typfall: globus

Question 1

prevalens dysfagi

Answer 1

2-11%
- ökar med stigande ålder och samsjuklighet

Question 2

orofaryngeal dysfagi

Answer 2

nedsatt förmåga att hantera mat i mun och svalg, kan inte för det säkert till esofagus
- öka risk för aspiration, pneumoni, malnutrition, dehydrering, social isolering

Question 3

smärta vid sväljning

Answer 3

odinofagi

Question 4

sjukdomar som bidrar till dysfagi

Answer 4

sekvele efter stroke

neurologiska sjukdomar
- demens
- motorneuron skada
- infektion

tidigare strålning mot huvud hals
- ff.a. i kombination med kirurgi
- anatomi, motorik, sensorisk kan va störd + fibros

infektion i mun, svalg, tänder

reflux
- dysmotorik esofagus
- krikofaryngeusdysfunktion

DM-neuropati
- krikofaryngeusdysfunktion

LM som ger xerostomi

systemsiak sjukdomar t.e.x Sjögrens

Question 5

vad sker vid sväljning

Answer 5

larynx förs uppåt utåt så att epiglottis tippas bakåt

svalg kontraheras

mjuka gommen stänger av mot bakre svalgväggen och hindrar läckage till näsan

esofagusingången som normalt är stängd via krikofaryngeusmuskeln öppnas

detta är koordinerat med andning, sväljning sker i apné

Question 6

orsak till dysfagi

Answer 6

globus

reflux

esofagit

akalasi
= störd peristaltik i distala delen esofagus

divertiklar

motorikstörning
- svalgpares

striktur, tumör, främmande kropp

Question 7

organisk stenosering

Answer 7

upplever att mat stannar upp i höjd med jugulum eller bakom sternum
= vanligast orsaken till akut dysfagi vuxna

Question 8

esofagus, cardia-cancer

Answer 8

tidig mättnadskänsla
dysfagi!
viktnedgång
buksmärta
B-symtom

Question 9

alarmsymtom som ska ge SVF

Answer 9

nytillkommen dysfagi med smärta mot öronen (hypofarynx-cancer)

dysfagi med snabb viktnedgång

nytillkommen svälsvårigheter, upphakningar, totalstopp

upprepade pneumonier och/eller hosta/harkling vid måltid
= aspiration

Question 10

bra fråga

Answer 10

kan du svälja dina tabletter

Question 11

otyglad mat kommer upp i munnen under natten

Answer 11

zenker-divertikel

Question 12

akut dysfagi/plötslig debut

Answer 12

stroke
främmande kropp

Question 13

subakut-kronisk dysfagi

Answer 13

reflux
- kan ge dysfunktion i övre esofagussfinkter och dysmotorik esofagus

Question 14

LM som kan ge sväljningssvårigheter

Answer 14

morfin
alla LM som ger xerostomi

= muntorrhet

Question 15

initial klinisk bedömning vid dysfagi

Answer 15

ÖNH-status + neurologisk status
- fibroskopi: larynx

alltid gastroskopi med biopsi (esofagus-gastroduodenalt) vid malignitetsmisstanke (SVF)

Question 16

salivsjöar stämband

Answer 16

påverkar röst

Question 17

stämbandspares

Answer 17

hes-läckage
nedsatt känsel larynx

RISK FÖR ASPIRATION

Question 18

första symtom på cancer

Answer 18

kan ibland vara totalstopp av mat pga malign stenotisering

Question 19

vem och hur utreder orofaryngeal dysfagi

Answer 19

logoped eller önh-läk

1. FUS
   - mat-dryck samtidigt som svalg inspekteras med laryngoskop genom näsan
2. hypofarynx-esofagus–rtg
   - sväljningsrtg
   - sväljer kontrast under genomlysning
   - följer kontrast genom hela svängningen

dessa är likvärdiga alternativ för orofaryngeal dysfagi

Question 20

egenskaper sväljnings-rtg

Answer 20

1. låg stråldos
2. kan värdera hela svängningen tom esofagus
3. inte alltid tillgängligt
4. kräver va radiolog för tolkning
5. ej invasiv

Question 21

egenskaper FUS

Answer 21

ingen strålning

esofageal fas ses inte

kan upprepas vb

bra som pedagogiskt verktyg vid sväljningsteknker då pat kan se us

ofta tillgängligt

invasivt

Question 22

neurologiska sjukdomar

Answer 22

hög incidens, t.ex efter stroke

övervägande orofaryngeala besvär pga muskler inkoordination

risk för aspiration pga motorisk svårighet och nedsatt känsel i svalg

ökad morbiditet, mortalitet, sjukhusvistelse

Question 23

obstruktion

Answer 23

svullnad eller striktur efter inflammation, strålning, trauma, kir

anatomiska avvikelse

tonsillhypertrofi

Question 24

krigofaryngeusmuskeln

Answer 24

krigofaryngeusmuskeln
- del av övre esofagus-sfinktern
- striktur eller inkoordination kan ge dysfagi
- t.ex. vid reflux, neurologisk sjukdom etc
- komplikation: zenker divertikel (utbuktning av vävnad ovanför muskeln)

Question 25

äldre

Answer 25

orofaryngeal dysfagi är så vanligt att det klassas som ett geriatriskt syndrom
- multifaktoriell genes

Question 26

globus

Answer 26

känsla av klump i halsen, funktionell matstrupestörning där organisk sjukdom inte hittas

INGA OBJEKTIVA FYND PÅ DYSFAGI

typiskt
- symtom förbättras när pat äter/dricker, men har svårt att svälja saliv

Question 27

orsaker globus

Answer 27

multifaktoriellt
- GERD
- dysfunktion övre esofagus-sfinktern
- dysmotorik esofagus
- stress, ofta sek till ångest/oro
- anatomiska avvikelser: tungbashypertrofi, bakåtlutad epiglottis, förhöjd muskeltonus i proximala esofagus

Question 28

symtom globus

Answer 28

klumpkänsla

“får inte luft”

mest besvär vid torrsväljning (saliv), mat fungerar bra

ingen objektiv dysfagi

Question 29

utredning globus

Answer 29

klinisk us, ÖNH-status
- fiberendoskopi

om inga patologiska fynd och typisk globussymtom kan man avstå vidare utredning, kom åter om besvär fortgår

om osäkerhet eller svåra symtom=utred

Question 30

hur kan man hjälpa pat med dysfagi

Answer 30

1. behandla grundsjukdom
2. logoped
   - sväljteknik
   - konsistensanpassning
   - muskelstärkande övningar
3. us om svällning är säkert för pat
   - sväljnings-rtg
   - FUS
4. god munhygien
   - dysfagi medför risk för aspirationspenumoni
5. dietist
6. se över LM och beredningsform
   - risk för att de fastnar i esofagus, kan va farligt

Question 31

hur åtgärdas zenker-divertukel

Answer 31

endoskopisk kir

Question 32

reflux

Answer 32

viktigt att ta sina PPI
- kan ge förändringar i glottis med globus som följd, inflammation

Question 33

harklar sig mycket

Answer 33

blir hes pga irritation stämband, konsekvens av globuskänsla (diff: aspiration)

Question 34

LM som kan ge heshet

Answer 34

inhalatorer steroider

Question 35

us av globus-mannen I fallet

Answer 35

1. anamnes
2. ÖNH-status + lgll + fibroskopi

Question 36

vad letar man med fibroskop

Answer 36

assymetri
tumör
inflammtion
slembildning

Question 37

lång uvula

Answer 37

snarkningar kan e slapp gom så uvular faller ner

Question 38

fynd vid reflux avseende stämband

Answer 38

irritation ff.a. bakre kommosur och esofagel ingång
- förtjockningar
- ger heshet

Question 39

utredning Globus-mannen med GERD

Answer 39

1. PPI måste tas regelbundet
   - 20mgx2 i 2-3 månader
   - gaviscon som tillägg
   - vid odiagnostiserad GERD ska man prova PPI 6 månader, avsluta om ingen effekt, 1/3 får effekt (dvs GERD är orsak till globus)
2. fiberskopi
3. sväljningsrtg
4. lugnande besked, fokusera på livssitation (stress, ångest)

Question 40

maten kommer inte ner i magen utan stannar högre upp, vaknar på natten med matrester i munnen –> vad gör du

Answer 40

1. komplettera anamnes
   - B-symtom: starta SVF om alarmsymtom föreligger (gastroskopi)
   - kan hen svälja tabletter
   - tecken på neurologisk degenerativ sjukdom (PD; MS), kan påverka innervering

DIFFAR: striktur esofagus, dysfunktion övre esofagussfinkter (tryckbildning) med risk för zenker-divertikel (svagare område finns ovan m. cricopharyngeus), GERD, cancer

2. svälningsröntgen
   - zinkerdivertikel
3. åtgärd
   - op, ta bort fickan