Dyspné Flashcards
Dyspné
Definition - Dyspné
(andnöd) - Ett vanligt symptom. Kan vara svårdefinierat då patienter kan beskriva upplevelsen på olika sätt. En del upplever det som ett tryck över bröstet, som ytlig andning, ökad andfåddhet eller lufthunger.
Akut dyspné
Kan vara ett tecken på ett potentiellt livshotande tillstånd. Handläggs enligt ABCDE vid behov.
Kronisk dyspné
Ger nedsatt livskvalitet och de drabbade patienterna kan ofta ha nytta av socialt stöd och fysisk aktivitet utöver den farmakologiska behandlingen
Takypné
Snabb andhämtning → över 20 andetag per minut i vila (vuxna)
Ortopné
Dyspné i liggande ställning (vanligt vid t.ex. hjärtsvikt)
Nokturn dyspné
Dyspné nattetid, typiskt hjärtsviktssymptom
Etiologi - Luftvägar och lungor
Övre luftvägshinder såsom anafylaxi, främmande kropp eller tumör - Plötslig dyspné med smärta
Astma - I typiska fall dyspné sedan 1 - 2 timmar tillbaka, med pip i bröstet. Vänsterkammarsvikt kan ha liknande bild.
KOL - Vid KOL-exacerbation: dyspné i timmar till några dagar, med feber och ev. slem
Lungfibros
Pneumothorax - Plötslig dyspné med smärta
Infektion såsom pneumoni och tuberkulos
Pneumoni - Dyspné i timmar till några dagar, med feber och ev. slem
Acute respiratory distress syndrome (ARDS)
Etiologi - Hjärta och cirkulation
Stabil/instabil angina eller hjärtinfarkt
Hjärtsvikt
Lungödem
Hjärttamponad
Lungemboli - Plötslig dyspné med smärta
Takyarytmier
Klaffsjukdom (stenos/insufficiens)
Etiologi - Tumörrelaterad sjukdom
Ascites
Pleuravätska
Tumörinväxt i lunga
Bronkobstruktion
Etiologi - Övriga
Anemi
Psykogen dyspné
Förgiftning
Andningsdrive - patofysiologi
Andningsregleringen styrs till stor del av centrala och perifera kemoreceptorer som känner av variationer i O2, CO2 och pH och förmedlar informationen till andningscentrat.
De centrala kemoreceptorerna är lokaliserade i medulla oblongata och de medierar en hyperkapnisk reflex till andningscentrat, dvs ventilationen ökar vid hög CO2-koncentration i blodet.
De perifera kemoreceptorerna är dels lokaliserade i glomus caroticum, ett sensoriskt organ i karotisbifurkationen, samt i aortabågen. Dessa kemoreceptorer är inte bara känsliga för CO2 utan de känner även av O2-koncentrationen och pH i blodet. Informationen om den kemiska miljön förmedlas till andningscentrat via kranialnerverna n. glossopharyngeus (IX) och n. vagus (X).
Centrala kemoreceptorer
medierar en hyperkapnisk reflex, dvs de informerar andningscentrat att öka respirationen då CO 2-koncentrationen i blodet stiger.
Perifera kemoreceptorer
stimulerar andningsdriven via en hypoxisk reflex (lågt O 2), hyperkapnisk reflex (höjd CO 2) och reflex vid acidos (lågt pH).
Andningsreglering vid KOL
Friska individer har en hyperkapnisk andningsdrive då kemorecptorerna för CO2 är känsligast för variationer. Vid kronisk andningsinsufficiens (t.ex. KOL) adapteras kemoreceptorerna till de konstant höga CO2-nivåerna vilket gör att andningsdriven istället styrs av den mindre känsliga hypoxiska reflexen. Detta är också anledningen till att syrgastillförsel till en patient med allvarlig kronisk andningsinsufficiens kan medföra andningsstopp. Samtidigt ska man vara försiktig med att överbehandla med syrgas då den pulmonella vasokonstriktionen som sker naturligt vid hypoxi upphör. Detta kan istället leda till en ökad koldioxidretention.
Diagnostik
Bedöm vitala funktioner enligt ABCDE, stabilisera om aktuellt. Blodtryck och POX viktigt
Anamnes
Läkemedels och sjukdomsanamnes
Grundsjukdomar – KOL, hjärtsvikt, hjärtinfarkt eller astma
T.ex kan betablockerare påverka hjärtfunktion. Sätt ut läkemedel vid behov.
Debut – Plötslig eller långsamt insättande
Försämring/förbättring – Vid liggande, sittande och ansträngning
Associerade symptom – Feber, hosta, bensvullnad, hjärtklappning, bröstsmärta och/eller nykturi
Ortopné - Karakteristiskt för hjärtsvikt (99% specificitet, 25% sensitivitet)
Hemoptys
Lungcancer - Typiskt med rökare, viktnedgång och nattsvettningar.
Tuberkulos - Slemhosta, > 3 veckor, hosta med blodtillblandning, även här nattsvettningar och viktnedgång
Lungemboli - Varierande symptom, kan förekomma med huggande smärta i thorax och subfebrilitet.
Granulomatös polyangiit - Långdragen (månader) sinuit, mediaotit och vid lungengagemang även hosta och hemoptys.
Akut infektion
Mallory-Weiss syndrom - Strimmor av blod i sputum
Central bröstsmärta – Infarkt, massiv lungemboli, aortadissektion, perikardit/tamponad
Pleuritsmärta – Pleuravätska, lobär atelektas, pneumoni
Allmän svaghet, bulbära symtom – Motorneuronskada, myastenia gravis
Riskfaktorer för lungemboli enligt poängskala. Högaktuellt vid akut insjuknande
Status
Viktigt att ha några differentialdiagnoser i huvudet när man tittar på patienten
Allmäntillstånd
Mental påverkan
Andningsfrekvens
Saturation
Cyanos
Kroppstemperatur
Inspektion
Urglasnaglar
Thoraxform
Halsvenstas
Tecken på DVT
Palpation
Hjärtapex
Parasternala pulsationer
Perifera ödem
Perkussion
Dämpningar
Tympanism
Hypersonor perkussionston (pneumothorax)
Auskultation
Hjärttoner och blåsljud
Andningsljud
Rhonki och/eller rassel
Hosta, stridor eller pipljud
Klinisk kemi
POX
Arteriell blodgas - Ger mer information och speglar bättre graden av andnings/allmänpåverkan än POX
Troponin - Vid bröstsmärta!
D-dimer - DVT, lungemboli?
Observera att D-dimer alltid är högt vid inflammatorisk sjukdom
NT-proBNP – Viktigt att ha kliniken med sig pga att det kan ge falskt positiva resultat
CRP, LPK
HB, TPK, elstatus, PK
Vidare undersökningar
EKG
För att se så att det inte döljer sig någon hjärtinfarkt bakom andningsbesvären.
Hjärt-/lungröntgen - Malignitet, hjärtsvikt, kol
Förtätningar – Pleuravätska eller tumör/diffusa infiltrat
Hjärtinkompensationsbild – Vä.svikt/pericardeffusion
Hyperinflation – KOL
Normalbild – Luftvägssjukdom/lungembolism/anemi/ neuromuskulär sjukdom
UCG
Vid misstanke om kardiell etiologi
DTLA (DT-lungangiografi)
Vid misstanke om lungemboli
PEF-mätning/spirometri - KOL, astma?
Ej i akuta läget utan oftast en poliklinisk utredning
Differentialdiagnoser
Akut dyspné (timmar-dagar)
Astmaattack
Akut lungödem
Pneumothorax
Lungemboli
Bakteriell/viral pneumoni
Hjärtinfarkt
Differentialdiagnos
Subakut (dagar-veckor)
KOL
Astma
Granulomatös polyangiit (GPA)
Guillain-Barré syndrom
Myastenia gravis
TBC eller fungal pneumoni
Pleurala effusioner
Hjärtsvikt
Differentialdiagnos
Kronisk (månader-år)
KOL
Kronisk interstitiell lungsjukdom
Kronisk hjärtsjukdom
Behandling
Generellt
Behandlingen bör riktas mot bakomliggande orsaken
Några faktorer som kan påverka upplevelsen av dyspné är:
Kroppsläget - Ofta är det bättre att halvsitta eller sitta än att ligga ner
En fläkt och/eller att rummet är svalt kan också ha positiv påverkan
