föreläsning 5: hydrocefalus

Question 1

BBB utgörs av

Answer 1

pericyter
astrocyter
TJ

Question 2

funktion CSF

Answer 2

stötdämpare

metaboliter

hormoner CNS

(immunologi)

Question 3

syntes CSF

Answer 3

plexus chorodieus i 3-4 ventrikeln

samt

epenymet som klär ventriklarna)

Question 4

vad sker vid obstruktion av ventrikelsystemet och dess kanaler

Answer 4

ger svullnad proximalt om hindret
- ventriklar svullnar
- hjärnparenkym förtunnas

Question 5

hydrocefalus

Answer 5

ett tillstånd med överskott av vätska i ventrikelsystemet orsakat av flera tillstånd
- ger: likvorstas, ventrikelvidgning, stigande ICP, kompression av parenkym
- likartade symtom

Question 6

behandling hydrocefalus

Answer 6

shunt eller endoskopi

Question 7

funktionsnivå

Answer 7

avgörs av bakomliggande patologi förutsatt att hydrocefalus är välbehandlat
- man kan leva ett normalt liv med en fungerande shunt

Question 8

radiologiska fynd vid hydrocefalus

Answer 8

ventrikelvidgning
- mussepigg

komprimerande sulci

periventrikulära ödem

förtunning parenkym

Question 9

kvantitativa metoder för hydrocefalus

Answer 9

evans index
- frontalhorn/dm parietalt > 0.3

Question 10

indelning/klassifikatnion

Answer 10

obstruktiv
- synlig obstruktion av ventrikelsystemet

kommunicerande
- utan synlig obstruktion

överproduktion CSF
- ovanligt, kan ses vid plexuspapillom

Question 11

obstrukiv icke-kommunicerane hydrocefalus

Answer 11

akvedukt-stenos

blödning i anslutning till ventriklar
- SAB

tumörobstriktion

cysta foramen monroe

myelomeningocele

Question 12

kommunicerande hydrocerfalus

Answer 12

defekt absorption av CSF
- alla 4 ventriklar är vidgande

1. idiopatiskt: NTH
2. sekundär efter blödning, trauma, meningit

Question 13

akvedukt-stenos

Answer 13

kongenital (missbildning, intrauterin infektion CMV)

1/5000 barn

symtomdebut barn

MR: visar stenos i akvedukt, dilatation av laterala ventriklar och 3e ventrikeln

Question 14

tumör

Answer 14

t.ex. övre lillhjärna

Question 15

SAB

Answer 15

ruptur av aneurysm kan blöda in i ventrikelsystemet, blod kan ge stöd cirkulation av CSF (sek till blödning)

blödning i bakre skallgrop kan ge blödning i 4e ventrikel

Question 16

kolloidcysta foramen monroe

Answer 16

dilaterad sidoventriklar

kan ge akut hydrocefalus som kräver åtgärd asap

Question 17

vanligaste behandlingen av hydrocefalus

Answer 17

shunt

Question 18

shunt

Answer 18

silikonslang med tryckkänslig ventil, när tryck överstiger ventilens öppningtryck så öppnas den för att släppa ut CSF

ventilen ställs in med transkutan magnet (obs MR)

leder vätska från ventriklar till peritoneum eller atrialt (hö förmak)

systemet löper subkutant bakom örat

Question 19

vid akut hydrocefalus

Answer 19

kan man lägga shunt temporärt och sen avlägsna när orsak är behandlad

Question 20

operations-risker vid shunt

Answer 20

blödning

främmande material reaktion

infektion

Question 21

hur minimerar man risk för infektion vid op av shunt

Answer 21

laminär ventilation op sal

kort op tid

minimera hudkontakt

AB profylax

Question 22

hur lägger man in en shunt

Answer 22

fronta eller occipital approach
- sticker ofta blint till höger sidoventrikel
- läggs via icke-dominant hemisfär
- leds ofta periotnealt 95%

Question 23

risk

Answer 23

lumbal shunt är KI vid obstruktiv hydrocefalus pga risk för herniering

Question 24

endoskopisk handläggning av hydrocefalus

Answer 24

ventriculocisternostomi
- endoskopisk öppning av 3e ventrikelns golv
- skapar kanal
- blåser upp med ballong för att ta bort förträning

= alt vid obstruktiv hydrocefalus pga akveduktstenos

Question 25

shunt-komplikation

Answer 25

drabbar 80% inom 10 år
- 50% byts inom 5 år (mekaniska fel, infektion, över/under-shuntning)

Question 26

symtom vid shunt-krångel

Answer 26

som vid hydrocefalus

1. vuxna: ICP stiger pga undershuntning
   - hv, illamående, kräkning, trött, medvetanderubbning, konfusion, papillödem med visusnedsättning
2. barn:
   - solnedgångsblick: kan ej lufta ögon uppåt
   - spänd fontanell
   - apne
   - hyperreflexi
   - vida skalpvener
   - växande hv omfång
   - dålig aptit

Question 27

infektion shunt

Answer 27

feber

rodnad

pis från slag

meningit

buksmärta

= kontrollera hela shuntförloppet

Question 28

orsaker till shunt-kompl.

Answer 28

1. mekanisk
   - stopp i slang: proteinutfällning etc
   - avbrott
   - migration: scortum, cysta
   - felplacering
   - SAB
2. infektion 7%
   - ofta perop kontamination
   - 2/3 inom en månad (90% inom ett år)
   - hematogen smitta ovanligt, kan även kontamineras via infektion i buk
   - ofta hubakterier (KNS, aureus)

Question 29

symtom vid shunt-infektion

Answer 29

beror på virulens
- meningit
- hög feber
- pus

eller mer som vi shuntstopp om lågvirulent
- sårinfektion
- mild meningit
- feber
- hv

Question 30

vid misstake om shuntinfektion

Answer 30

ett infekterat sår associerat med NK implantat ska alltid bedövas av NK
= inspektera hela shunten, klinisk neurologisk bedömning, Lp eller punktion av shuntkammare (celler, laktat, odling)

Question 31

vad kräver shunt-infektion

Answer 31

måste op ut shunt

AB
- ventrikeldrän under tiden

ny shunt när infektion läkt ut
- blank liver först

kräver inneliggande vård

Question 32

hur ska man tänka kring symtombilden hos en patient med shunt

Answer 32

dynamik i försämring varierar mellan patienter men är samma hos den enskilt patienten
- stereotypt återkommande sjukdomsmönster vid shuntdysfunktion

lyssna på pat!!!!!

Question 33

undershuntning

Answer 33

ofullständig symtomlindring

typiska besvär på morgonen: hv som släpper efter man gått upp

spädbarn: snabbt växande huvudomfång

Question 34

övershuntning

Answer 34

sammanfattning av ventrikelsystem

besvär på em/kväll: hv som lindras av sängliggande

spädbarn: benkanter överlappar, huvudomfång växer ej
- kan ge prematur suturslutning som behöver klippas upp
- risk för SDH

Question 35

åtgärd av under-övershuntning

Answer 35

justera om ställbar ventil

om det inte hjälper att höja ventilmotstånd vid övershuntning
= flödesbegränsare=antisifon (ger ökat motsåg vid stående)

Question 36

handläggning shuntdysfunktion

Answer 36

1. anamnes
   - liknar symtom tidigare strul
   - progresshastighet
2. • CT om akut (lågdos), helst MR
   • UL om öppna fontaneller
   • shuntöversikt: rtg av shunt+ventil (avbrott?)
3. buksmärta
   - UL/DT buk vid misstanke om infektion/inflammation
   - fråga efter likvorcysta

jämför med tidigare radiologi

4. ögon
   - papillödem, visus
5. lab
   - CRP, blod
   - LP eller shuntpunktion (celler, laktat, odla)

Question 37

när är LP KI

Answer 37

obstruktiv hydrocefalus

Question 38

vem sköter shuntdys så vem ska man ringa

Answer 38

NK

Question 39

pediatrisk hydrocefalus

Answer 39

vanligaste NK sjukdomen hos barn, många olika orsaker

mål: hydrocefalus får inte sätta gräns för hur långt man kan nå utvecklingsmässigt

Question 40

vad mäter man hos barn

Answer 40

huvudomgång
- följ trend
- viktigt innan 1 år, då ben inte är förenade i suturer
- följs via BVC -> avvikande växtkurva ska misstänka HC

Question 41

symtom hos barn

Answer 41

irritabel

illamående, kräkning

hv

kramper

dipolopi

dålig skolprestaion

Question 42

fynd barn

Answer 42

ökat hv omfång

buktande fontanell

försenad utveckling

solnedgångsblick

medvetandesänkt

papillödem

abducenspares

hemipares