Ätstörning Flashcards
Ätstörning
Definiera Ätstörning UNS
Ätstörning UNS omfattar den största gruppen av patienter med ätstörningar. Den vanligaste patienten inom denna diagnos har vissa anorektiska eller bulimiska symtom men uppfyller inte alla kriterier för att få dessa diagnoser. Finns ej evidensbaserad behandling.
Man mäter sitt värde nästan uteslutande i termer av form och vikt.
Utseendet är mycket viktigt.
Även hetsätningsstörning räknas hit.
Hetsätningsstörning innebär att personen återkommande vräker i sig stora mängder mat på kort tid (<2h), precis som den bulimiska patienten, men det förekommer inget kompensatorisk beteende som kräkningar eller motionerande (till skillnad från bulimia nervosa). Detta sker minst en gång i veckan under senaste 3 månaderna och skapar ett markant obehag.
Detta ger med tiden en betydande övervikt med medföljande komplikationer.
Behandlas med SSRI.
Etiologi
Predisponerande faktorer
Genetisk sårbarhet
Familjefaktorer
Ätstörningar och/eller övervikt hos familjemedlemmar.
Affektiv sjukdom i familjen.
Missbruk i familjen.
Få gemensamma måltider i familjen.
Sociokulturella faktorer
Personlighet
Samvetsgrann, flitig, duktig och/eller perfektionistiska tvångstankar.
Extremt lydig
Snäll, omtänksam och alltid villig att hjälpa till.
Social osäkerhet, introvert personlighet.
Utlösande faktorer
Livshändelser så som trauma eller annan psykologisk påfrestning (t.ex. skilsmässa).
Vidmakthållande faktorer
Ett svälttillstånd kan skapa ett endorfinpåslag med en känsla av välbefinnande genom vissa endokrinologiska och fysiologiska processer. Exempelvis så skapar svält ökade kortisolnivåer.
Identitet - Identifierar sig med sjukdomen.
Ätstörningar orsakas av ett samspel mellan predisponerande, utlösande och vidmakthållande faktorer.
Psykiatrisk samsjuklighet
Psykiatrisk samsjuklighet är vanligt, där 65-75% har en eller flera andra psykiatriska diagnoser:
Depression
Ångestsjukdomar (t.ex. tvångssyndrom, social fobi, PTSD).
Missbruk
Personlighetssyndrom
Autismspektrumstörning/ADHD
Bipolär sjukdom
Diagnoskriterier
Det föreligger ett klart stört ätbeteende och/eller viktkontrollbeteende.
Störningen resulterar i försämrad fysisk hälsa och/eller försämrad psykosocial funktion.
Störningen får inte vara sekundär till någon medicinsk eller psykiatrisk sjukdom.
Anamnes
Penetrera kärnsymptom
Ätbeteende - Vad äter patienten under en dag? Hur stora mängder? Hoppar patienten över måltider? I vilken hastighet? Äter ensam eller tillsammans med andra?
Viktfobi och kroppsuppfattning - Om inte viktfobi och störd kroppsuppfattning föreligger så överväg differentialdiagnoser.
Kompensatoriskt beteende (kräkning, träning). - viktigt att fråga om då patienten själv inte brukar ta upp det!
Fysisk träning - hur mycket tränar patienten?
Social situation
Påverkan på den fysiska hälsan - Kan t.ex. fråga om mensrubbningar.
Fylla i matdagbok
Fråga om motivation till förändring.
Självskattningsverktyg
Eating Disorder Examination (EDE-Q) - Kan användas som stöd vid anamnes och är bra på att upptäcka om ätstörning föreligger eller inte.
Matdagbok - Be patienten fylla i matdagbok för t.ex. den kommande veckan.
Andra sjukdomar - Viktigt att identifiera somatiska och psykiatriska differentialdiagnoser så som:
Hypertyreos, malabsorption, diabetes.
Ångestsyndrom (t.ex. sväljfobi), tvångssyndrom, missbruk, psykossjukdom.
Status och EKG
Inspektion - Kan t.ex. förekomma muskelatrofi, hår och hudförändringar.
Puls och blodtryck.
EKG - Särskilt vid grav undervikt eller snabb viktnedgång. Kolla särskilt efter långt QT-syndrom.
Klinisk kemi
Hb - Anemi?
CRP/SR - Inflammation?
P-glukos - Diabetes?
TSH, T4 - Thyroidearubbning?
Vätskebalans och elektrolytstatus (kreatinin, Na, K, Ca, Fosfat, Mg, klorider) - Särskilt viktigt vid t.ex. kräkningsproblematik. Elektrolytrubbningar kan resultera i livshotande hjärtrytmrubbningar hos patienter med anorexi.
Leverstatus - Både missbruk och svält kan ge leverpåverkan.
Kriterier för inneliggande vård
BMI ≤ 13,5 eller
Snabb viktnedgång, > 1 kg/vecka eller
Påverkat allmäntillstånd eller
Ständiga invalidiserande kräkningar eller
Allvarliga samtidiga somatiska sjukdomar, t.ex. diabetes mellitus eller
Allvarlig suicidrisk eller
Livshotande somatiska komplikationer, t.ex. hypokalemi.
Differentialdiagnoser
Depression - Utred med t.ex. MINI
Hypertyreos
Hypofysinsufficiens
Binjurebarksinsufficiens/Addisons sjukdom
Diabetes mellitus (kan utveckla ätstörningar, har mycket fokus på mat).
Tarmsjukdomar
Gastropares
Långvariga infektionssjukdomar
Malignitet
Behandling
Generellt
Återställ vikten – Särskilt viktigt hos unga, men max 1,5 kg/vecka eftersom elektrolyter kan ändras snabbt.
Patient < 19 åå – Familjeterapi.
Normalisera ätbeteendet, 6 måltider/dag - Gärna matdagbok.
Hjälp att förstå normalportioner.
Ätträning
Hjälp att hantera ångest.
Öka självförtroende
Psykoterapi (kognitiv, psykodynamik).
KROK - Kroppskännedom
Bemötande
Var empatisk men bestämd.
Viktigt att inte vara rädd för att bemöta problemet och prata om mat och ätande.
Skapa en allians med patienten - Det är patienten som har ansvaret och som måste genomföra en förändring. Läkarens roll är att stödja.
Obs! risken för försämrad psykisk hälsa när vikten ökar.
Uppföljning
Behandlingen av anorexi pågår ofta under många år. Hos 15% är tillståndet kroniskt. Viktigt med kontinuerlig uppföljning för att i ett tidigt stadie upptäcka och behandla dessa fall.
