Alkoholbrukssyndrom

Question 1

Definiera alkoholbrukssyndrom

Answer 1

1. Alkoholbrukssyndrom är ett vanligt tillstånd som diagnosticeras med hjälp av beroendekriterier enligt DSM V.
2. Det föregås ofta av ett riskbruk och ju tidigare problemen kan uppmärksammas desto tidigare kan patienten få hjälp.
3. Standardglas (12 g alkohol).
   Motsvarar ungefär 1,5 dl vin, 4 cl starksprit (36%) eller en flaska starköl på 33 cl (5%).
4. Riskbruk innebär en ökad risk för fysiska och psykiska skadeverkningar. Gränsen för riskbruk är ≥10 standardglas/vecka och/eller ≥4 standardglas/tillfälle minst en gång i månaden. Definitionen gäller bägge könen.

Question 2

Epidemiologi för alkoholbrukssyndrom, , och är det vanligare hos män eller kvinnor?

Answer 2

Alkoholbrukssyndrom är en folkhälsosjukdom och ca. 10% av befolkningen har en alkoholkonsumtion som uppfyller kriterierna för riskbruk eller missbruk. Det föreligger dock ett stort mörkertal då endast 1 av 5 personer som uppfyller kriterier för risk-/missbruk är kända inom vården eller socialtjänsten.

• Riskbruk: 700 000 personer
• Missbruk: 450 000 personer
  . Dödsfall: 6 000 personer/år

Risk-/missbruk av alkohol är vanligare hos män än hos kvinnor.
Hög risk för psykiatrisk samsjuklighet föreligger.

Question 3

Klassifikation av alkoholberoende typ I, vad innebär det?

Answer 3

Typ I är vanligast (ca. 80%).

Beroende enligt kriterier i DSM V.

1. Senare debut, ofta efter 25 års ålder.
2. Socialt nätverk brukar vara relativt okej då personerna ofta hinner etablera jobb och familj innan det börjar.
3. Psykologiskt beroende eller kontrollförlust.
4. Skuldkänslor relaterade till alkoholkonsumtion.
5. Ofta långvarigt riskbruk som sedan övergår till ett missbruk.

Question 4

Klassifikation alkoholberoende typ 2, vad innebär det?

Answer 4

Typ II är mer ovanligt (ca 20%).

Beroende enligt kriterier i DSM V.

1. Tidigare debut, ofta före 25 års ålder. Ibland så tidigt som i tonåren.
2. Starkare ärftlig faktor
3. Hög grad av sensations- eller nyhetssökande.
4. Våldsamhet vid berusning och högt riskbeteende.
5. Ofta relaterat till, drag av eller fullt ut, antisocial personlighetsstörning. Även ADHD, kognitiva sjukdomar och kriminalitet är överrepresenterat i denna grupp.
6. Förenat med många sociala komplikationer.
7. Stor överlappning med multipelt substansberoende.

Question 5

Patofysiologi, förklaram verkningsmekanismer?

Answer 5

Alkoholen verkar genom att hämma glutamaterga NMDA-receptorer.
Detta leder till stimulering av GABAA-receptorer.

Den fulla effekten blir en aktivering av belöningssystemet.

Detta sker genom dopaminfrisättning som kommer av disinhibition på GABA-interneuron i tegmentum mesencephali (VTA).

Question 6

Patofysiologi - förklara nedbrytning av alkohol.

Answer 6

Alkohol oxideras av levern med en hastighet av 0,1 g per kilo kroppsvikt och timme.

Alkoholen omvandlas först till acetaldehyd med hjälp av enzymet alkoholdehydrogenas.

Därefter till ättiksyra med hjälp av enzymet aldehyddehydrogenas
innan slutprodukterna vatten och koldioxid bildas.

Alkohol bryts ned via enzymer i levern enligt 0:e ordningens kinetik. Detta betyder att nedbrytningen sker med en konstant hastighet motsvarande lite mer än 0,5 standardglas/timme.

Alkoholnedbrytningen påverkas inte av andra faktorer såsom fysisk aktivitet, svart kaffe, frisk luft eller kräkningar. Om man dricker mycket en kväll/natt är risken relativt stor att man fortfarande är berusad när man vaknar.

Om man jämför fyra standardglas på en gång med fyra standardglas vid olika tillfällen under samma kväll är eliminationstiden lika lång. Dock kommer detta ej ge likartad berusningseffekt då man aldrig uppnår lika höga blodalkoholkoncentrationer om man sprider ut sitt drickande.

Question 7

Alkholbrukksyndrom - vad är riskfaktorerna

Answer 7

1. Ärftlighet (50%)

Hereditet för en annorlunda omsättning av alkohol (farmakokinetik). Man kan t.ex. ha en defekt i genen för enzymet alkoholdehydrogenas och därmed ha nedsatt förmåga att bryta ned alkohol.
Hereditet för en annorlunda upplevelse av ruset (farmakodynamik). Detta samband är inte helt klarlagt då studier visat olika resultat.
Hereditet för annorlunda molekylära adaptationer som svar på alkoholkonsumtion. Det är troligt att så är fallet men detta behöver studeras mer.

2. ADHD
3. Manligt kön
4. Ålder 18-29 år
5. Annat missbruk
6. Psykiatrisk samsjuklighet
7. Personlighetssyndrom

Question 8

Vad är akuta symtom vid alkoholintag?

Answer 8

1. Akuta symptom
2. Välbehag
3. Ångestdämpning
4. Hämnings- och omdömeslöshet
5. Ökat självförtroende
6. Sluddrande tal
7. Koordinationsstörningar
8. Aggressivitet
9. Sänkt intellektuell förmåga
10. Sedation → koma → död
11. Vasodilatation och avkylning
12. Ökad saliv- och magsaftsekretion
13. Ökad ACTH-sekretion
14. Sänkt oxytocinsekretion
15. Sänkt testosteronsyntes
16. Ökad HDL
17. Minskad trombocytaggregation

Question 9

Vad är kroniska symtom vid alkoholintag?

Answer 9

1. Tremor
2. Levercirros
3. Akut eller kronisk pankreatit
4. Hepatomegali
5. Ascites
6. Dupuytréns kontraktur (fibrosbildning av den palmara fascian)
7. Förmaksflimmer
8. Sömnapné och snarkningar
9. Delirium tremens
10. Wernicke-Korsakoffs syndrom
11. Osteoporos hos yngre/medelålders män
12. Dilaterad kardiomyopati

Question 10

Förklara tolerans utveckling som kan utvecklas vid alkoholbrukksyndrom

Answer 10

Tolerans reflekterar en anpassning till mer eller mindre långvarig närvaro av en farmakologiskt aktiv substans.

Det sker genom att nedbrytande enzymer regleras upp (metabol tolerans) eller genom att receptorer regleras ner (farmakologisk tolerans).

På så vis uppstår en ny homeostatisk jämvikt som förutsätter närvaro av substansen och ”bristsymptom” vid avbrott i tillförsel av substansen (abstinens).

Abstinenssymptomen är vanligtvis motsatta till de som uppkommer efter intag av substansen.

Question 11

Förklara akut abstinens?

Answer 11

Akut abstinens av alkohol uppstår som följd av en ökad retbarhet i CNS p.g.a. avbrutet alkoholintag och obalans mellan inhibition och excitation.

Denna obalans uppkommer sekundärt till långtidsnärvaro av alkohol. GABA får en försämrad funktion p.g.a. överstimulans.

När alkohol inte längre stimulerar GABA-receptorn klarar inte det endogena GABA att åstadkomma tillräcklig inhibition.
Detta leder till att man får en överexcitabilitet på NMDA, något som blir toxiskt för cellerna.

Även ökad aktivitet i hjärnans dopamin- och noradrenalinsystem tycks också bidra till symptombilden.

Det är viktigt att komma ihåg att abstinens kan uppträda trots relativt höga etanolkoncentrationer i blodet hos en person med alkoholbrukssyndrom.

Det hela beror på vilken basnivå personen i fråga har. Första symtomen på abstinens kan börja så tidigt som 6-24h efter senaste intaget.

– Lindrig abstinens lede till tremor, takykardi med puls <120, hypertoni svettningar, ångest, nedstämdhet och sömnproblem. Uppträder efter 6-36h.

– Medelsvår abstinens leder till ovanstående samt puls >120, kramper, menings- och hopplöshetskänsla och suicidtankar.

– Delirium tremens (svår livshotande abstinens ). Som ovan men även förvirring, illusioner, plockighet, hallucinationer (ofta livliga skrämmande synhallucinationer), muskelrigiditet/tonusökning, hypertermi, dehydrering, cirkulationssvikt. Delirium tremens uppkommer ofta 48-96h efter senaste alkoholintaget. Tänk på att samma patientgrupp även kan drabbas av portal encefalopati (Se → Leverencefalopati).

– Alkoholhallucinos - uppkommer ofta 12-24h efter senaste intaget och brukar vara övergående efter 24-48h. Hallucinationerna är ofta visuella och involverar ofta att man ser insekter och andra mindre djur i rummet. Hörsel- och sensoriska hallucinationer kan också förekomma. Till skillnad från delirium har dessa patienter opåverkade vitalparametrar samt är ej desorienterade.

– Tiaminbrist kan ge neurologiska skador och Wernicke-Korsakoff syndrom. Därför är det viktigt att ge tiamin till denna patientgrupp.

Question 12

Som stöd för att bedöma svårighetsgraden av abstinens , vad kan man använda sig av?

Answer 12

CIWA-Ar (Clinical Institute Withdrawal Assessment – Alcohol revised). Formuläret innehåller frågor om:

1. Illamående och kräkningar
2. Tremor
3. Svettningar
4. Ångest
5. Psykomotorisk oro
6. Taktila förändringar
7. Hörselförändringar
8. Synförändringar
9. Huvudvärk
10. Orientering

Question 13

Anamnes vid alkoholbrukssdynrom?

Answer 13

Viktigt med en god anamnes. Ringa in hur stor användningen och problematiken är samt vad det får för sociala, somatiska och psykiatriska komplikationer.

Fråga även efter användning av andra droger.

Binge drinking är viktigt att fråga efter. Detta innebär fyra enheter alkohol för både män och kvinnor över en tidsperiod på två timmar.
Vid bedömning av riskkonsumtion räcker det inte att bara titta på mängd per vecka utan man måste fråga om mängd per dryckestillfälle. Binge drinking är den för hjärnan farligaste typen av alkoholkonsumtion.

Screeningformulär. Bra för att identifiera och kvantifiera riskbruk/missbruk.
- CAGE,
- AUDIT
- CIWA-Ar
- Alkonacka
samtliga är exempel på olika formulär som kan användas.

CAGE Vid två eller fler ja-svar föreligger misstanke om högkonsumtion eller beroende och det finns anledning att gå vidare.

Cut down. Har du försökt dra ner på ditt drickande?
Annoyed. Har du känt dig irriterad när andra har kritiserat dina alkoholvanor?
Guilt. Har du någon gång haft skuldkänslor för att du druckit?
Eye opener. Har det hänt att du tagit druckit alkohol tidigt på dagen för att komma igång?

AUDIT är en frågeformulär för att identifiera riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion som patienten själv fyller i.
En totalpoäng om 8 poäng eller högre för män och 6 poäng eller högre för kvinnor innebär i allmänhet god chans att identifiera riskabelt drickande.

Alkohol under graviditet
Alkohol vid bilkörning

CIWA-Ar (länk) är ett objektivt skattningsinstrument för bedömning av alkoholabstinens.

Alkonacka är en dagbok där patienten själv får fylla i sitt drickande.

Question 14

Faktorer som talar för svår abstinens?

Answer 14

1. Puls >120
2. Tidigare delirium tremens
3. Tidigare abstinenskramper
4. Samtidig somatisk sjukdom
5. Lång alkoholkonsumtion, d.v.s. dygnet runt i minst 3 v.
   med dygnet runt menas att man aldrig blir nykter.
6. Hög alkoholkonsumtion (>250 g alkohol/dag)
7. Hög initial promillehalt
8. Suicidrisk

Question 15

Klinisk kemi vid abstinenssymptom?

Answer 15

1. P-Glukos
   för att värdera alkoholutlöst hypoglykemi.
2. Blodstatus (Hb, CRP, LPK, TPK)
   Hb är viktigt för att utesluta anemi. Makrcytos? Pancytopeni?
3. CRP/LPK för att utesluta infektion.
4. Leverprover (ASAT, ALAT)
   Värdera förekomst av leverpåverkan.
5. TSH
   Alkohol kan utlösa tyreotoxikos/hypotyreos.
6. Elektrolytstatus
   Hyperkalcemi?
7. Blodgas vid misstanke om alkoholförgiftning
   Kan ge acidos (se Alkoholintoxikation).

Question 16

Alkoholkonsumtionsmarkörer?

Answer 16

1. Alkohol i blod, urin eller utandningsluft.

Alkoholmarkörer

1. CDT
   Sensitivitet: 50-70%
   Specificitet: 95%
   Mäter alkoholens påverkan på det järntransporterande proteinet i blodet. Förhöjt värde förutsätter genomsnittlig konsumtion av 4-7 standardglas/dag under 1-2 veckor.
2. PETH (fosfatidyletanol)
   Sensitivitet: 99%
   Specificitet: 100%
   Fosfatidyletanol är en fosfolipid som inte förekommer i kroppen normalt utan bara bildas i närvaro av etanol. Detta gör den till en utmärkt markör för att mäta konsumtion av alkohol.
   Kan ge utslag även efter enstaka kraftig berusning. Men det är framförallt vid regelbundet intag av alkohol som mätvärdet stiger i takt med ökande konsumtion.
   Mäter intag de senaste veckorna och kan ge utslag trots upp till 14 dagars alkoholuppehåll.
3. gamma-GT
   Sensitivitet: ≤75%
   Specificitet: Låg
   Mäter organskador på levern och har sin största fördel vid långtidsuppföljning av patienter. Värdet normaliseras efter ca. 3 veckors nykterhet.
4. ASAT>ALAT
   Låg sensitivitet och specificitet
5. MCV
   Ger information om benmärgspåverkan. Normaliseras efter 2-6 månaders nykterhet.

Question 17

Vilka alkohol biomarkörer har hög alkoholspecificitet

Answer 17

CDT och PETH är de två biomarkörer som har högst alkoholspecificitet

Question 18

Förklara alkoholbrukssyndrom enligt DSM V?

Answer 18

Två eller fler kriterier uppfyllda under 12 månader.

Lindrigt alkoholbrukssyndrom innebär att 2-3 kriterier ska vara uppfyllda.

Medelsvårt alkoholbrukssyndrom innebär att 4-5 kriterier ska vara uppfyllda medan det klassas som

svårt alkoholbrukksyndrom när 6 eller fler kriterier föreligger.

1. Större mängd/längre tid än vad tanken var.
2. Varaktig önskan eller misslyckade försök minska/kontrollera intaget.
3. Mycket tid ägnas åt att införskaffa, konsumera eller hämta sig från drogen.
4. Sug efter drogen.
5. Upprepat intag leder till att personen misslyckas att fullgöra sina åligganden på arbetet, i skolan eller i hemmet.
6. Fortsatt intag trots återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur orsakade av drogen.
7. Viktiga aktiviteter överges/minskas p.g.a. drogen.
8. Upprepat intag i situationer där det medför betydande risker för fysisk skada.
9. Fortsatt droganvändning trots fysiska/psykiska besvär därav.
10. Tolerans, d.v.s. behov av ökad mängd för att uppnå effekt och/eller påtagligt minskad effekt av fortsatt intag av oförändrad mängd.
11. Abstinens, d.v.s. typiskt abstinenssyndrom och/eller substansen används i syfte att lindra eller undvika abstinenssyndrom.

Question 19

Behandling - Generellt vid alkoholbrukssyndrom, ej läkemedel?

Answer 19

Majoriteten av patienterna med alkoholproblem sköts av primärvården.
Psykiatrin tar endast hand om patienterna som har ett skadlig bruk och samtidig psykisk störning.

Begränsad rådgivning är effektivt vid riskbruk. Det innebär att kostsamma och tidskrävande terapiformer inte bör prioriteras vid riskbruk.
När ett missbruk föreligger krävs längre och fördjupande behandlingsinsatser. Det innebär att korta och begränsade insatser troligtvis inte kommer att vara speciellt effektiva för att på sikt hjälpa personen att bli fri från sitt drogproblem.

Centrala aspekter i behandlingen är empatiskt bemötande, icke konfrontativt förhållningssätt, inventera patientens föreställningar om möjliga orsaker till hälsoproblem, introducera alkohol som en orsak och tillsammans diskutera igenom lämpliga mål.

Målet för behandlingen måste vara individuellt och patientens motivation sättas i centrum.
Det är viktigt med uppföljning även av de patienter som initialt inte visat intresse eller motivation för behandling.
Patienten kan vara mer mottaglig vid nästa besök. I första hand bör patienten avgiftas, antingen inneliggande eller polikliniskt.
Detta bör ske först för att kunna identifiera eventuell samsjuklighet. Om sådan föreligger skall bägge tillstånden behandlas.

Viktigast är att behandling kommer till stånd och att följsamheten från patienten är god.

Question 20

Psykosocial behandling vid alkholbrukssyndrom?

Answer 20

**1. Brief intervention:
Enstaka rådgivande samtal. De fungerar bra för patienter med riskkonsumtion men har dålig effekt vid fullt utvecklat beroende. Att beakta är att dessa studier endast gjorts med självrapporterad alkoholkonsumtion.

2. Motiverande samtal: Icke-konfrontativt förhållningssätt används och detta är både behandlingsmetod och ett generellt förhållningssätt som bör tillämpas.
3. Återfallsprevention med KBT för att undvika/hantera triggers som genererar sug efter drogen.

4.** Anhörigprogram - psykoterapeutisk behandling **som partner till den med alkoholberoende genomgår i syfte att hjälpa sin partner.

5. Tolvstegsprogram

Question 21

Farmakologiska behandlingsalternativ, vilka läkemedel?

Answer 21

Farmakologisk behandling i förstahand till patienter med måttlig-svår alkobolbrukssyndrom. Till patienter med endast lindrig alkoholbrukssyndrom kan ovanstående behandling vara ett förstahandsalternativ.

Disulfiram (Antabus®)
Akamprosat (Campral®️)
Naltrexon
Nalmefen (Selincro®️)

Question 22

Förklara Disulfiram (Antabus®)?

Answer 22

1. Antabus hämmar aldehyddehydrogenas. Vid alkoholintag ansamlas därför acetaldehyd i kroppen vilket medför symptom så som svettningar, illamående, hjärtklappning, andnöd. (snabb effekt).
2. Kan ge leverpåverkan - Uppföljning ca 4 veckor efter behandlingsstart.
3. Har mycket god effekt om strukturerat behandlingsupplägg och övervakat medicinintag. Annars är effekten mycket låg.
4. Viktigt att informera patienten om vikten av att helt avstå från alkohol under behandlingen.
   Stort alkoholintag under behandling med disulfiram kan ge upphov till

• blodtrycksfall
• svimning
• och i värsta fall cirkulationskollaps.
  Även mindre alkoholintag ger upphov till mycket obehagliga symtom som
• ansiktsrodnad
• huvudvärk
• hjärtklappning
• känsla av andnöd.

5. Kontraindikationer är därför aktuell leversjukdom (eller tidigare leverpåverkan vid antabusbehandling), demens samt inkompenserad hjärtsjukdom.

Question 23

Förklara Akamprosat (Campral®️)?

Answer 23

1. Blockerar NMDA receptorn vilket påverkar hjärnans belöningssystem och minskar suget efter alkohol.

2, Behandling bör pågå 1-2 år och ska kompletteras med psykosocialt stöd. Väl dokumenterad effekt på minskning av sug samt nykterhet.

3. Har god effekt för ca. en tredjedel av patienterna. Passar patienter med leverpåverkan eller där naltrexon är kontraindicerat.
4. Vanliga biverkningar inkluderar
   - diarré
   - illamående
   - buksmärta.
5. Kontraindikationer är nedsatt njurfunktion (eGFR <30)

Question 24

Förklara Naltrexon?

Answer 24

1. Naltrexon är en opioidantagonist som ger minskad sug och mindre begär. En fördel är att patienten kan påbörja medicinering trots att den fortsatt dricker.
2. Dosering är 1 tablett (50mg) per dag.
3. Funkar för vissa genetiskt predisponerade personer. Framförallt män med hereditet, tidig debut, tydlig eufori och/eller kontrollförlust vid alkoholintag.
4. Biverkningar inkluderar

• illamående
• huvudvärk
• enstaka fall av levertoxicitet,
• depression
• sömnstörning.

5. Viktigt att utesluta opioidabstinens, opioidberoende eller att patient intar opioider i läkemedelsform innan behandling eftersom Naltrexonet blockerar dess verkan.

Question 25

Föklara Nalmefen (Selincro®️)?

Answer 25

1. Opiodantagonist som kan tas v.b. Liknar Naltrexon gällande effekt och biverkningsprofil.
2. Ej studerat vid gravt alkoholberoende. Ges därför vid mildare fall med målet att dricka mindre.

Question 26

Behandling av lindrig abstinens?

Answer 26

Tidigare hade detta tillstånd 33 % mortalitet. Nu är mortaliteten nere på 5 %.

Lindrig/Lätt alkoholabstinens med

• oro
• sömnproblem
  som dominerande symtom, och inga riskfaktorer för delirium eller abstinenskramper.

Behandlingen kan ske i öppenvården och syftar till att substituera tiaminbrist och lindra symtomen.

Som symtomlindring kan Bensodiazepiner ges vid vissa fall alternativt annan sederande läkemedel t.ex. antihistamin.

Antihistamin sänker kramptröskeln.
För att inte riskera kramp kan ev. karbamazepin ges som tillägg.

Question 27

Behandling av medelsvår abstinens? (men ej risk för delirium tremens eller kramper)

Answer 27

1. Öppenvården kan behandla detta om patienten kan hämta tabletter hos sköterska varje dag och ta antabus för att säkerställa nykterhet. Behandling inom slutenvården kan också vara aktuellt.
2. Avgiftning med bensodiazepiner (god symtomlindring samt förebygger delirium och kramper bra). Ska ges i nedtrappningsschema för att låta hjärnan återställas till lägre nivåer i långsam takt.
3. Substituera tiaminbrist.
4. Nitrazepam vid sömnsvårigheter.

Question 28

Behandling vid Svår alkoholabstinens (riskabstinens)?

Answer 28

1. Tiamin (Vitamin B1) i.v. eller i.m., 100-200 mg/dygn i 3 dygn, därefter nedtrappning till 50-100 mg p.o. i 3-4 månader.

• Tänk på att inte ge glukos/kolhydrater till patienten innan tiamin har administrerats. Ger man glukos innan förvärrar man tiaminbristen ytterligare och man ser även en ökad laktatbildning som i sin tur är negativ för kroppen.
• Tiamin krävs för syntesen av nukleinsyror, signalsubstanser, myelin och ATP inom CNS. Tiaminet skyddar även celler från negativa effekter av oxidation. Därför kan tiaminbrist leda till ökad oxidativ stress och nervcellsdegeneration.

2. Oxazepam (t.ex. Sobril). Dosen är initialt 25-50 mg/timme och ges fram till symptomlindring (puls <100). Därefter nedtrappning enligt PM.
3. Beviplex 1 x 3 (B-vitamin) + Theralendroppar (antihistamin) till natten.
4. Karbamazepin kan ges för att minska risk för kramper.
5. Vid psykotiska symptom (t.ex. synhallucinationer) bör man även lägga till antipsykotisk medicin, t.ex. Haldol (haloperidol). Tänk på att neuroleptika kan sänka kramptröskeln.

Question 29

Behandling vid utveckling av delirium tremens?

Answer 29

Samma typ av behandling som svår alkoholabstinens i syfte att få patienten att sova och sänka hjärnaktiviteten. Om patienten inte somnar, ta kontakt med IVA för IVA-sövning.

Question 30

Komplikationer vid alkholbrukssyndrom?

Answer 30

• Fetalt alkoholsyndrom (FAS)
• Alkoholdemens
• Substansberoende och samsjuklighet

Question 31

Förklara fetalt alkoholsyndrom (FAS)?

Answer 31

Etiologi
Barnet kan få FAS om modern dricker alkohol under graviditeten.

Gradindelning
Det finns olika kategorier av fetal alcohol spectrum disorders:

1. fetal alcohol syndrome (FAS),
2. partial fetal alcohol syndrome (pFAS)
3. alcohol-related neurodevelopmental disorder (ARND)
4. alcohol-related birth defects (ARBD).

Symptom

1. Mindre huvud och hjärna
2. Viss grad av intellektuell funktionsnedsättning.
3. Försenad talutveckling
4. Sömnrubbningar
5. Hörsel- och synnedsättning
6. Hjärtfel
7. Skelettmissbildningar
8. Dålig koordination
9. Hyperaktivitet (kan likna ADHD)
10. Karaktäristiska ansiktsdrag (t.ex korta ögonspringor, smalt läpprött samt långt utslätat filtrum).

Question 32

Förklara Alkoholdemens?

Answer 32

1. Uppkommer i sena stadier av beroendeutvecklingen.
2. Först typiska neuropsykologiska funktionsnedsättningar.
   Dessa är reversibla till en början, men efter hand blir reversibiliteten mindre och mindre.
3. Till sista tillstöter morfologiska förändringar med generell kortikal atrofi.

Question 33

Förklara Substansberoende och samsjuklighet?

Answer 33

1. 40-60% har någon annan psykiatrisk diagnos. Ofta föreligger även flera diagnoser.
2. Exempel innefattar
   - ångestsyndrom
   - affektiva tillstånd
   - schizofreni
   - ADHD
   - personlighetsstörning.
3. Alla tillstånden bör behandlas på en gång. Bättre chans till nykterhet då.
4. Vanligare att kvinnor använder alkohol som självmedicinering jämfört med män.
5. Patienter med samsjuklighet är mindre följsamma till behandling, har högre suicidtal och sämre prognos.

Question 34

Andra komplikationer på organsystemet?

Answer 34

1. Hjärnan
   Kramper
   sömnstörningar
   delirium
   hallucinationer
   Wernicke-korsakoffs syndrom.
2. Nerver
   Polyneuropati.
3. Hjärta
   Arytmier
   hypertoni.
4. Mag-/tarmkanal
   Diarré,
   kräkning
   ulcus.
5. Esofagus
   Esofagusvaricer,
   övre GI-blödning
   esofaguscancer.
6. Lever
   Levercirros
   alkoholleversjukdom
   levercancer.
7. Pankreas
   Kronisk pankreatit.
8. Skelett
   Osteoporos
   frakturer.
9. Muskler
   Muskelförtvining.
10. Hud
    Skador
    sår
    infektioner.
11. Blod
    Anemi.
12. Sexualdrift
    Störd sexualfunktion.
13. Infektioner
    Ökad risk för infektion i t.ex. lungor, hjärta, hjärna och buk.
    Risk för svampinfektioner.
14. Cancer
    Mun- & svalgcancer,
    esofaguscancer
    levercancer,
    bröstcancer.

15.Psykiatri
Depression
svåra livshändelser,
suicid,
riskbeteende
våldsamhet.