Psykossjukdom

Question 1

Definitioner - Psykosbegreppet?

Answer 1

Störningar i perception, kognition och verklighetsprövning i den graden att det innebär en förvrängd upplevelse av verkligheten.

Vanliga symtom:
Hallucination
Vanföreställning
Desorganiserat tal
Desorganiserat beteende

Question 2

Beskriv Hallucination?

Answer 2

En sensorisk upplevelse som uppkommer utan stimuli från den yttre verkligheten.

Question 3

Beskriv vanföreställning?

Answer 3

En uppfattning som är orimlig för de flesta, inte delas av andra i patientens kultur eller subkultur, är orubblig och hävdas ihärdigt.

Question 4

Beskriv Desorganiserat tal

Answer 4

Avvikande tal och tankeförlopp

Question 5

Beskriv Desorganiserat beteende

Answer 5

Avvikande och ofta ändamålslöst beteende.

Question 6

Vad ska man göra vid misstanke om psykossjukdom?

Answer 6

Vid misstanke om psykossjukdom ska patienten remitteras till specialist för vidare utredning!

Question 7

Epidemiologi vid psykossjukdom?

Answer 7

Incidensen av psykossjukdom har beräknats till ca 50/100 000 samtidigt som incidensen av schizofreni som är den vanligaste typen av psykossjukdom är 15/100 000.

12 månaders prevalens av psykos är 4/1000 (0,4%). Livstidsprevalensen är 7,5/1000 (0,75%). Det uppskattas att ca 13-23% kommer någon gång uppleva psykotiska symtom vid något tillfälle i livet.

Question 8

Vilka andra sjukdomar dvs Komorbiditet kan ses samtidigt som vid psykossjukdom?

Answer 8

Substansbrukssyndrom - Framförallt cannabisbrukssyndrom. Studier har visat ökad risk för att utveckla psykotiska symtom samt cannabisanvändning.
Suicidalitet
Depression
Ångestsjukdomar
ADHD
Metabola syndromet - Inte enbart pga antipsykotiska utan ökad prevalens av detta även redan vid första psykosinsjuknandet innan man utsätts för antipsykotiska.

Question 9

Nämna några olika psykostillstånd?

Answer 9

• Schizofreni
• Psykotiska symtom som del av affektiva tillstånd
• Postpartumpsykos
• Schizoaffektivt syndrom
• Vanföreställningssyndrom
• Kortvarig psykos

Question 10

Vad menas med psykotiska symtom som del av affektiva tillstånd?

Answer 10

Psykotiska symtom kan förekomma som del av ett förstämningssyndrom, som depression eller mani. De psykotiska symtomen är då färgade av stämningsläget.

Mani
Depression

Question 11

Beskriv Schizoaffektivt syndrom?

Answer 11

Blandning av affektiva och psykotiska symtom, där psykotiska symtom föreligger i frånvaro av framträdande förstämningssymtom. Till skillnad från depression eller mani med psykotiska symtom, där de psykotiska symtomen övergår i takt med förbättring av förstämningssyndromet.

Question 12

Beskriv Vanföreställningssyndrom?

Answer 12

Vanföreställningar utan andra A-kriterier
(Se schizofreni diagnoskriterier) samt avsaknad av markant och varaktig funktionsnedsättning under minst en månad. Ovanligare än schizofreni. Fem olika subtyper är definierade:
Erotomani - Man tror att någon känd person är kär i en.
Grandiositet (storhetsvansinne, megalomani) - Övertygelsen om att besitta en storartad (men av omgivningen inte erkänd) talang, insikt eller ha gjort någon betydelsefull upptäckt.
Svartsjukeparanoia - Huvudtemat är att patientens partner är otrogen.
Förföljelseparanoia - Övertygelsen om att vara utsatt för någon form av ondska, hot, förföljelse, trakasserier eller att vara systematiskt motarbetad.
Somatisk form - Vanföreställningar om kroppsliga funktioner eller förnimmelser, t.ex. om att ha maskar i bihålorna

Question 13

Vad är Kortvarig psykos?

Answer 13

Minst 1 av följande, varav minst ett av de första 3 symtomen måste finnas. Varar mellan 1 dygn och 1 månad.
Vanföreställningar
Hallucinationer
Desorganiserat tal
Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende

Question 14

Vilka är Etiologin för psykossjukdom?

Answer 14

Organisk genes
Substansutlöst psykos
Psykiatrisk sjukdom

Question 15

Ge exempel på organisk genes?

Answer 15

Somatiska sjukdomar med cerebralt engagemang, t.ex:
Strukturellt: T.ex. hjärntumör, blödning, ischemi
Metabolt/autoimmunt: T.ex. tyreotoxisk kris, hypo-/hyperglykemi, leverencefalopati, SLE, autoimmun encefalit.
Infektiöst: T.ex. encefalit, HIV, syfilis, hepatit.
Demenssjukdomar
Fokal epilepsi – främst temporallobsepilepsi

Question 16

Ge exempel vi Substansutlöst psykos?

Answer 16

Droger - Tetrahydrocannabinol (THC), centralstimulantia, lysergsyradietylamid (LSD).
Läkemedel - T.ex. kortison (ffa äldre), anabola steroider, antiparkinson-mediciner (t.ex. Levodopa),

Question 17

Ge exempel på Psykiatrisk sjukdom vid psykos?

Answer 17

Schizofreni (vanligaste)
Förstämningssyndrom
Personlighetssyndrom
Vanföreställningssyndrom

Question 18

Hur går utredningen/diagnostiekn till?

Answer 18

Utredningen syftar till att utesluta medicinska, läkemedels- och drogutlösta orsaker till psykosen innan fokuset går över till att utreda en primär psykossjukdom.

Question 19

Anamnes vid psykossjukdom?

Answer 19

Hereditet?
Tidigare/andra somatiska och psykiatriska sjukdomar.
Alkohol/droger?
Fördjupad anamnes om aktuella symptom.
Akut insjuknande talar för underliggande medicinsk genes eller substansutlöst. Smygande debut talar mer för psykiatrisk genes
Insjuknande vid 40 års ålder eller senare talar också för medicinsk genes/substansutlöst.
Hörselhallucinationer talar mer för primär psykiatrisk genes
Suicidriskbedömning och värdera risk för självskada/våld. Suicid är vanligt i denna patientgrupp
Värdera funktionsnivå samt kartlägg behov av stöd.

Question 20

Vad ska man aldrig glömma vid anamnes?

Answer 20

Gör alltid en ordentlig suicidriskbedömning eftersom patienter med psykotiska symptom har kraftigt ökad suicidrisk.

Question 21

Lab/klinisk kemi vid utredning /misstanke om psykossjukdom?

Answer 21

Rutinprover - Blod- och elstatus, glukos, Ca, leverstatus, CRP
Drogscreening - Substansutlöst psykos?
Tyroideaprover - Tyreotoxisk kris?
Infektionsprover inkl HIV, borrelia och syfilis.

Question 22

Vilka andra undersökningar kan man göra?

Answer 22

Neuroradiologi – MR om möjligt, annars DT

Question 23

Vad är behandlingen vid akut psykotisk tillstånd?

Answer 23

Akut psykotiskt tillstånd
Viktigt med trygg miljö samt ett tydligt och empatiskt bemötande.
Akutbehandling syftar till att sedera, lindra ångest och möjliggöra adekvat sömn.
Anxiolytika/sedering
- Sederande antihistaminer, t.ex. Lergigan (prometazin)
- Bensodiazepiner, t.ex. lorazepam
- Antipsykotika med sederande effekt, t.ex. olanzapin
- Beakta de olika preparatens anslagstid och halveringstid och använd detta utifrån patientens behov.
Sedering i akuta situationer (hot och våld):
Okänd genes: Lorazepam per os eller i.m.
Primär psykiatrisk genes: Lorazepam per os eller i.m., enskilt eller i kombination med t.ex. Haloperidol i.m. eller per os.
Haloperidol kombineras i dessa sammanhang med en bensodiazepin eller en antihistamin med antikolinerga egenskaper, de sistnämnda syftar till att sedera och minska ev. extrapyramidala symtom till följd av haloperidol.
D2-blockad tros i akutskedet ha en antiaggressiv effekt
Utvärdera behov av intag enligt LPT.
Vidare behandling
Behandlas utifrån genes