hörsel Flashcards

1
Q

normal hörselomfång

A

20-20k Hz

ljud av tillräcklig styrka (dB) 20 dB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

ljustrycksnivå

A

dB
- algoritmisk skala utifrån ljudtryck
- upplevelse av ljusstyrka beror på frekvens, därmed är ljudtrycksnivå ett osäkert på på hur man upplever ljud

t.ex upplevs cirka 80 dB vid 100 Hz inte som starkt, men 80 dB vid 2-3kHz upplevs som starkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

stämgaffel

A

her snabb indikation på om hörselskada är sensorineural eller konduktiv

  1. weber (128 Hz)
  2. rinnes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

weber

A

stämgaffel huvudets medellinje
1. lateraliserar till sjuka örat=ledningshinder
2. lateralisera till friska örat=sensorineural nedsättning andra örat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

rinnes prov

A

stämgaffel mot proc. mastoideus tills tonen inte hörs

flytta stämgaffel till ytterörat

  1. ton hörs igen: positivt test, utesluter ledningshinder
    - normal hörsel eller sensorineural nedsättning
  2. negativt test, ton hörs inte=ledningshinder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

viskprov

A

tvåstaviga ord, lika tonvikt
- spårvagn, fotboll
- brus i andra örat

begränsat värde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

tonaudiometri

A

i ljudisolerat rum, presenteras för ljudsignaler, tryck på knapp

  1. mätning av hörseltrösklar (minsta ljudstyrka man hör för viss frekvens)
  2. testar olika frekvenser: 1k-2k-4k-8k-500-250
    - båda öronen
    - behov av att maskera andra örat (brus)
  3. process
    - börja med testfrekvens 1k
    - därefter minskar man i steg med 10 dB tills ton inte längre hörs
    - när ton inte hörs ökar man med 5 Db till svar (hörtröskel för aktuell frekvens)
    - samma process görs för olika frekvenser
    - diskantfrekvens först sedan bas

mäter både luft och benledning (vibrator, mastoideus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

genomsnittligt hörtröskelvärde

A

medelvärde för ton man hör för 3 frekvenser
- 500, 1k, 2k

uttryck för grad av hörselnedsättning, värdet är relaterat till hörtröskel vid tal (ej i störd miljö)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

ledningshinder

A

tydlig skillnad mellan luft och benledningskurvor (>ben leder bättre)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

sensorineural påverkan

A

påverkar luft och benledning lika mycket, dvs luft/benledningskurvor sammanfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

grad av hörselnesättning

A

Lätt hörselnedsättning: medelhörseltrösklar runt 20-40 dB
måttlig: 40-69 dB
svår: 70-95
dövhet: > 95 dB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

felkällor tonaudiometri

A

felaktig medverkan

planering av högtalare

störande ljud i bakgrunden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

hur stor måste en skillnad vara för att vara signifkaikant

A

en hörtröskel-förändring bör uppgå till 15 dB för att säker motsvara en förändring i hörselns känslighet

samma gräns gäller för skillnad mellan luft-benledningströsklar för en viss frekvens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad är normal hörsel

A

0-20 dB för alla frekvenser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad kan konduktiv hörselnedsättning bero på

A

patologi ytteröra-mellanöra-trumhinna
1. vax
2. AMO
3. extern otit
4. perforation
5. otoskleros
6. kolestatom

benledning normalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad kan sensorineural nedsättning bero på

A

defekt i inneröra, cochlea (t.ex hårceller, nerv)

  1. ackusticus neurinom
  2. menieres
  3. trauma
  4. ototoxiska LM
  5. bullerskada
  6. presbyacusis

benledning ger inte bättre resultat, påverkar ff.a. högre frekvenser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

talaudiometri

A

uppfattning av tal, talmaterial, ställer krav på hela örats funktion ytteröra tom CNS

hörtrösklar för tal (talnivå där man uppfattar 50% av presenterat talmaterial)

18
Q

maximal taluppfattningsförmåga

A

den ljudnivå som hörs bäst, kan testas med brus

används för att värdet nytta av hörapparat

19
Q

testord vid talaudiometri

A

fonetiskt balanserade testlistor

resultat anges som % rätta svar

mätning utförs cirka 30 dB över hörtröskel för tal

om värde < 70% bör flera nivåer testas

20
Q

utvärdering av hörtrösklar för tal

A

värdet för HTT förväntas överstämma med medelvärdet för hörseltrösklar vid 500-1k-2k

  1. sämre HTT: retrokocleär lesion
  2. sensorineural hörselnedsättning: 5-10 dB extra behövs för normal hörsel (signal-stör förhållande)
21
Q

fysiologiska metoder

A

mäter fysiologiska reaktioner från hörselorgan vi ljudstimulus, kräver inte aktivt deltagande
1. impedansaudiometri
2. OAE
3. elektrofysiologiska metoder, t.ex. hjärnstamsaudiometri

22
Q

impedans audiometri

A

tympanometri, stapedius-reflexen
- akutstik reg i mellanörats rörlighet vid ljusstimulering, orsakas av aktivering av stapediusreflexen eller variation i lufttryck i hörselgången

23
Q

tympanometri

A

mäter tryck i mellanöra
1. pump ansluter till hörselgång, tryckmätare. Tongivare och mikrofon
2. ljudsignal, ljudreflekteras tillbaka och mäts i hörselgång med mikrofon
3. bedöm gruvans form samt hörselgångs tryck

24
Q

impendans

A

tympanometri: mäter ljudöverföring mellan hörselgång till mellanöra

lägre impedans = mer lättrörlig trumhinna/ben och det ger mer effektiv ljudöverföring

skillnad i luftryck mellan hörselgång-mellanöra öka impendans

25
Q

när ska man göra tympanometri

A

vid konnektivt hinder och intakt trymhinna
= us patologi mellanöra

26
Q

om samma tryck i mellanöra/hörselgång

A

trumhinna kommer vibrera maximalt, låg impedans och effektiv överledning av ljud

skillnad i lufttryck mellan mellanöra/ytteröra ökar impedans och minskar vibration trumhinna

27
Q

stapediusreflexen

A

kontraktion av m. stapedius ökar impedans och minskar ljudöverföring till mellanöra
- bestämning av reflextrösklar=lägsta tonnivå som orsakar mätbar förändring av akustisk impendans

28
Q

normal trösklar för stapediusreflex

A

70-80 dB, > 95 dB är patologiskt

29
Q

när är det bra att göra stapediusreflexmätning

A

vid misstanke om otoskleros, n. facilas defekt

vid facialispares och otoskleros ses förhöjda reflextrösklar

30
Q

vilken nerv innerverar m. stapedius

A

motorisk innervering via n. facialis

= viktigt att mäta reflex vid skada på facilas

31
Q

hur tolkar man stapediusreflexen

A

skada mellanöra=ingen reflex

ledningshinder t.e.x otoskleros=förhöjda reflextrösklar > 95 dB

kokleär lesion=påverkar reflextröskar ringa

retrokokleär lesion=förhöjda reflextrösklar

32
Q

OAE

A

otoaukustiska emissioner mäts i hörselgång

  • mäter akustisk aktivitet
  • stimulerar örat med ljud (klick), ljud alstras som svarar av yttre hårceller i innerörat och kan reg. i hörselgång
  • tonstimulering med olika frekvens, nya frekvenser alstras av hårceller
33
Q

tolkning OAE

A

förekomst av OAE indikera normalt fungerande yttre hårceller i snäckan

kokleär nedsättning < 30-40 dB ger inga OAE

34
Q

hur används OAE

A

screening på nyfödda, normalt svar tyder på sannolik normal kokleär funktion

kan hitta medfödda hörselnedsättning, metod förutsätter dock normal mellanörefunktion

35
Q

kan man us central effekt av OAE

A

ja, man kan us efferent aktivering

yttre hårceller påverkas av aktivitet i effetenter, om man stimulera KL ärat ska det alstra ljud, och då undersöker man indirekt centrala banor

36
Q

elektrofysiologiska metoder

A

reg av elektrofysiologisk aktivitet från hörselbanor efter ljudstimulering via elektorer

evoked potentials

37
Q

BRA

A

hjärnstamsaudiometri
- bäst om man sover, kräver narkos barn, vuxna LA trumhinna

  • indikation: funktionell diagnostik av sensorineural hörelnedsättning, misstänkt hjärnstamsskada, monitorering under kir som kan skada hörselnerv
38
Q

hur tolkar man BRA

A

ger vågor
I=hörselnerv
III=kokleariskärnan i hjärnstammen
V=olivia superior

hjärnstamsskada: avstånd mellan våg III/V är förlängt

DVS MAN KOLLAR EFTER LATENSFÖRDRÖJNINGAR MELLAN ALLA DESSA DELAR OCH JÄMFÖR MELLAN ÖRONEN

39
Q

Hur skulle en retrokockleär skada kunna visa sig

A

höga stapediusreflexer

hjärnstamsaudiometri visar förlängda latensen vid stimulering av sjuka sida

40
Q

barn audiometri

A

barn kan inte medverka: OAE, BRA

  1. från 6-8 månader: observationsaudometri
    - reaktion på ljud med visuell belöning på skärm
    - när barn inte längre hör ljud upphör barnet att titta på bilden
  2. 3 år: lekaudiometri
    - svarsreaktion på ljud med lekmoment
    - bristande deltagande
  3. tonaudometri
    - 6-7 år ish
41
Q

kongenitala hörselnedsättning

A

drabbar ofta innerörat