föreläsning: suicid Flashcards
självmordsorsak förr
1900-talet
- abortförsök (fosfor från svavelständstickor)
vad hände med sucidtalet efter avkriminalisering slutet 1800-talet (1864)
ökade
freud om depression
inåtvänd agression
aspekter på självmord
- filosofisk, existentiell
- moraliska, religiösa
- kulturella (ritualer)
- sociala och psykologiska
religion och sucid
religion med bestämd uppfattning om självmord
- t.ex. islam: ogillande, helvetesstraff
vad har man sätt kring religion och suicid
skyddande effekt på självmord, lägre dödsrat jämfört med ateister, lägst för islam
social bakgrund
ökad dödlighet vid stora förändringar i samhället eller när samhället ej mår bra
t.ex. ekonomiska kriser, jordbrukskriser, störd ursprungsbefolkning, efter förintelsen
vad brukar va orsak till sucidc
separation från partner
konflikt med partner
andra relationsproblem
sociala problem
sjukdom: psykisk eller kroppslig
hur forskar man på suicid
registerstudier, befolkningsnivå
retrospektiva genomgångar (psykiatrisk obduktion)
studier av människor som gjort suicid-försök
självmord bland ung
stabilt antal sedan 1980
relativt antal har ökat men ej absoluta tal
skillnad från andra grupper är att den inte minskar (övriga grupper minskar sedan 2005)
självmordsförsök ökar (15-24 år)
varför har suicidtalet minskar
SSRI: god säkerhet, tolerabilitet
möjliga teori mer öppet samtalsklimat om psykisk ohälsa
suicidtal i världen
högt tal
- island (inuiter)
- ryssland
- indien
låga tal (muslimska länder)
- mellanöstern
- nordafrika
- pakistan
grupp med högst suicidtal
globalt
- 70+
sverige
- 59-90 år
(bättre pension, mindre fattigdom)
suicidtal i sverige
minskade suicidtal och suicidförsök
- förutom för gruppen 15-24 år: ökade försök, konstant tal
vad har man sett från retrospektiva genomgångar
90-95% har psykisk sjukdom före självmordet
- depression vanligt
- män: beroende sticker ut
- kvinnor, gamla: depression
- unga: personlighetsstörning
är självmordsförsök = misslyckad självmord
nej kan handla om rop på hjälp, att fly verkligheten
vad innebär suicid-försök
ökad risk att dö i fullbordat försök
efter 8 år: 10% män/5% kvinnor har fullbordat försök
beror på psykiatrisk diagnos
speciellt farlig diagnos avseende suicidrsik
BP
schizofreni
depression (15-20 ggr)
alkoholberoende
personlighetsstörning
ökad risk för suicidförsök
övergrepp i barndomen, ff.a. sexuella övergrepp > fysiska > emotionella > emotionell vanvård > fysisk vanvård
vad ska man tänka på vid psykisk sjukdom
ökad suicidrisk men merparten är ej suicidala
ytterligare riskfaktorer för suicid vid olika tillstånd
- beroende: övergiven, separation en kort tid före (upp till ett år)
- depression
- kort sikt: glädjelöshet, sömnlöshet, ängslighet, okoncentaton, alkohol
lång sikt > 1 år: hoplöshet, suicidförsök, suicidtankar - hjärnskador: EP, trauma (lång tid efter skadan), hjärnskakning
- toxoplasmos?
självmordets biologiska bakgrund
- låg serotoninomsättning cerebralt
- mätt med 5-HIAA i CSF, låg nivå ökad risk, koppling till beteende (aggressionkontroll, aggressiva, risktagande, antisociala apor) - höga stresshormoner
- patologiskt dexametasontest prediktor
- epigenetik efter övergrepp (GC-R) - låg kolesterol
- liknande fynd vid våldsbrottslighet - snabb habituering av elektrodermala reflexer
- svettning som förändrar konduktans i huden, utsätts man för stimuli frekvent habituerar denna reflex, om snabb habituering/nedsatt reflex har man ökat risk - genetik
- övertygande evidens
- enäggstvillingar: högre risk att dö om en tvilling suiciderat
- miljön spelar stor roll
- locus är påvisade, som inte delas med psykiatrisk sjukdom
kärnsymtom
förtvivlan
svårighet att stå ut med negativa känslor
skam, raseri, övergivenhet
känna att det aldrig blir bra
tunnelseende i svåra situationer
vilka kognitiva nedsättningar ger rsik
små kognitiva reserver, flexibilitet ökar risk under belastning
extrem stress ger låg kognitiv flexibilitet
vem är självmordsbenägen
- den som är förtvivlad, desperat, har svårt att stå ut med negativa känslor
- t.ex. psyk sjukdom, skam, raseri, övergivenhet - ser suicid som lösning, möjlighet
- tidigare släktingar/vänner som tagit sitt liv
- tillgång till metoder
- religion (skyddande) - ser inget hopp om en bättre framtid, depression, hopplöshet
- kan ej se alternativa lösningar, dålig problemlösningsförmåga, låg kog. flex, tunnelseende, hjärndysfunktion (EP, hjärnskada), extrem stressnivå
- tidigare självmordsförsök
- svårt att kontrollera aggressivitet
- ökad risk suicid, våld - droger, alkohol
- adhd, personlighetssyndrom, IMPULSIVITET
hur vanligt är suicidtankar
3% (siffran varierar) anger att de allvarligt övervägt att ta sitt liv under de senaste 12 månaderna
- 49% < 30 år
- mak kvinnor
hur vanligt är det att man agerar på en suicidtanke
60% går från tanke - plan - handling inom 1 år
riskfaktorer för suicidtankar
ung
ensamstående kvinna
lägre utbildning
psyk. sjukdom
riskfaktorer att överväga vid bedömning
- man
- medelålders eller äldre
- frånskild, separation
- arbetslöshet
- suicid hos nära anhörig
- hopplöshet
- svårt med nära relationer, lättkränkt, impulsiv, fientlig, negativ erfarenhet på vården
- kronisk sjukdom
- tidigare SF, suicidtankar/planer/beteende
- psykiatrisk sjukdom
rastlös, fientlig
svårt att be om hjälp
blivit utsatt för eller brukat våld som liten/vuxen
om ja på dessa frågor har man större risk för suicid på populationsnivå. Har man brukat våld har man mindre respekt för sina egna gränser och är mer impulsiv
statiska riskfaktorer
utsatthet som barn
anhörig som tagit sitt liv
dynamiska riskfaktorer
oftast kopplat till risksituationer, ger mindre reserv att hantera känslor
- relationer, plötslig förlust (relation, status, arbete)
- psykisk sjukdom: förändringar i det kliniska förloppet som ger ökade suicidala planer/försök
- belastning: ångest, sömn, smärta
skyddsfaktorer
känsla av gemenskap
gott social stöd
tro till egen förmåga, överlevnad
personliga värderingar (religion)
omsorg för barn, närstående
rädsla för fördömande
rädsla för kroppslig skada, smärta
vad händer vid t.ex. djup depression
skyddsfaktorer minskar i betydelse då man inte får tillgång till normala copingstrategier
hur graderar man suicidrisk
hög
låg
svårbedömd (t.ex. substanspåverkan, gör ny bedömning senare)
vad ingår i en strukturerad suicidbedömning
- klinisk bedömning
- aktuell suicidalitet och tidigare, inklusive tidigare försök
- risk, friskfaktorer + risksituationer
- information från anhöriga
när är risk störst vid psyk sjukdom
vid samsjuklighet t.ex. depression + substansmissbruk
efter tidigare suicidförsök: när är risken störst
det första året efter
när ska man vara extra uppmärksam på suicidtankar
om de är nytillkomna eller förändrade (svåra att motstå, konstanta)
självmordsprevention
- ## behandla psykiatrisk sjukdom
- mobilisera nätverk
- bemötande, god relation till pat
- psykoterapi: ökad tolerans mot negativa känslor, samtal, påminn om anhöriga, problemlösningsförmåga
- behandlingsplan vid risksituation/paniksituation, aggressionkontroll, undvikande av substansmissbruk
- impulsiv: behandla adhd, beroende
vad ska vården öra
- bemötande, god relation
- klinisk bedömning
- riskfaktorer
- risksituationer: vad kan öka risk i nära framtid?
- riskstatus: statistik population, individuell baseline
- resurser: interna, externa - strukturerade instrument som stöd (skattningsskalor t.ex. C-SSRS, suicidstegen)
vad är obs kring skattningsskalor
ersätter ej klinisk bedömning
låg sens/spec
framtagna för specifika patientgrupper, oklart hur det fungerar i aktuellt sammanhang, dålig evidens för effekt
KBT
livade effekt på suicidala tankar och beteende
uppföljning
åb till öppenvård 7 dagar efter slutenvård
uppsökande verksamhet om patient uteblir
effektiv suicidprevention
- utbilda distriktsläkare
- behandling med LM vid psykisk sjukdom
- psykoterapi: efter TSF, borderline
- vårdkedja, remisshantering, övergång mellan vårdformer
- tillgång till psyk akutsjukvård 24/7, rutiner för patienter med dubbeldiagnos
6.multiprofessionell genomgång efter suicid
punkter i nationella program
- förbättra livschanser. för mindre gynnande grupper
- minska alkoholkonsumtion generellt och i högrisk-grupper
- minska tillgänglighet till dödliga medel
- börja hantera suicid som psykologiska olycksfall/misstag
- tidigt uppmärksamma personer i behov av vård/insatser
- sprida kunskap om evidensbaserade metoder vid suicid
- öka kunskap om självmodsnära personer hos personal inom vården
- händelseanalys (lex maria vid suicid)
- stödja frivilligorganisationer
