Pneumoni Flashcards
Pneumoni
Epidemiologi - pneumoni
Incidens: ca 1% per år.
Incidensen ökar med ökande ålder och är i åldersgruppen över 65 år 2-4%.
Omkring 30% av de som drabbas kräver sjukhusvård.
Klassifikation - pneumoni?
Det finns flera olika sätt att klassificera pneumonier. En vanlig uppdelning är utefter var infektionen har uppstått - i samhället eller på sjukhus. Sannolikheten för att en infektion är orsakad av en viss patogen skiljer sig beroende på om det är fråga om en samhällsförvärvad eller nosokomial (vårdrelaterad) pneumoni. Pneumonier kan även klassificeras efter uppkomstsätt (t.ex. aspirationspneumoni eller ventilatorassocierad pneumoni), efter de symptom som infektionen orsakar (typisk eller atypisk pneumoni), eller efter den röntgenbild som sjukdomen ger (lobär, bronkiell eller interstitiell pneumoni). Nedan tas en del olika klassificeringar upp.
Samhällsförvärvad pneumoni , beskriv?
Samhällsförvärvad pneumoni innebär insjuknande i samhället eller <48 timmar efter inskrivning. Primära patogener vid samhällsförvärvad pneumoni är streptococcus pneumoniae, haemophilus influenzae och mykoplasma pneumoniae.
S. pneumoniae är en grampositiv diplokock som kan orsaka pneumoni, sinuit, otit och meningit. Bakterien har invasiv potential och kan alltså orsaka septisk sjukdom. Det kliniska förloppet är oftast akut insättande. Insjuknande förekommer i alla åldrar. Pneumokocker är vanligtvis penicillinkänsliga i Sverige.
H. influenzae är vanligare bland patienter med strukturell lungsjukdom (t.ex. KOL) och immunsupprimerade, men kan förekomma hos alla. Det är ett vanligt agens vid samhällsförvärvad såväl som nosokomial pneumoni. Den kliniska bilden liknar den vid pneumokockpneumoni. 15% av bakterierna producerar betalaktamas, vilket betyder att penicillin inte är en lämplig behandling.
Mykoplasma är ett relativt vanligt agens bland ungdomar och kännetecknas typiskt av långsamt tilltagande hosta, huvudvärk och i vissa fall en hepatit-bild.
S. aureus kan förekomma vid bakteriell pålagring efter influensainfekton.
Beskriv Nosokomial pneumoni?
Nosokomial pneumoni definieras som insjuknande >48 timmar efter inskrivning i slutenvård eller i anslutning till tidigare sjukhusvistelse. Agens som ger upphov till samhällsförvärvad pneumoni är även vanligt förekommande orsaker till nosokomial pneumoni. Utöver dessa förekommer agens såsom staphylococcus aureus, klebsiella pneumoniae, pseudomonas och legionella pneumophilia.
Beskriv Atypisk pneumoni?
Ett antal patogener kan sägas ge det som kallas för en atypisk pneumoni. Benämningen kommer av att dessa patogener ger en symptombild som skiljer sig från den typiska pneumonibilden (med snabbt insättande hosta, feber och allmänpåverkan). Patogener som ger en atypisk pneumonibild inkluderar mykoplasma pneumoniae, legionella pneumophilia, chlamydia pneumoniae och chlamydophilia psittaci.
Chlamydia pneumoniae ger ofta en långdragen infektion med milda symptom såsom halsont, icke-produktiv hosta, trötthet och sinuitbesvär. I vissa fall ses en allvarligare symptombild där sjukhusvård kan bli nödvändigt.
Papegojsjuka (Chlamydophila psittaci) är en zoonos där bakterien sprids från bl.a. burfåglar. Smittoämnet sprids via fåglarnas avföring, vilket innebär att direkt fågelkontakt ej krävs för infektion. Symptombilden är lik den som kommer av influensainfektion (feber, kraftig huvudvärk, led- och muskelvärk). I många fall saknas en tydlig pneumonibild. I vissa fall ses allvarligare symptom med sänkt medvetandegrad och personlighetsförändring.
Atypiska pneumonier kräver diagnostik med PCR och/eller serologi (dessa bakterier är svåra att odla) och behandlas generellt sett med makrolider (erytromycin)
Beskriv Radiologisk indelning?
Lobär pneumoni innebär täta infiltrat i en eller flera lober. Detta gör att bronkerna avtecknas mot ett vitt parenkym, s.k. luftbronkogram. Bilden talar för en bakteriell infektion.
Bronkopneumoni innebär fläckvisa, nodulära infiltrat, s.k. tree-in-bud. Bilden talar för en bakteriell infektion, bl.a. TB.
Interstitiell pneumoni innebär en infektion i lungans bindväv. Bilden kan orsakas av mykoplasma, virus och pneumocystis, men även av lungfibros, autoimmuna lungsjukdomar och hypersensitivitetspneumoniter. Förändringarna ser ut som frostat glas, s.k. ground glass.
Beskriv Patofysiologi Pneumokockpneumoni?
Viktigaste virulensfaktor är kapseln vilken förhindrar fagocytos och försvar från komplementsystemet. Lungalveolerna är normalt sett en steril miljö utan bakterier. Det finns en teori om att bakterierna når lungorna via mikroaspiration. Väl där möts de av makrofager och epitelceller som aktiveras och producerar cytokiner, t ex IL-1 och TNF. Dessa gör att det uttrycks adhesionsfaktorer på lungkapillärerna. Immunceller, framförallt neutrofiler, som finns i blodet fastnar pga adhesionfaktorerna och tar sig ut i alveolerna. Här kan de fagocytera och döda bakterierna. Endotelcellerna drar ihop sig så att det läcker ut plasma i alveolerna. Efter några dygn kan man vid lungröntgen se en förtätning pga detta (typiskt för lobär pneumoni).
Riskfaktorer för peumoni
Ålder - ökar med högre ålder
Rökning och alkohol
KOL inkl. andra lungsjukdomar (t.ex. bronkiekstasier, astma)
Lungtumör
Neurologisk sjukdom
Cystisk fibros
Intox
Kronisk sjukdom t.ex. hjärtsvikt, stroke, diabetes mellitus)
Viral luftvägsinfektion som därefter kan ge bakteriell pålagring
Symptom och kliniska fynd?
Symptombilden vid pneumoni är väldigt varierad dock finns det skillnader i sjukdomsförlopp mellan olika patogener vilket kan vara användbart i diagnostiken.
symtom och kliniska fynd vid Pneumokocker?
Pneumokocker
Hosta med gult eller grönt slem
Feber
Andningspåverkan – Dyspné
Rassel på lungorna och nedsatta andningsljud
symtom och kliniska fynd vid Haemophilus influenzae
?
Långsamt tilltagande produktiv hosta
Huvudvärk
I vissa fall hepatit-bild
Rassel och rhonki
Sjukdomsförloppets allvarlighetsgrad beror till stor del på status på bakomliggande sjukdom som t.ex. KOL
Anamnes - pneumoni?
Debut, duration och progress?
Andra sjukdomar eller predisponerande faktorer, t.ex. rökning?
Omgivningsfall?
Nylig sjukhusvård eller resa?
utlandsvistelse?
Nylig antibiotikabehandling?
Dubbelinsjuknande?
Status - pneumoni?
Andningsfrekvens och POX - hög andningsfrekvens och/eller låg POX är tecken på allvarlig pneumoni som kan kräva sjukhusvård (se CRB65 längre ner)
Blodtryck och puls
Konfusion och ostadighet (ses framför allt hos äldre)
Hjärt- och lungstatus
Dämpning (fr.a. lobär pneumoni),
Nedsatta andningsljud (tecken på pleuravätska)
Rassel/ronki
Klinisk kemi - pneumoni
Blodstatus. CRP, SR, elstatus samt ALAT - vid pneumokockpneumoni ses oftast kraftigt stegrat CRP samt förhöjt LPK medan de vid atypiska pneumonier kan vara en mer diskret CRP-stegring.
Blodgas - bör tas vid påverkade patienter, patienter med eller med misstänkt KOL och låg syrgassaturation
Odla från blod, sputum och nasopharynx + urinantigen
Nasofarynxodling om man ej lyckas få sputumodling
PCR - används oftast för att diagnosticera atypisk eller viral pneumoni
Bilddiagnostik - pneumoni?
Om den kliniska bilden är tydlig krävs i regel ingen bilddiagnostik.
Slätröntgen av lungor utförs om den kliniska bilden är otydlig, eller vid misstanke om komplikationer så som pleuravätska.
Infiltrat på lungröntgen – dålig sensitivitet och specificitet. Om inga infiltrat men pleuravätska utan annan anledning, misstänk ändå pneumoni.
CT har högre sensitivitet än slätröntgen och förstahandsvalet av bilddiagnostiskiska undersökningar vid pneumoni hos immunsupprimerade patienter.
För att identifiera bakomliggande patogen är det diagnostiskt viktigt att väga samman epidemiologi, symptombild, laboratorieprover och radiologiska fynd
