föreläsning 4: vaskulär neurologi Flashcards
meningier
dura
- parietale, viscerale
- sinus
arachnoidea
- subarachnoidalrummet=kärl, CVF
pia mater
basal regel CT
förskt blod är vitt
epiduralhematom
duran sitter fast hårdare i suturer på skallen, desto yngre man är desto lösare sitter durran mot skallen men sitter alltid fast i bensömmar
yngre, män 4:1, trauma
linsformad blödning
leta alltid efter fraktur temporalt
vilka slag kan ge epiduralhemtom
ff.a slag mot tinningen
- ben är som tunnast här
- ruptur a. meningea media
va är lurigt med epiduralhematom
tryck-volym-kurva
- det tar ett tag innan tryck hinner byggas upp vid blödning
- helt plötsligt kan man bli medvetslös pga tryckstegring
prognos epiduralhematom
god prognos om op i tid
10% mortalitet
vad måste en bakjour kunna
måste kunna börja dekompression själv vid epiduralhematom
NK kommer sen för att blodstilla
subduralhematom
venösa blödningar bryggvener, kortikala vener
varför drabbas äldre av subduralhematom
mer kortikal atrofi, mer plats för rörelse av skallen, större risk att bryggvener går av
- dvs vener från cortex till venösa sinus
- venös blödning
blödning ligger mot pia mater, fördelas längs hjärnkonvexiteten, halvmåneform
sinus: vilka finns
sinus sagittalis superior
sinus transversus
sigmoideus
jugularvener
prognos subduralhematom
mortalitet: 30%
ofta kombinerat med andra hjärnskador
åtgärd subduralhematom
op indikation akut
- blödning 1 cm tjock eller om medellinjen är förskjuten 0.5 cm
- om medvetslös eller medellinjensförskjutning > 3 cm=akut, öppna på plats
annars kan man skicka till NK i lugnare skede
vad gör man
- kraniotomi
- stort benlock för att komma åt blödning, vanligen temporalt
- identifiera blödning och stoppa
finns det övre åldersgräns för åtgärd akut SDH
ja
kroniska SDH
mörkt på CT=gammalt blod
- blodet kapslas in i membran
äldre, ofta lindriga trauman veckor-månader innan, ingen aktiv blödning
symtom på kronisk SDH
personloghetsförändring
fokalneurologi
KOMMER MED TIDEN
hur op man kroniska SDH
borrar (lätta på tryck), spola
RÖR EJ MEMBRAN SOM KROPPEN KAPSALT IN BLÖDNINGEN MED, LÄTTBLÖDANDE
finns övre åldersgräns för åtgärd av kroniska SDH
nej
- kan även op i LA om skör pat
prognos kroniska SDH
god
recidiv 10-15%
var lyhörd på symtom: ny CT, ev op igen
vanligaste diagnosen på niva
SAB
symtom SAB
åskknall
illamående, kräkning
nackstel
ev. synkope eller medvetslöshet
åskknall
alla har SAB tills motsatten bevisas
prevalens SAB
md 40-60 år
4-6/100 0000
75-80% beror på ruptur av aneurysm
- t.ex. insjuknar vid fysisk/psykisk ansträngning
- 30% i sömnen
warning leaks vid SAB
50% har haft varnings blödningar dagar-veckor före åskknall
- man kände då en liknande åsknall men inte sökt för det
regel för aneurysmblödningar
har det blött en gång så kommer det blöda igen och då värre
HITTA DESSA TIDIGT
andra orsaker tilL SAB
kärlmissbildning
venös blödningar
MEN UTGÅ ALLTID FRÅN ATT DET ÄR ETT ANEURYSM
prognos SAB
50% mortalitet
- reblödning
- vasospasm
20% dör direkt