PMR Flashcards
PMR
Om PMR
Polymyalgia rheumatica är en inflammatorisk muskelsjukdom som framförallt drabbar individer äldre än 60 år. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män och i 16-21% av fallen förekommer även symptom på temporalisarterit. Typiska symptom är annars morgonstelhet och värk i proximal muskulatur (överarmar och lår), axlar, nacke och höfter. Sjukdomen behandlas med kortison samt ett tillägg av kalcium och D-vitamin för att undvika biverkningar.
Epidemiologi
Sjukdomen drabbar sällan personer under 50 år.
Incidenstopp hos patienter mellan 70-80 år.
2-3 ggr vanligare hos kvinnor än hos män.
Vanligare i nordiska länder jämfört med södra Europa/Asien
Sjukdomen är associerad med temporalisarterit och i ca 16-21 % förekommer även symptom på detta (Se → Temporalisarterit).
Etiologi
Bakomliggande orsak och patofysiologi är okänd. Association med vissa specifika alleler av HLA-DR4 har kunnat påvisas.
Symtom och kliniska fynd
Stelhet (särskilt morgonstelhet) och smärta i proximal muskulatur - Dominerande symptom! Ofta hastigt insättande smärta (ofta plötslig debut över natten) som är lokaliserad till nacke, skuldror och höftregioner. Smärtan är rörelserelaterad och ofta symmetrisk. Patienten brukar ha svårt att t.ex. lyfta armarna.
Förekommer ofta med samtidig temporalisarterit (Se → Temporalisarterit)
Artriter i fingrar och karpaltunnelsyndrom ses relativt ofta (10-20 %). Utred RA som differentialdiagnos.
Sjukdomskänsla till följd av allmän inflammation - Trötthet, minskad aptit, lätt feber
Symptomen vid PMR debuterar ofta relativt hastigt med symmetrisk värk i proximal muskulatur.
Avsaknad av morgonstelhet kan i princip utesluta PMR!
Anamnes
Sjukdomskänsla - Trötthet, feberkänsla, depression och illamående är vanligt förekommande
Smärtanamnes
Ofta relativt snabb symptomutveckling (dagar-veckor).
Morgonstelhet
Bilateral smärta som vanligen är lokaliserad till nacke, axlar, armar och/eller höftregionen och som förvärras av rörelse
Upplevd svaghet/trötthet i drabbade regioner
Viktigt att fråga efter symptom som kan inge misstanke om temporalisarterit: tuggclaudicatio, tinningsmärta och synpåverkan!
Status
Testa muskelstyrka - Vid PMR är kraften bibehållen till skillnad från polymyosit (även CK används för att differentiera mellan diagnoserna, där CK är förhöjt vid polymyosit)
Palpation av a. temporalis och a. radialis bilateralt, för differentialdiagnostik gentemot den inte sällan samvarierande jättecellsarteriten (GCA)
Testa rörelse - Vid PMR kan patienten vara rörelseinskränkt till följd av smärta, framförallt i proximala muskelgrupper. Mindre ofta inskränkning vid passiv rörelse.
Klinisk kemi
SR och CRP - SR kan vid PMR ligga väldigt högt, ibland över 100! 92-94 % av patienterna har SR över 30.
CK vid misstanke om polymyosit
RF och anti-CCP samt röntgen av händer och fötter för att utesluta RA
Vägledande fynd:
Ålder ≥ 50 år
Bilateral skuldersmärta
Förhöjt SR eller CRP
Snabb symptomlindring vid behandling med lågdos kortison
Differentialdiagnoser
RA, sent debuterande spondartrit och SLE (fr.a. om artriter)
Myosit - 25-50 % har muskelvärk, däremot är muskelsvaghet kardinalsymptom och det ses inte vid PMR
Viral myalgi, fibromyalgi
Endokardit, myelom - Hög SR
Bilateral rotatorcuff-syndrom, bilateral frozen shoulder (= adhesiv capsulit)
Parkinson - Stelhet
Behandling
Glukokortikoider, vanligen Prednisolon i startdos 15-25 mg
Osteoporosprofylax med kalcium, D-vitamin och bisfofonater samt råd om rökstopp och fysisk aktivitet
PMR svarar mycket bra på kortison, och detta blir ett sätt att utvärdera diagnosen. Påtaglig effekt ses inom 2-3 dygn, och patienten ska bli i princip symptomfri på 1-2 veckor. Därefter långsam nedtrappning av glukokortikoiderna. Minska dygnsdos med 2,5 mg varannan till var tredje vecka tills man når 10mg/dag. Därefter sänk med 1,25mg varje till varannan månad till utsättning. Patienterna måste dock ofta kvarstå på behandling i upp till 2 år. Patientens symptom styr då behandlingsintensiteten.
Skapa anteckning
