1/2, VZV, enterovirus
TBE, EBV, CMV, influensa
mykoplasma, TB
mässlingen: akut eller subakut efter flera år
70
mest fruktad encefalit
HSV
- snabb beh krävs
vid genereliserad encefalit hos nyfödda ses HSV-2
71
provtagning vid viral encefalit
1. generella prover
- fecesprov ska alltid tas vid meningoenecefalit, viral encefalit ska SML
2. LP, spara ett rör för senare analys
- 2 av 5 rör sparas: serologi, PCR, HIV, metabol utredning senare ev
72
handläggning encefalit
1. aciclovir 21 dagar
- < 3 mån: 20 mg/kgx3
- 3 mån-12 år: 500 mg/m2x3
- > 12 år 10 mg/kgx3
2. överväg kortison, rek ej enligt rutin
3. CT eller MR, EEG akut
73
vad visar eeg vid encefalit
HSV-1: spike-wave fronto-temporalt
fokala förlångsamningar vid viral encefalit
74
hur snabbt ska man göra MR vid encefalit
inom 24h senast 48h
- hos 90% ses förändringar som kan ge vägledning om gennes
HERPES=temporal aktivitet
CT för att utesluta annat
om fontanell ej är sluten kan man göra ULJ
75
obs LP/MR encefalit
LP och MR kan bli falskt negativa och behöva upprepas senare (ff.a. hos små ungar och IS)
76
stroke
100 barn/år
risk: hjärtsjukdom, koagulationsdefekt, VZV (vaskulit), malignitet, cirkpåverkan (vaskulit, dehydrerad), LM (p-piller, steroider, cyt, trauma)
77
toods pares
pares efter fokalt anfall
78
andra immitatörer till stroke
todds pares
familjär hemiplegisk migrän
tumör
trauma, misshandel
79
symtom vanliga vid stroke
bortfall
- hemipares, CN, synfältsbortfall, tal
ospecifikt
- balans, yrsel, ataxi
- sänkt medvetande, koma
- svår hv
- gen/fokala anfall ff.a. små banr
80
vad är obs stroke
symtom kan ofta vara mer ospecifika och diffusa hos mindre barn och vid sinovenös trombos
symtom kan flukturera, TIA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
- kan hos barn vara menifest stroke eller utv till stroke
81
utredning vid stroke
CT förstahand
- DT-angio: högre stråldos
- ev. DT med perfusion inför trombolys
- MR kan göras med kortprogram om tillgängligt
1. om DT blank men man inte kan uttala sig om kärl gör man MR
- inklusive MRA och diffusionssekvenser
- högre sens för ischemi
- om det är nödvändigt om hyperakut intervention
- vid normal DT-angio finns ej indikation för trombolys akut men fynd utesluter ej stroke eller annan beh krävande åkomma
82
vid misstanke om hemmoragisk stroke
ring nk
- komplettera med DTA/MRA
- ställning till kir/kärl-intervention
83
misstänkt sinovenös trombos
MR-venografi eller DT-venografi
84
vanlig orsak till hydrocefalus
kongenital orsak
- aqueductusstenos
- RM-bråck
förvärvat
- prematura barn kan få blödningar pga svårt att reglera BT till hjärnan
- genombrott blod till ventiklar kan bilda propp/ärrbildning
85
symtom hydrocefalus små barn
öppna fontaneller: buktar, vida suturer, växande hv-omfång, utspända vener
kräk, andninguppehåll
solnedgångsblick: sent tecken
86
större barn med hydrocefalus
hv, kräk, illamående, balans, koordination, inkontinens
avstannad utv, kognitiva försämringar
solnedgångsbliock
87
vd kan ge hydrocefalus äldre barn
trauma med blödning
meningit
tumör
88
åtgärd hydrocefalus
1. ulj hjärna spädbarn, övriga MR/CT
- prematura med blödning: detta görs regelbundet en tid
2. ögon-us, LP efter radiologi (tryckmätning)
3. VP: ventrikuloperitoneal shunt
89
shunt-strul
stopp, avbrott shunt
infektion
över/under-shinting: felinställd ventil
90
CT-shunt-översikt
bra för att se slangavbrott och ventrikel-storlek
91
risk shunt
infektion
- hudbakterier
- kommer ofta tidigt efter inläggning
rött, ilsket längs med shunt-systemet
= shunt-översikt och ulj (cystor?)
92
funktionella symtom
kramp, pares, hv, smärta, blindhet, buksmärta
utlöses av jobbiga situationer, mycket psykosocialt som sätter sig i kroppen
kan vara signal på att barn far illa
svårdiagnostiserat, inte fejk utan REAKTIOn
93
vid funktionella symtom
ta på allvar
- stora konsekvnser för den drabbade
- lyssa, respekt
- handlägg med barnmed, BUP, kurator
KAN VARA ATT BARN FAR ILLA
