Analabscess Flashcards
Analabscess
Definitioner
Analabscess är en infektion i analkörtlarna eller de apokrina svettkörtlarna i analregionen. Infektionen uppstår i samband med att någon av körtlarna obstrueras.
Abscess (varböld) – Lokal ansamling av pus som isolerats inuti en vävnad i kroppen. Abscesser saknar blodcirkulation vilket gör att systemisk antibiotikabehandling vanligen inte har något terapeutiskt värde. Abscesser behandlas därför oftast med dränage och spolning. Abscesser ses vanligen vid olika typer av hudinfektioner men kan även uppstå som komplikation till t.ex. appendicit.
Epidemiologi
Incidens: 20/100 000
Högst incidens bland män i 20–50-årsåldern
Medelåldern är 40 år
Dubbelt så vanligt bland män
Etiologi
Kryptoglandulär infektion– Infektion som utgår från de anala körtlarna. Vanligaste orsaken till perianal abscess. Oftast vet man ej utlösande faktor men kan bero på t.ex. analfissur.
Underliggande inflammatorisk tarmsjukdom – Till exempel Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
Divertikulit.
Infekterad Bartholins körtel (bartolinit) – Det vill säga en cysta från inflammerade blygdläppar.
Klassifikation
Perianala abscesser – Börjar som infektion i en analkörtel vid linea dentata, vandrar mellan muskellager och upp mot huden.
Ischiorektala abscesser – Vid spridning till fossa ischiorectalis.
Intersfinkter abscess - Utgör 2-5% av alla anorektala abscesser. Abscess mellan sfinktermuskulaturen. Ger ofta inga perianala hudförändringar utan kan palperas framförallt vid per rektum.
Supralevator abscess - Abscess ovanför levatormuskulaturen.
Symtom och kliniska fynd
Molande konstant värk kring ändtarmsöppningen som ökar vid tarmtömning.
Rodnad, ömhet och svullnad vid ändtarmsöppningen.
Feber, initialt låg, kan stiga till 40 °C – Framför allt vid ischiorektala abscesser.
Anamnes
Andra tarmsjukdomar.
Duration – Utvecklas under ett par dygn.
Status
Inspektion och palpation – Varmt, rött och/eller svullet (perianalt). Svullnaden är fluktuerande vid tryck och ofta noteras även indurerad hud. Submukosa ses innanför analöppningen.
Lab
Hb, LPK, CRP och elstatus. Utvidgat lab om tecken på sepsis
Bilddiagnostik
DT/MR/ultraljud vid misstanke om djup anorektal abscess som ej kan palperas per rektum
Differentialdiagnoser
Malignitet (t.ex. analcancer)
Analfissur
Analfistel
Trombotiserande hemorrojd
Pilonidalcysta
Aterom
Penetrerande våld
Behandling
Behandlingen går ut att på att kirurgiskt dränera abscessen. En abscess som lämnas odränerad riskerar att fortsätta expandera mot närliggande vävnader samt progrediera till en systemisk infektion.
Operation under narkos, ju tidigare desto bättre, lämna öppet efter operation – Alla analabscesser ska dräneras under operation.
Det kan vara bra att göra en rektoskopi i samband med narkosen, särskilt om detta inte är utfört tidigare, för att se om det finns tecken på underliggande sjukdomar såsom fissur, malignitet eller inflammatorisk tarmsjukdom.
Ju längre patienten får vänta på operation, desto mer komplicerat blir det fortsatta förloppet i form av högre och mer svårbehandlade fistlar
Eventuella analabscesser ska tömmas, renspolas med koksalt samt tas odling på.
Boka återbesök eller telefonuppföljning för att säkerställa att adekvat läkning!
Vid återkommande analabscesser – Troligen anorektal fistel, behandla denna.
Antibiotika endast vid större infektion/immunsuppression!
Såret efter incision av analabscess ska inte sutureras på grund av infektionsrisk.
Komplikationer
Analfistel – 30-70% kan få analfistel vid anal abscess och 30-40% som får behandling riskerar att utveckla fistel i efterförloppet.
Recidiv - Upp till 44% av patienterna kan få recidiv, ffa under första året.
Informera alltid patienten om risken för analfistel.
Uppföljning
Låt såret stå öppet.
Frekvent rengöring – Postoperativt skall såret hållas rent med duschning och dagliga omläggningar.
Ompalpation efter ca två dagar.
Utläkning tar ca 1–2 månader.
