Hepatit B Flashcards
Hepatit B
Kort om hepatit B
Hepatit B är en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom. Sjukdomen är vanligast i Afrika söder om Sahara men har en prevalens på cirka 5 % globalt. Majoriteten av de som drabbas får en subklinisk infektion (särskilt barn) sjukdomen kan dock även yttra sig i form av feber, illamående och/eller kräkningar, portvinsfärgad urin, ljus avföring mm. Vid akut hepatit kan diagnosen ställas om patienten är positiv för IgM och vid kronisk hepatit om patienten är positiv för IgG. Sjukdomen kan om den blir kronisk leda till långvarig kraftig inflammation. Tillståndet bör då behandlas. Målet är att förhindra utveckling av levercirros. Hepatit B är en vanlig orsak till levercancer i framförallt Asien. Högriskgrupper kan behandlas preventivt med vaccination.
Epidemiologi
Allmänfarlig och smittspårningspliktig
Prevalens
Globalt: ca 5%
Sverige: < 1 % (högre i vissa grupper)
Afrika, främst söder om Sahara - Över 90% av den vuxna befolkningen har eller har haft hepatit B
Övriga länder med hög prevalens:
Kina och resten av sydöstra Asien
Vietnam – en tredjedel är kroniska bärare
Nordamerikansk ursprungsbefolkning
Grönland
Norra Kanada och Alaska – pga att befolkningen härstammar från Kina och Japan
Länder runt Amazonas i Sydamerika
Inkubationstid
2-6 månader
Smittvägar
Vertikal transmission: Smitta från en generation till nästa, framförallt från mor till barn i samband med förlossning. Vanligaste smittvägen i Asien.
Horisontell transmission: Smitta inom samma generation (barn till barn). Sker t.ex. med osteriliserade verktyg vid kirurgiska ingrepp och är vanligaste smittvägen i Afrika.
Perkutan transmission:. Nästan alla intravenösa missbrukare har haft hepatit B. I Sverige är intravenös narkotikainjektion den vanligaste orsaken till hepatit B hos medelålders patienter
Sexuell transmission: Drabbar framförallt unga tjejer eftersom det är lättare för män att smitta kvinnor än tvärtom. Dessutom har kvinnor bättre immunförsvar vilket gör att kvinnor lättare drabbas av fulminant sjukdom där immunförsvaret sätter in alla sina krafter och helt och hållet slår ut levern.
Etiologi - Viktiga antigen
HBeAg – Markör som tyder på höggradig smittsamhet. HBeAg är en sekretorisk komponent av coreproteinet som inte byggs in i själva viruspartikeln. E står i sammanhanget för extraviral. Det släpps ut i blodbanan vid virusinfektion och man tror att dess uppgift är att stänga av barnets immunförsvar så att det inte reagerar lika kraftigt
HBcAg – Coreprotein
HBsAg – Surface protein som är en viktig markör för smittsamhet
Polymeras – Besläktat med HIV reverst transkriptas som omvandlar RNA till DNA. Därför fungerar en del av de läkemedel som finns mot HIV även på hepatit B
Infektionens utseende
Patienten smittas - Smittkällan är oftast blod men viruset kan spridas även via andra kroppsvätskor
Inkubationstiden är vanligen 1-3 månader, man kan i vissa falla vara upp mot 6 månader.
Ca 70% av patienterna har en subklinisk infektion
HBsAg och HBeAg stiger efter ca 4 veckor. Nivåerna av HBeAg speglar patientens smittsamhet.
När immunförsvaret aktiveras sjunker nivåerna av HBsAg
IgM-antikroppar mot coreproteiner (anti-HBc-IgM) bildas efter åtta veckor och stannar kvar i sex månader. Det är detta som används vid diagnostiken
IgG-antikroppar mot coreproteiner (anti-HBc-IgG) bildas efter ca 12 veckor
Antikroppar mot HBe-antigen (anti-HBe) bildas
IgG-antikroppar bildas mot ytproteiner (anti-HBs-IgG). Det är dessa man får vid vaccination
Faser vid kronisk hepatit B
Fas 1 – Immuntolerans. Inträffar framförallt under barndomen där barnen har skyhöga virusnivåer i kroppen och är otroligt smittsamma, men leverns histologi är i stort sett normal. Denna fas varar i 15-30 år
Fas 2 – Immunaktivering. Immunförsvaret hittar något fel i levern och startar en kraftig inflammation där så att virusnivåerna börjar sjunka. Dock gör inflammationen att levern skadas vilket kan ses på ALAT-nivåer. Smittsamheten är nu mycket lägre men man vill att denna fas ska vara så kort som möjligt så det är här man vill behandla. Fasen varar i 1-2 år
Fas 3 – Inaktiv bärare. Inflammationen i levern har lugnat ner sig och viruspartiklarna är inte så många. HBeAg-negativitet och anti-HBe-positivitet. Man är mindre smittsam och om man gör en leverbiopsi ser det oftast beskedligt ut. Oftast är denna fas livslång och de flesta hinner dö en normal död innan reaktivering hinner ske
Fas 4 – Reaktivering. Sker spontant eller efter immunosuppression hos 25-30 % av HBeAg- asiater. Här är det hög risk för levercirros och levercancer. Om man har höga halter viruspartiklar i denna fas är prognosen dålig
Symptom och kliniska fynd
Majoriteten får en subklinisk infektion (särskilt barn)
Feber
Trötthet
Illamående och/eller kräkningar
Portvinsfärgad urin, ljus avföring
Dålig matlust
Ikterus
Hepatomegali
Diagnostik - Generellt
Anamnes - Utred risk för smitta och penetrera symptom förenliga med hepatit
Status - Undersök ikterus och palpera levern för att upptäcka eventuell hepatomegali
Lab - Förhöjda ASAT, ALAT, bilirubin och atypisk lymfocytos
Akut hepatit B
- lab
ALAT > 5 ggr normalvärde
ELISA - Positiv IgM (anti-HBc-IgM)
Kronisk hepatit B -lab
> 6 månader med:
Symptom och/eller förhöjt ALAT
Positiv för IgG (anti-HBc-IgG) samt HBsAg
Negativ för IgM (anti-HBc-IgM)
Utläkt hepatit B / immunitet (vaccination)
Negativ för HBsAg
Anti-HBc IgG:
Positiv vid utläkt hepatit B
Negativ om endast vaccinationsskydd
Anti-HBs: Positiv
Behandlingsindikation
Långvarig kraftig inflammation. Målet är att förhindra utveckling av levercirros.
Medicinsk behandling
PEG-interferon i tolv månader för att få immunförsvaret att bygga ett eget försvar mot viruset. Ger bestående effekt hos ungefär 30%.
Positivt: begränsad behandlingstid
Negativt: mycket biverkningar
Nukleotid- eller nukleosidanaloger. Dessa är väldigt bra, moderna läkemedel som har väldigt lite resistensutveckling. Problemet är dock att man oftast måste ha behandlingen resten av livet pga att man inte får immunförsvaret att bygga ett eget försvar mot viruset utan endast hindrar virusets framfart.
(Telbuvidin, lamivudin eller adefovir)
Vaccin – pre-expositionsprofylax i form av Engerix-B®
Immunoglobulin – post-expositionsprofylax
Komplikationer
Levercirros
Hepatit B är en vanlig orsak till levercancer i framförallt Asien
