Abdominellt aortaaneurysm (AAA) Flashcards
Abdominellt aortaaneurysm (AAA)
Definiera Aneurysm
Aneurysm - Lokal dilatation av artär
Äkta aneurysm - Vidgning av en artär med samtidig förtunning av kärlväggen
Falskt aneurysm / pseudoaneurysm - Ett pulserande hematom som begränsas av en fibrös kapsel, kan uppkomma efter trauma/blödning eller infektion.
Definiera Abdominellt aortaaneurysm
Abdominellt aortaaneurysm - Lokaliserad utvidgning av hela kärlväggen som är >30 mm eller 50% > omkringliggande kärlsektion
Aortastorleken varierar mellan olika åldrar, kön och kroppsform men en normal infrarenal aortadiameter är ca 2 cm och 95% av alla har en aorta som är mindre än 3 cm.
Definiera Thorakala aortaaneurysm
Thorakala aortaaneurysm - Betydligt ovanligare än abdominella aneurysm. De flesta thorakala aortaaneurysm är lokaliserade till aorta ascendens. Lokalisation har betydelse för val av behandling.
Epidemiologi
Prevalens: ca 1-2% av 65 åriga män
8 av 10 med AAA är män - Därför screenas ej kvinnor
Prevalensen minskar, detta multifaktoriellt med bl.a. minskad rökning, screeningprogram samt möjligheten till EVAR-behandling där äldre patienter än förr nu kan opereras.
Aneurysmlokalisation
Vanligaste aneurysmet sitter i aorta. därefter a. Iliaca som näst vanligaste lokal samt a. poplitea som tredje vanligast
Aortaaneurysmen delas upp i bukaortaaneurysm och thorakala aortaaneurysm
Bukaortaaneurysm delas vidare i:
Suprarenala bukaortaaneurysm - Aneurysmet involverar en eller flera viscerala artärer men sträcker sig inte upp i thorax
Pararenala bukaortaaneurysm - Njurartärerna är med i aneurysmet men SMA är ej involverad
Juxtarenala bukaortaaneurysm - Aneurysmet börjar strax nedom njurartärerna och det finns ingen icke-aneurysmal del av aorta distalt om njurartären (ingen ‘‘hals’’’)
Infrarenala bukaortaaneurysm - Den vanligaste typen. Aneurysmet börjar distalt om njurartärerna och mellan aneurysmet och njurartärerna finns det ett mindre utrymme med normal aortadiameter som inte är involverad i aneurysmet.
Patofysiologi
Bakomliggande orsaker och uppkomstmekanismer vid aortaaneurysm är i de flesta fall okända. Dock föreligger en förhöjd risk vid bindvävsdefekter och ateroskleros. Aortaaneurysm har ofta ett långsamt tillväxtförlopp som tillslut resulterar i ruptur. Vid ruptur kan blödningen vara intra- eller retroperitonealt. Intraperitoneal blödning resulterar i död inom minuter då inget håller emot blödningen. Vid retroperitoneal blödning svimmar patienten oftast av, det är dessa patienter som kommer in och kan räddas. Anledningen är att bukhinnan fungerar som en tamponad som håller emot blödningen.
Riskfaktorer
Rökning - Viktigaste påverkbara riskfaktorn
KOL
Manligt kön
Ateroskleros
Hyperlipidemi
Hereditet, inkl. genetiska bindvävssjukdomar
Bukfetma
Hypertoni
Ålder
Kaukasier
Aneurysm på andra ställen
Symptom och kliniska fynd - Orupturerat aortaaneurysm
Orupturerat aortaaneurysm
Asymptomatiskt i de flesta fall
Obehagskänsla
Symtom från tryck på omgivande organ (uretär, duodenum)
Mikroembolism
Trombotisk ocklusion
Symptom och kliniska fynd - Rupturerat aortaaneurysm
Rupturerat aortaaneurysm
Svår, snabbt insättande smärta med eventuell utstrålning i ryggen och
Blodtrycksfall, takykardi eller anamnes på svimning (chock) och
Pulserande resistens i buken
(Kan ha förstärkt venteckning runt aorta)
Medvetslöshet vid stora blodförluster. Långsam process (se patofysiologi)
Symptomtriad vid rupterat AAA: Akut smärta, chock och pulserande resistens i buken
Riskfaktorer för ruptur
Risken för ruptur är högre för kvinnor (men prevalens av aneurysm betydligt lägre) samt vid samma riskfaktorer som för uppkomst av aneurysm. Risken ökar även med storleken, vid 4-5 cm stora aneurysm är risken under 1%/år. Det finns en genomsnittlig tillväxt/vidgning på 3-4 mm/år men variationen är stor. När aneurysm når storleken 6 cm är rupturrisken 10%/år.
Diagnostik
Generellt
Anamnes - Hereditet, rökning, annan aterosklerotisk sjukdom
Status - Pulserande resistens i buken kan ibland palperas. Värdera storlek.
Avsaknad av pulserande resistens i buken utesluter inte AAA!
Bilddiagnostik
Ultraljud - Billigast och mest använda metoden. Screening görs med ultraljud
DT-angiografi av aorta - Dyrare men kan ge mer information.
Används bl.a. för att välja lämplig åtgärd av stora aneurysm (elektiv operation eller endovaskulär behandling)
Vid misstanke om ruptur - ska man
Status:
Eventuellt avsaknad av puls i aa femoralis (kan även vara unilateral påverkan)
Bedöm cirkulation - Medvetandegrad (patienten är generellt sett medvetande till peritoneum brister), blodtryck, puls, kapillär återfyllnad, andningsfrekvens (se även → Gradering av blödningschock)
Urakut CT-buk (ev.Thx/buk) - Används framförallt för att ta ställning till om EVAR är möjlig. Tidigare var det ofta svårt att få till en DT på cirkulatorisk instabila patienter pga tidsförlust/fördröjning. Numera kan man på mång moderna sjukhus få till det inom 5 minuter varför även patienter med påverkad cirkulation tar sig förbi en DT innan operation.
Storleksgradering av aneurysm
Litet aneurysm - diameter <40mm
Mellanstort aneurysm - diameter 40-55mm
Stort aneurysm - diameter >55mm
Väldigt stort aneurysm - diameter ≥60mm
Screening
Screening av abdominellt aortaaneurysm hos äldre män (>65 år) rekommenderas av SBU och genomförs numera i nästintill hela Sverige. Prevalensen är lägre hos kvinnor och vilket gör att de inte screenas. Screeningen har visats förebygga risken för ruptur med dödlig utgång
Screening görs med ultraljudsundersökning
Sommaren 2018 beräkande man att sedan 2006 har man tack vare screeningprogrammet diagnostiserat över 6000 män med AAA, opererat 1500 och förlängt livet för över 750 män med i genomsnitt 8 år
Viktigaste åtgärden vid nyupptäckt AAA är rökstopp!
