Paniksyndrom Flashcards
Paniksyndrom
Definition Panikattacker
Episoder med ångest som kan uppkomma vid specifika situationer eller spontant och oväntat. Symtomen utvecklas snabbt och når sin maximala intensitet inom 10 minuter. Kriterier för panikattack finns nedan under symptom och kliniska fynd.
Definition Paniksyndrom
Tillstånd som kan uppstå efter upprepade oväntade panikattacker. Vid ett paniksyndrom uppstår ångestattacker plötsligt utan yttre orsak vilket då leder en till ihållande rädsla för nya attacker och/eller ett förändrat beteende för att undvika attackerna.
Paniksyndrom med agorafobi innebär att kriterierna ovan är uppfyllda samt att patienten undviker platser där det kan vara svårt att få hjälp eller fly ifrån om de skulle få en panikattack.
Epidemiologi
Prevalens: ca 150 000 svenskar lider av panikångest (1,7%).
Livstidsprevalens: ca 5% hos kvinnor och 2% hos män.
Debuterar vanligen i 12-30 års åldern. Medianåldern är 24 år.
Dubbelt så vanligt bland kvinnor.
Dubbelt så hög prevalens bland patienter inom primärvården jämfört med den generella befolkningen.
Panikattack är betydligt vanligare än paniksyndrom, ca en tredjedel av befolkningen kommer någon gång uppleva en panikattack.
Komorbiditet
Det är vanligt med annan psykiatrisk komorbiditet, t.ex. depression, andra ångestsjukdomar (t.ex. GAD, PTSD och social fobi etc.). Även vanligare med somatisk komorbiditet, t.ex. astma/KOL, hjärtkärlsjukdom, IBS, diabetes, hypertoni m. fl.
Skapa anteckning
Etiologi
Hereditet
Traumatisk/stressande livshändelse kan utlösa fobier.
Symtom och kliniska fynd -Panikattack
Panikattack, minst 4 av följande (DSM V)
Palpitationer, bultande hjärta eller hastig puls
Svettning
Darrning eller skakning
Känsla av att tappa andan.
Kvävningskänsla
Smärta eller obehag i bröstet
Illamående eller obehag i magen
Svindel, ostadighetskänslor eller matthet
Frossa eller värmevallningar
Parestesier (domningar eller stickningar)
Derealisations- eller depersonalisationskänslor
Rädsla att mista kontrollen eller att bli tokig
Dödsskräck
Symtom och kliniska fynd -Paniksyndrom
Paniksyndrom - DSM V
Återkommande oväntade panikattacker enligt ovan och
Att minst ett av följande har åtföljt minst 1 attack under minst 1 månad:
Ihållande förväntansångest (ångest för panikångestattack).
Rädsla för att mista kontrollen, bli tokig eller att få en hjärtinfarkt.
Betydande beteendeförändring p.g.a. attackerna.
Symtom och kliniska fynd -Agorafobi (torgskräck)
Uttalad rädsla eller ångest inför minst två av:
Färdas med allmänna transportmedel (t.ex. bil, buss, tåg, fartyg, flygplan).
Vistas på öppna platser (t.ex. parkeringsplatser, marknader, broar).
Vistas inom slutna platser (t.ex. affärer, teatrar, biografer).
Stå i kö eller befinna sig i folksamling.
Vara utanför hemmet på egen hand.
Personen fruktar eller undviker dessa situationer p.g.a. tankar om att det skulle vara svårt att ta sig därifrån eller att det inte skulle gå att få hjälp.
De agorafobiska situationerna utlöser så gott som alltid rädsla eller ångest.
De agorafobiska situationerna undviks aktivt, förutsätter närvaro av följeslagare eller uthärdas under intensiv rädsla eller ångest.
Rädslan eller ångesten står inte i proportion till situationen.
Ihållande, vanligen minst 6 månader.
Paniksyndrom föreligger oftast tillsammans med agorafobi.
Anamnestiska frågor för paniksyndrom
Har du mer än vid ett enstaka tillfälle upplevt en attack av plötslig ängslan, rädsla, obehag eller olust även där de flesta andra inte skulle göra det?
Kulminerade attackerna inom 10 minuter?
Började attackerna helt oväntat och utan någon speciell provokation?
Kände du i samband med detta hjärtklappning, andnöd och upplevde att du höll på att tappa kontrollen över dig själv?
Kommer du ihåg när det hände dig första gången?
Fördjupad anamnes med fokus på psykosocial situation och inverkan på livet.
Tid/nuv sjukdomar, läkemedel
Vidare utredning
Uteslut somatisk förklaring till symptomen med t.ex. basprover inkl. ev troponiner, d-dimer, EKG, somatiskt inkl bt, af, pox, temp, neurologisk och psykiskt status.
Skattningsskala: Panic disorder Severity Questionnaire (PDSS-SR) (Extern Länk)
Differentialdiagnoser
Psykiatriska
Depression
Andra ångesttillstånd - T.ex. Generaliserat ångestsyndrom, specifik fobi
Psykoser
Alkoholabstinens, bensodiazepinabstinens - Paniksyndrom ökar även risken för missbruk då det kan vara ett sätt för att minska symptomen.
Somatiska
Diabetes
Hypertyreos
Hjärtinfarkt/angina
Hjärtrytmrubbningar
Astmaanfall
Behandling
Generellt
Ångestsyndrom är mycket vanliga och endast primärvård har kapacitet att erbjuda tillgänglighet. För majoriteten av fallen är vård via primärvården tillräcklig. Vid otillräcklig effekt av behandling, svårare fall med hög grad av samsjuklighet och låg funktionsnivå bör remittering till psykiatrisk mottagning övervägas.
Handläggning
Information - Förklara vad diagnosen betyder och att panikattackerna i sig är INTE farliga. De är en i grunden frisk stress- eller rädsloreaktion som utlöses felaktigt.
Behandling med KBT och/eller SSRI
KBT - Kan ofta med fördel kombineras med SSRI och har då bättre resultat än som monoterapi. .
Farmakologiska behandlingsalternativ
SSRI - extra viktigt hos patienter som uttrycker suicidalitet, har psykiatrisk komorbidtet eller uttalad funktionsförlust.
Sätt in och ut försiktigt.
Kan öka ångest kortsiktigt, minskar efter ca 14 dagar .
Behandla 12 månader efter symptomfrihet
SNRI - prova två SSRI-preparat innan byte till SNRI
Mirtazapin
TCA
Paniksyndrom bör behandlas tidigt för att minimera risken för att agorafobiska beteenden blir kroniskt. KBT och farmakologisk behandling har visat sig vara likvärdiga gällande behandlingseffekt. Bensodiazepiner bör INTE erbjudas då de symptomlindrande effekterna inte överväger risken för toleransutveckling och beroende!
