Claudiaction intermittens Flashcards
Claudiaction intermittens
Definiera
Claudicatio Intermittens - Perifer arteriell insufficiens med symptom i form av bensmärta vid ansträngning som sedan avtar i vila.
Kallas även fönstertittarsjuka - Under promenader stannar dessa patienter ofta eftersom vilan gör att smärtan försvinner.
Epidemiologi
Prevalens: 1-2 % av vuxna, 10 % av > 60 års ålder
Etiologi
Ofta stenos i a. femoralis superficialis → Smärta i vader. Ibland istället i t.ex. a. iliaca → Smärta i lårmuskler.
Stenosen orsakas av atheroskleros med ackumulering av lipider och fibrös material mellan intima- och medialagret av kärlväggen.
Patofysiologi
Stenosen begränsar blodflödet vilket gör att musklernas metabola behov inte kan tillfredställas under ansträngning. Det leder i sin tur till lokal ischemi och smärta.
Skapa anteckning
Riskfaktorer
Rökning
Diabetes
Hypertoni
Hyperlipidemi
Övervikt och fysisk inaktivitet
Genetik (hereditet)
Ålder
Låg socioekonomisk status
Symptom och kliniska fynd
Lokal värk eller krampkänsla vid ansträngning, släpper vid vila. Typiskt i vader, kan även vara i lår, armar m.m.
Anamnes
Fråga om riskfaktorer: Rökning, diabetes, hypertoni, fysisk aktivitet
Andra tecken på atheroskleros så som angina pectoris?
Symptomanamnes:
Hur långt kan patienten gå innan smärtor uppstår? Försvinner symptomen vid vila? Efter hur lång vila? Återkommer smärtan när patienten fortsätter promenera efter vila?
Vaknar patienten av smärta? Lindras smärtan av att foten hänger ner från sängen?
Lokalisation av smärtan - Kan ge information om drabbat kärlsegment t.ex. ger förträngning i det aortoiliakala segmentet symptom från höft/klinkor medan smärta i lår talar mer för sjukdom i a femoralis communis och vadsmärta (vanligast) pekar på att ocklusionen är perifert lokaliserad till a femoralis superficialis eller poplitea.
Status
Hjärt- och lungstatus
Bukstatus
Distalstatus och palpera pulsar samt bukaorta - börja alltid palpera pulsar i a.femoralis och bilateralt för att sedan jobba sig ner. Kan ge ledtråd om vart hindret är beläget.
Vidare utredning
Ankel-brachial-index (ABI) ≤ 0,9 - Symptomen vid claudicatio börjar oftast vid ett ABI på 0,7 eller lägre.
Tåblodtrycksmätning - Skall göras på diabetiker med misstänkt sjukdom då dessa kan ha så förkalkade kärl att ankeltrycksmätning ger falskt negativt resultat.
Ultraljud (kärl och doppler)
Ev. MR-angio eller DT-angio – Visar stenoser och används vid planerande av kirurgiskt ingrepp
Gångmatteprov - Vid osäkerhet på diagnosen, ofta för att skilja på spinal stenos och claudicatio intermittens
Differentialdiagnoser
Spinal stenos - Nedstrålande smärta som förvärras vid stående och extension av ryggraden
Artros - Ger framförallt besvär efter att ha suttit stilla
Muskelbristning eller ligamentskada - Smärta vid start av rörelse
Kronisk kompartmentsyndrom
Nervrotskompression
Konservativ behandling
Rökstopp, erbjud nikotinersättningsmedel och remittera till rökstoppsmottagning.
Gångträning minst 3 gånger i veckan till smärtgräns - Kan öka både möjlig gångsträcka och självskattad livskvalitet. Bäst effekt om träning görs tillsammans med utbildad personal. Leder till bl.a. förbättrat blodflöde, minskad inflammation, förbättrad mitokondrieaktivitet, ökad muskelstyrka och uthållighet, ny kärlbildning samt ökad smärttröskel.
Viktminskning
Statiner - Ges till alla med perifer arteriell insufficiens oavsett LDL-nivåer
Optimera glykemisk kontroll och blodtryck
Clopidogrel (75mg/dag)
Behandling vid symptomgivande claudication trots konservativ behandling
Endovaskulär intervention alternativt öppen operation beroende på lesion är aktuell om symptom kvarstår trots övriga åtgärder.
Prognos
Symptomen progredierar för 25% av patienterna
