Dyspepsi Flashcards
Dyspepsi
Definiera dyspepsi
Dyspepsi – Smärta eller obehag i epigastriet med ursprung i magsäck eller duodenum. Dys- (grekiska) för dålig och -pepsi (grekiska) för matsmältning.
Funktionell dyspepsi – Orsaken till besvären är okänd.
Organisk dyspepsi – Känd bakomliggande orsak.
Epidemilogi
Vanligt problem.
37 % av befolkningen har någon gång haft dyspeptiska besvär.
Utgör 3 % av orsakerna till vårdcentralsbesök.
Etiologi
Funktionell dyspepsi (utgör 75-80% av patienterna)
Patofysiologin vid funktionell dyspepsi är inte helt klarlagd. Det finns en del olika förklaringsmodeller och teorier som man har tittat på, bl.a. motorikstörningar där magsäcken antingen ha en för snabb tömning eller förlångsammad. Även överkänslighet i magsäcken, ändrad bakterieflora samt HPA-axeln anses ha en bidragande roll.
Etiologi Organisk dyspepsi (20-25% av patienterna)
Ulcus i ventrikel/duodenum
Esofagit
Ventrikelcancer
Celiaki
Laktosintolerans
Motorikstörning
Läkemedelsinducerad dyspepsi - NSAID kan ge upphov till dyspepsi även i frånvaro av ulcus. Andra läkemedel som kan orsaka dyspepsi är kalciumblockerare, bisfosfonat, kaliumsubstitution, akarbos, dabigatran, järn, vitamin D, SSRI, sildenafil, orlistat, SU-preparat samt viss antibiotika (t.ex. erytromycin)
Symtom
Dyspepsi beskriver en symtombild med långvarig smärta eller obehag i övre delen av buken. För att det ska räknas som dyspepsi krävs att patienten ska ha ett eller flera av följande symtom:
Besvärande ”uppkördhet” efter måltid
Tidig mättnadskänsla
Smärta/ont i övre maggropen
Brännande känsla/smärta i övre maggropen
Symtomen ska ha varat i minst 3 månader och debuterat för >6 månader sedan.
Dyspepsi beskriver en symtombild.
Anamnes
Viktigt att utesluta eventuella alarmsymtom:
Ofrivillig viktnedgång - >5% av kroppsvikten under 6-12 månader)
Anemi
Dysfagi/Odynofagi
Blod i avföring
Debut efter 50 års ålder
Kräkningar
Resistens i buken/lymfadenopati
Hereditet för övre GI-malignitet
Läkemedelsanamnes – Vid bruk av NSAID/ASA så sätt ut läkemedel om möjligt.
Rökning är en riskfaktor.
Virchows körtel är en portvaktskörtel i fossa supraclavicularis sinistra som kan engageras vid ventrikelcancer. Bör väcka oro om funnen vid status.
Status
Ofta ömhet epigastriellt bid bukstatus
Malignitet bör misstänkas om symtom uppkommer efter 50 års ålder eller om tidigare symtom ändras i karaktär!
Vidare utredning vid outredd dyspepsi
Test and treat om patienten är <50 år och inga alarmsymtom. Test and treat innebär icke invasivt HP-test (serologi eller utandingstest/UBT) och behandling av eventuell infektion.
Gastroskopi – Patienter ≥50 år och patienter <50 år med alarmsymtom ska alltid gastroskoperas med samtidigt test för Helicobacter pylori (H. pylori)-infektion med biopsi (kan identifiera H. pylori med snabb-ureastest, histologi eller odling).
Hb – Tas på alla.
Vid behov tas leverstatus, CRP/SR, F-Hb och/eller transglutaminasantikroppar.
Diagnoskriterier funktionell dyspepsi enligt ROME IV
En eller flera av följande:
Postprandiell fyllnadskänsla
Tidig mättnadskänsla
Epigastriell smärta/epigastriell brännande känsla
Ingen evidens för strukturell sjukdom vid utredning inkl. gastroskopi som kan förklara patientens symtom.
Differentialdiagnis
Gastroesofageal refluxsjukdom – Har ofta halsbränna som huvudsymtom. Kan dock sakna halsbränna och kännbar reflux och istället domineras av dyspeptiska besvär.
IBS – Fråga efter korrelation av smärtorna med samtidiga avföringsbesvär samt nedre buksmärtor och uppkördhetskänslor.
IBD
Gastropares
Malignitet – (se t.ex. → Ventrikelcancer)
Behandling
Organisk dyspepsi – Behandla grundorsaken
Funktionell dyspepsi – Saknas effektiv behandling men pröva gärna:
Konservativ behandling - Sätt ut NSAID om möjligt, ökad motion, rökstopp, alkoholstopp och höjd huvudända på natten.
Antacida - verkar genom att neutralisera syran (t.ex. Novalucid eller Gaviscon v.b.)
Farmakologisk behandling:
Vid farmakologisk behandling, välj i första hand H2-blockerare såsom famotidin (Pepcid) i 2 veckor och följ upp patienten.
PPI kan prövas vid dyspepsibesvär utan riskfaktorer, men bör inte ges kontinuerligt om effekten inte visar sig inom 2-4 veckor. Endast 1/10 får effekt av PPI vid funktionell dyspepsi. Indikationerna för PPI-behandling är GERD, ulkussjukdom, ulkusprofylax eller det ovanliga Zollinger-Ellisons syndrom. Långtidsbehandling med PPI ökar svagt risken för pneumoni, osteoporos samt tarminfektion.
Amitriptylin har en god effekt som smärtlindring vid funktionell dyspepsi om PPI inte hjälper efter 8v. Startdos är 10 mg som sedan kan titreras upp till max 50 mg.
Undvik mat/dryck som besvärar
Saknas dock evidens för att funktionell dyspepsi är relaterat till livsstil, psykosociala faktorer och kosthållning.
