Psykossjukdom Flashcards
Psykossjukdom
Definitioner - Psykosbegreppet?
Störningar i perception, kognition och verklighetsprövning i den graden att det innebär en förvrängd upplevelse av verkligheten.
Vanliga symtom:
Hallucination
Vanföreställning
Desorganiserat tal
Desorganiserat beteende
Beskriv Hallucination?
En sensorisk upplevelse som uppkommer utan stimuli från den yttre verkligheten.
Beskriv vanföreställning?
En uppfattning som är orimlig för de flesta, inte delas av andra i patientens kultur eller subkultur, är orubblig och hävdas ihärdigt.
Beskriv Desorganiserat tal
Avvikande tal och tankeförlopp
Beskriv Desorganiserat beteende
Avvikande och ofta ändamålslöst beteende.
Vad ska man göra vid misstanke om psykossjukdom?
Vid misstanke om psykossjukdom ska patienten remitteras till specialist för vidare utredning!
Epidemiologi vid psykossjukdom?
Incidensen av psykossjukdom har beräknats till ca 50/100 000 samtidigt som incidensen av schizofreni som är den vanligaste typen av psykossjukdom är 15/100 000.
12 månaders prevalens av psykos är 4/1000 (0,4%). Livstidsprevalensen är 7,5/1000 (0,75%). Det uppskattas att ca 13-23% kommer någon gång uppleva psykotiska symtom vid något tillfälle i livet.
Vilka andra sjukdomar dvs Komorbiditet kan ses samtidigt som vid psykossjukdom?
Substansbrukssyndrom - Framförallt cannabisbrukssyndrom. Studier har visat ökad risk för att utveckla psykotiska symtom samt cannabisanvändning.
Suicidalitet
Depression
Ångestsjukdomar
ADHD
Metabola syndromet - Inte enbart pga antipsykotiska utan ökad prevalens av detta även redan vid första psykosinsjuknandet innan man utsätts för antipsykotiska.
Nämna några olika psykostillstånd?
- Schizofreni
- Psykotiska symtom som del av affektiva tillstånd
- Postpartumpsykos
- Schizoaffektivt syndrom
- Vanföreställningssyndrom
- Kortvarig psykos
Vad menas med psykotiska symtom som del av affektiva tillstånd?
Psykotiska symtom kan förekomma som del av ett förstämningssyndrom, som depression eller mani. De psykotiska symtomen är då färgade av stämningsläget.
Mani
Depression
Beskriv Schizoaffektivt syndrom?
Blandning av affektiva och psykotiska symtom, där psykotiska symtom föreligger i frånvaro av framträdande förstämningssymtom. Till skillnad från depression eller mani med psykotiska symtom, där de psykotiska symtomen övergår i takt med förbättring av förstämningssyndromet.
Beskriv Vanföreställningssyndrom?
Vanföreställningar utan andra A-kriterier
(Se schizofreni diagnoskriterier) samt avsaknad av markant och varaktig funktionsnedsättning under minst en månad. Ovanligare än schizofreni. Fem olika subtyper är definierade:
Erotomani - Man tror att någon känd person är kär i en.
Grandiositet (storhetsvansinne, megalomani) - Övertygelsen om att besitta en storartad (men av omgivningen inte erkänd) talang, insikt eller ha gjort någon betydelsefull upptäckt.
Svartsjukeparanoia - Huvudtemat är att patientens partner är otrogen.
Förföljelseparanoia - Övertygelsen om att vara utsatt för någon form av ondska, hot, förföljelse, trakasserier eller att vara systematiskt motarbetad.
Somatisk form - Vanföreställningar om kroppsliga funktioner eller förnimmelser, t.ex. om att ha maskar i bihålorna
Vad är Kortvarig psykos?
Minst 1 av följande, varav minst ett av de första 3 symtomen måste finnas. Varar mellan 1 dygn och 1 månad.
Vanföreställningar
Hallucinationer
Desorganiserat tal
Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende
Vilka är Etiologin för psykossjukdom?
Organisk genes
Substansutlöst psykos
Psykiatrisk sjukdom
Ge exempel på organisk genes?
Somatiska sjukdomar med cerebralt engagemang, t.ex:
Strukturellt: T.ex. hjärntumör, blödning, ischemi
Metabolt/autoimmunt: T.ex. tyreotoxisk kris, hypo-/hyperglykemi, leverencefalopati, SLE, autoimmun encefalit.
Infektiöst: T.ex. encefalit, HIV, syfilis, hepatit.
Demenssjukdomar
Fokal epilepsi – främst temporallobsepilepsi
Ge exempel vi Substansutlöst psykos?
Droger - Tetrahydrocannabinol (THC), centralstimulantia, lysergsyradietylamid (LSD).
Läkemedel - T.ex. kortison (ffa äldre), anabola steroider, antiparkinson-mediciner (t.ex. Levodopa),
Ge exempel på Psykiatrisk sjukdom vid psykos?
Schizofreni (vanligaste)
Förstämningssyndrom
Personlighetssyndrom
Vanföreställningssyndrom
Hur går utredningen/diagnostiekn till?
Utredningen syftar till att utesluta medicinska, läkemedels- och drogutlösta orsaker till psykosen innan fokuset går över till att utreda en primär psykossjukdom.
Anamnes vid psykossjukdom?
Hereditet?
Tidigare/andra somatiska och psykiatriska sjukdomar.
Alkohol/droger?
Fördjupad anamnes om aktuella symptom.
Akut insjuknande talar för underliggande medicinsk genes eller substansutlöst. Smygande debut talar mer för psykiatrisk genes
Insjuknande vid 40 års ålder eller senare talar också för medicinsk genes/substansutlöst.
Hörselhallucinationer talar mer för primär psykiatrisk genes
Suicidriskbedömning och värdera risk för självskada/våld. Suicid är vanligt i denna patientgrupp
Värdera funktionsnivå samt kartlägg behov av stöd.
Vad ska man aldrig glömma vid anamnes?
Gör alltid en ordentlig suicidriskbedömning eftersom patienter med psykotiska symptom har kraftigt ökad suicidrisk.
Lab/klinisk kemi vid utredning /misstanke om psykossjukdom?
Rutinprover - Blod- och elstatus, glukos, Ca, leverstatus, CRP
Drogscreening - Substansutlöst psykos?
Tyroideaprover - Tyreotoxisk kris?
Infektionsprover inkl HIV, borrelia och syfilis.
Vilka andra undersökningar kan man göra?
Neuroradiologi – MR om möjligt, annars DT
Vad är behandlingen vid akut psykotisk tillstånd?
Akut psykotiskt tillstånd
Viktigt med trygg miljö samt ett tydligt och empatiskt bemötande.
Akutbehandling syftar till att sedera, lindra ångest och möjliggöra adekvat sömn.
Anxiolytika/sedering
- Sederande antihistaminer, t.ex. Lergigan (prometazin)
- Bensodiazepiner, t.ex. lorazepam
- Antipsykotika med sederande effekt, t.ex. olanzapin
- Beakta de olika preparatens anslagstid och halveringstid och använd detta utifrån patientens behov.
Sedering i akuta situationer (hot och våld):
Okänd genes: Lorazepam per os eller i.m.
Primär psykiatrisk genes: Lorazepam per os eller i.m., enskilt eller i kombination med t.ex. Haloperidol i.m. eller per os.
Haloperidol kombineras i dessa sammanhang med en bensodiazepin eller en antihistamin med antikolinerga egenskaper, de sistnämnda syftar till att sedera och minska ev. extrapyramidala symtom till följd av haloperidol.
D2-blockad tros i akutskedet ha en antiaggressiv effekt
Utvärdera behov av intag enligt LPT.
Vidare behandling
Behandlas utifrån genes
