Substansrelaterade syndrom Flashcards
Substansrelaterade syndrom
Definiera Substansbrukssyndrom
Substansbrukssyndrom definieras av att drogen aktiverar hjärnans belöningssystem. Detta leder i sin tur till att dopamin frisätts vilket ger välbehag och skapar mer-begär. Upprepat intag leder till att belöningssystemen i hjärnan rekonstrueras vilket innebär en ond spiral där intag av drogen krävs för normalt mående. Även andra delar av hjärnan förändras. Ett exempel är färre dendriter vid missbruk av amfetamin. Efter en längre tids användning sänks även aktiviteten i frontalloben vilket ger sämre omdöme och bidrar till kontrollförlust.
Definiera Läkemedelsberoende
Läkemedelsberoende kan till exempel uppstå som följd av användning av beroendeframkallande sömnmedel, lugnande och smärtstillande läkemedel. Läkemedelsberoende kan uppstå när man tar läkemedel i större mängd eller oftare än ordinerat alternativt i rekreationssyfte eller för att uppnå ett rus. Andra tecken kan vara att man tar läkemedel av ovan nämnda klass som man får av någon annan eller som inhandlas på den svarta marknaden.
Epidemiologi
Ungefär 150 000 personer i Sverige uppskattas ha ett substansbrukssyndrom.
Etiologi
Substansrelaterade syndrom har ofta en koppling till psykiatrisk sjukdom. Det finns flera möjliga orsaker till detta:
Självmedicinering i syfte att dämpa psykiatriska symptom.
En orsakseffekt, d.v.s. att missbruk ökar risken för att drabbas av psykiatrisk sjukdom.
Korrelationer mellan riskfaktorer - riskfaktorer för psykiatrisk sjukdom är ofta besläktade med eller överlappar riskfaktorer för missbruk.
Genetiska faktorer är viktiga för substansrelaterade syndrom. Vissa modeller talar om en hereditet på 50%. Det är dock okänt exakt vad som nedärvs.
Miljöfaktorer utgör resterande 50% där t.ex. bostadsområde, kompisar, skola och familj påverkar risken för utveckling av substansrelaterade syndrom.
Skapa anteckning
Klassifikation
Substansberoende delas in i olika grupper baserat på använd substans. Dessa grupper kan därefter delas in i underkategorier.
Substansbruksyndrom (t.ex. alkoholbrukssyndrom). Detta kallades tidigare för beroende eller missbruk. Syndromet är en kriteriediagnos och graderas utifrån hur många kriterier, d.v.s. symptom, som uppfylls.
Ett uppfyllt symptom kan indikera att patienten har ett riskbruk.
Två till tre uppfyllda symptom tyder på substansbrukssyndrom.
Fyra till fem uppfyllda kriterier visar att någon har ett måttligt substansbrukssyndrom.
> Sex uppfyllda kriterier indikerar ett svårt substansbrukssyndrom. Detta tyder på att man har ett beroende till substansen.
Substansbetingade syndrom
Intoxikation (t.ex. alkoholintoxikation) definieras som ett nyligt intag av substansen som orsakar signifikanta förändringar och vars symptom inte kan förklaras på något annat sätt.
Abstinens (t.ex. alkoholabstinens) betyder att patienten har upphört med eller minskat substansbruket varpå en rekyleffekt har uppstått på grund av ökning eller minskning av någon signalsubstans. Detta orsakar signifikant lidande eller funktionsnedsättning och symptomen beror inte på någonting annat.
Beroendeutveckling
Ett beroende utvecklas inte alltid på samma sätt eller som följd av samma faktorer. Ett vedertaget sätt att se på beroendeutveckling presenteras nedan.
Experimentell användning
Kan börja med t.ex. alkohol och tobak för att sedan gå vidare till lättare och sedemera tyngre narkotiska preparat. Många fortsätter dock inte sin beroendeutveckling från detta stadie.
Tillgänglighet, attityder och normer styr i hög grad huruvida man provar droger eller inte.
Rekreationsstadiet
Det sker en mer frekvent användning, framförallt på fester. Den sociala funktionsnivån är bevarad i detta stadie.
Adaptationsstadiet
Det sker ett regelbundet bruk. Levnadsvanor anpassas och förändras. Individens egen självbild kan påverkas i detta stadie.
Komplikationer har ofta inte hunnit utvecklas och beroendet märks inte tydligt utifrån.
Upplevelsen av drogeffekterna är fortfarande överlag positiv.
Kompulsivt missbruk
Höggradigt beroende med abstinens utvecklas. Det sker ett dagligt bruk och/eller ett i.v. missbruk.
Livet börjar till stora delar att handla om drogen. Man utvecklar en identitet som droganvändare. Komplikationer blir vanliga.
Vägen ut
Många avlider under sin missbrukskarriär och de som överlever når ofta en punkt av ambivalens till sitt missbruk. Förhoppningsvis uppstår tillräcklig motivation och tillräckligt stöd för att kunna sluta och sedan bli drogfria.
Vägen bort från beroende är lång. Hos vissa patienter kan psykiatriska symtom bli synliga efter drogfrihet, vilket kan kräva behandling.
Beroendebiologi
Belöningssystemet
De dopaminförande bansystemen i CNS är mycket viktiga. Självadministrering av alkohol, andra droger och naturliga belöningar ökar dopaminfrisättningen i belöningssystemen. Dock sker dopaminfrisättningen i väldigt varierande grad. Vissa substanser är kraftfulla dopaminfrisättare, till exempel kokain och amfetamin, och ger dopaminnivåer högt ovan fysiologiska nivåer. Heroin kan, förutom att frisätta dopamin, även påverka mottagarceller för dopamin vilket ger en dramatisk synergistisk effekt. Alkohol har också en viss effekt på de dopaminmottagande cellerna. Detta gäller inte för nikotin, kokain eller amfetamin. Substanserna åstadkommer dopaminfrisättning på olika sätt enligt nedan.
Kokain och amfetamin påverkar återupptagspumparna där amfetamin vänder på pumparna och pumpar ut dopamin i synapsklyftan.
Nikotin verkar genom att stimulera nikotinreceptorer vilket ökar avfyrningen av dopaminreceptorn.
Heroin hämmar de nervceller som normalt sett hämmar dopaminerga celler, t.ex. GABA-celler.
Tillslag
Tillslagstiden, det vill säga tiden från administrering till effekt, har en stor betydelse för den eufori man känner. Den så kallade “high-mekanismen” uteblir när drogen går in långsamt. Att snorta, injicera eller röka droger ger ett snabbt tillslag. Man tror att high-mekanismen har att göra med att D2-receptorerna adapterar sig genom att internaliseras in i cellmembranen. Det är endast när det går fort som receptorerna inte hinner adaptera sig och man får en signal.
Förväntan
Dopaminfrisättningen korrelerar även till en önskan om mer drog. Detta har med förväntan att göra. Förväntan i sig ökar dopaminfrisättning. Hos människan finns det sannolikt många betingade signaler som motiverar till intag, såsom miljöer, vänner, minnen och tankar.
Adaptation
Adaptation är en fysiologisk regel. Hjärnan adapterar sig, så kallad “akut tolerans”. I en studie lät man försökspersonerna röka kokainpasta. De fick initialt en stark känsla av eufori men när plasma-kokain-koncentrationen gick ned fick de en känsla av dysfori trots att det fortfarande fanns relativt höga koncentrationer av kokain i blodet. Systemet tröttas ut och man måste administrera mer och mer kokain för att framkalla samma känsla. Ju mer man använder en drog desto lägre “set-point” får man vad gäller effekt av drogen. När set-point sjunker börjar man eskalera sitt drogintag.
Skapa anteckning
Anamnes
Ställ direkta frågor - Ett tips kan vara att initialt fråga om legala droger såsom koffein, alkohol och rökning. Därefter kan man gå in på olagliga substanser.
Tidiga tecken kan vara ”knickar” i utvecklingen, ekonomiska problem, kraftiga humörsvängningar eller vistelse i riskmiljöer.
Fråga efter vilken typ av drog, hur länge, hur ofta och senaste intag. Fråga även efter administrationssätt, t.ex. oralt, nasalt eller intravenöst
Psykiatrisk komorbiditet
Status
Stickmärken
Pupillstorlek
Tecken på psykos
DUDIT - Ett frågeformulär motsvarande AUDIT men för narkotika.
Övervakat urinprov
Våldsriskbedömning
Våldsriskscreening-10 (V-RISK-10)
Diagnoskriterier för substansbrukssyndrom enligt DSM-5
Användning av större mängd eller under längre tid än avsett.
Varaktig önskan eller misslyckade försök att minska/kontrollera sitt intag.
Mycket tid ägnas åt att införskaffa, konsumera eller hämta sig från drogen.
Sug efter drogen.
Upprepat intag leder till att personen misslyckas att fullgöra sina åligganden på arbetet, i skolan eller i hemmet.
Fortsatt intag trots återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade av drogen.
Viktiga aktiviteter minskas eller överges på grund av drogen.
Upprepat intag i situationer där det medför betydande risker för fysisk skada.
Fortsatt droganvändning trots fysiska eller psykiska besvär.
Tolerans, dvs. behov av ökad mängd för att uppnå effekt och/eller påtagligt minskad effekt vid fortsatt intag av oförändrad mängd.
Abstinens med typiskt abstinenssyndrom och/eller att substansen används i syfte att lindra eller undvika abstinenssyndrom.
Svårighetsgraden av substansbrukssyndrom spänner från lätt till svår. Varje substans kategoriseras i en egen diagnos, dvs. alkohol för sig, heroin för sig osv. Lätt svårighetsgrad klassificeras som att 2-3 av kriterierna är uppfyllda, måttlig vid 4-5, och svårt substansbrukssyndrom innebär 6+ kriterier uppfyllda.
Bensodiazepinberoende - beskriv kort
Bakgrund
Missbruksrisken är störst vid användande av de preparat som har snabb effekt och hög potens. Exempel på dessa ämnen är flunitrazepam (Rohypnol), diazepam (Stesolid), lorazepam (Temesta) och alprazolam (Xanor).
Ekvivalenta doser för olika benzodiazepiner
Farmakologi - benso
Farmakologi
Bensodiazepiner binder till GABAA-receptorer, som ansvarar för majoriteten av den inhibitoriska neurotransmissionen i CNS.
Ruseffekter benso
Lugnande, sömngivande
Muskelavslappnande/kramplösande.
Kan i kombination med alkohol ge kraftig berusning med aggressivitet.
Intoxikationseffekter - benso
Sexuellt eller aggressivt beteende
Humörsvängningar
Försämrat omdöme
Sluddrigt tal
Ostadighet/dålig koordination
Nystagmus
Minnesstörning och dålig uppmärksamhet
Stupor/koma
Abstinenssymptom - Benso
Abstinenssymptom
Oro, rastlöshet, darrighet, skakningar
Insomni
Svettningar
Takykardi och blodtrycksstegring
Ångest, depression
Hallucinationer
Delirium tremens
Epileptiska kramper
