föreläsning: ätstörningar Flashcards
klassiska
diagnoser som ingår i ätstörningar
- anorexia nervosa
- bulimia nervosa
- hetsätningsstörning (BED)
kärnsymtom ätstörningar
onormalt ätbeteende
rädsla för viktuppgång
kroppsdysmorfi
epidemiologi
västerländska länder mer drabbade
totalt 100 000 i sverige, 10% män
livstidsrisk
1. AN 1.2% kvinnor 0.3% män
- BN 2% kvinnor 0.1-0.5% män
- övriga diagnoser cirka 5 ggr vanligare än AN/BN
vad kännetecknar anorexia nervosa
signifikant låg kroppsvikt
viktfobi, motverkar viktökning trots underviktig, störd kroppsuppfattning (vikt/form)
upptagenhet av kroppen
upptagenhet av mat
- laga mat åt andra
amenorre komplikation
sömnsvårigheter vanligt (svält)
gradering AN utifrån BMI
lindrig: BMI ≥ 17
medelsvår: BMI: 16-17
svår: BMI 15-16
mycket svår: BMI < 15
indelning av AN
- självsvält
- hetsätning+självrensning
prognos AN
40-50% år i remission, andra får kroniska problem
dödlighet 10-20%
sekundär pålagringar vanligt
- tvång
- depression
- apati
- social fobi
hur hanterar en person med AN hungerkänslor
- i början av svält finns hunger, dessa går över efter 1h tills tiden för nästa måltid
- att avstå från att äta reglerar ångest och negativa känslor
- känsla av kontroll
- rädsla för att hetsäta om man släpper kontroll
insikt AN
ofta finns tydlig sjukdomskänsla, men man har ingen lösning
varierande insikt
hjälpsökande varierar, ambivalens vanligt
varierade behandlingsmotivation
bulimia nervosa
- hetsätning
- en stor mängd mat under begränsad tid (2h ish)
- känsla av förlorad kontroll - kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt (skuld)
- mist 1 g/vecka under 3 månader
- kräkning
- laxeringsmedel
- svältperiod
- överdriven motion - självkänsla påverkas av kroppsform/vikt
- skamkänslor - ofta normal kroppsvikt
samsjuklighet
30-50% med BN har haft anorexi tidigare
risk med kräkingar
kalium < 2
= arytmirisk
hetsätningsstörning (binge eating disorder)
hetsätning som vid BN men inget kompensatoriskt beteende
30-50% är överviktiga (15% av alla överviktiga lider av BED)
sänkt livskvalité
barbarisk kir aktuellt
är ätstörningar allvarligt
ja diagnos inom psyk som skördar flest offer
- 50% suicid
- 50% hjärtkomplikationer
- 7 ggr ökad risk att dö i förtid (kvinnor 25-29 år 15 ggr ökad risk, vid AN 30 ggr högre risk första året efter vårdkontakt)
vidmakthållande faktorewr
bantning
omgivning ger komplimanger
psykologiska: mår bättre av att beteende sig på detta sätt (mår bättre i sin sjukdom)
kognitiva: rigiditet, svårt att byta strategi och följa rekommendationer
fysiologiska: kortisol/endorfin stiger
möjliga trippers för ätstörning
tidig pubertet
idrott elitnivå
övervikt i bardomen
utanförskap/mobbning
svåra livshändelser
familjefaktorer
psykiatrisk samsjuklighet: ångest, depression, NP
genetisk sårbarhet, personlighetsfaktorer
sociala och kulturella faktorer
viktnedgång pga sjukdom/träning
tecken på att någon är drabbad
slutar äta godis
vill var nyttig
vill övergå till veg-kost
utesluter fett/kolhydrater
motionerar mer/ofta
hoppa över måltid
minskar i vikt
övriga symtom
- trött, hv, frusen, tappar hår, förstoppad
screening för åtstörning
SCOFF
- sick
- kontroll
- one stone
- fat
- food
SCOFF
- t.ex. kräkningar då man känner sig obehagligt mätt
- orolig för att förlora kontroll över ätandet
- gått ner > 6 kg/3 månader
- kroppsdysmorfi
- dominerar mat ditt liv
om två eller fler ja = troligen ätstörning
hur ska man hantera ätstörningar
- tidig intervention
- ätstörningsmottagning har låg tröskel
- rådgivning om måltider regelbundet o minskad motion
vad avgör hur snabbt e n remiss handläggs
somatiskt status
vad kännetecknar god ätstörningsvård
välfungerande samarbete mellan olika nivåer/yrkeskategorier
multidisiplinära team inom spec-vården
efter behov ska tillgång till olika kompetenser ges
hur påverkas kroppen vid svält
- sämre kognitiv förmåga
- psyke: retlighet, depression, fixering, isolering och tvångsmässighet
- tänder/mun: vid BN uppstår sår och frätskador på matstrupe och tänder
- hjärta
- brady, hypotension, svag hjärtmuskel pga atrofi, klaffel, minskad blodvolym (BM aktivitet), risk för hjärtsvikt - kalla/blåa extremiteter och läppar pga dålig cirkulation, sköra naglar
- perifer svullnad
- osteoporos
- amenorre, tillbakabildning av ovarier/testiklar
- GI: förstoppning, ev. tarmskada pga laxering
10.lanugobehåring
- torrt hår, håravfall
kortsiktiga konsekvenser av svält
förstoppning
amenorre
= reversibla
långsiktiga konsekvenser som kan vara irreversibla
- försvagad hjärtmuskel (atrofi)
- klafffel
- lågt BT er hypoperfusion under lång tid
- osteoporos risk vid amenorre
lanugobehåring
ökad kroppsbehåring ff.a. i ansikte/rygg/axlar
statusfynd
avmagrad
laungobehåring
hårkvalité
perifer kyla
låg temp
brady/hypotension
långsam kapillär återfyllnad
torr hud
svullna parotiskörtlar och frätskador på tänder (BN)
ödem (ff.a. BN)
psykisk status vid AN
- upptagenhet kring mat, ätande, motion
- rigiditet (autistiska drag)
- konc svårigheter
- psykomotoriskt hämmad
- kroppsuppfattning som kan närma sig vanföreställningar
- hög ångestnivå ff.a vid diskussion om ögat näringsintag/efter behandlingsstart
labfynd
- elektrolytrubbingar
- hypokalemi: kräkning, taxering, njurfunktion
- hyponatremi: ökat vattenintag - TSH normalt men T4/t3 kan vara lågt (svält)
- pressat blodstatus
- övrigt
- b-vit brist
- leverprover stegrade
- järn, D-vit brist
- albumin stier pga dehydrering
- hypoglykemi
- mg, zink brist
- vid amenorre är LH/FSH lågt
ska man behandla låga T4T3 nivåer
nej
somatiska diff-diagnoser
hypertyreos
DM
addison
hypofysinsuff
IBD
celiaki
hjärntumör
allvarlig infektion
reflux
psykiatrisk diff-diagnostik
depression
social fobi
BP
kräkfobi: kan vara därför man ej vill äta
GAD
OCD
missbruk
neuropsykiatriska tillstånd
PS
indikationer för slutenvård vid AN akut
för > 18 år:
- BMI < 14 eller förlust av >10% av kroppsvikten på en månad eller > 20% på 3 månader (gränser varierar med ålder och tillväxtkurva)
systoliskt BT < 80
puls < 40, >120
pulsökning > 20 slag/min (hotande cirkulatorisk kollaps)
kroppstemperatur < 35.5
elektrolytrubbningar
EKG: förlängd QT-tid, rytmrubbningar, tecken på hjärtsvikt
allvarliga ödem
påverkat AT
total mat-dryckesvägran
vad gör man akut vid AN
- somatisk bedömning
- dropp vb
- inläggning psyk ev. tvångsvård
- häv svält med nutrition
- hjälp till normaliserat ätande
- pedagogiska insatser, familjeråd, ångesthantering (ev LM) - bemötande
- tydlighet
- kunskap
- empati
- låg affektivt
hur häver man svält med nutrition
- energibehov räknas ut (ta hjälp av dietist)
- så långt som möjligt po intag
- matschema
- gradvis upptrappning av kalorimängd
- viktuppgång 0.5-1 kg/vecka
- matmängd motsvarar det som pat behöver utifrån målvikt och aktivitetsnivå
- komplettera med näringsdrycker
vad ska man aldrig ge
parenteral nut
ex matschema
3 mål per dag + 2-3 mellanmål
- för att hålla blodsocker och förbränning på jämn nivå
- <3 h mellan mål, <6h mellan huvudmål
- huvudmål ska innehålla kostcirkeln (kolhydrater, protein, fibrer/mineraler/vitaminer)
refeeding syndrom
tillförsel av näring till allvarligt undernärda kan ge akuta livshotande komplikationer
- feber
- elektrolytrubbning (hypofosfat, K, Mg)
- snabbt ökande vikt
- taky, bröstsmärta
- hypertoni, påverkad cirkulation
- påverkad respiration (AF)
- ödem
- kramp
- koma
sällsynt vid po tillförsel
varför får man reefeeding syndrom
svält ger nedreglerign av enzymaktivitet, sämre organfunktion varpå överbelastning kan ske vid tillförsel av näring/vätska för snabbt/stora doser
hur undviker ma RF-syndrm
gradvis upptrappning av enteral parenteral nut
följa PM för har man initierar mat/upptrappning, finns tydliga rutiner utifrån risk för RF-syndrome
när är sik som störst för RF syndrom
BMI < 14 (<12 för yngre)
hur fångar man RF
upprepade blodprover
- fosfat, mg, ca
- glukos
- el + urea
upprepade NEWS
- varje dag dag 1-3
- varannan dag dag 4 och framåt
vikt
klinik
- vätskebalans
- hjärt-lung
- ödem
varför ska man undvika tilläggsinfusion med glukos
ökar risk för hypokalemi
andra viktiga tillägg
vitaminer och spårämnen
- kontrollera och ersätt ff.a. K, fosfat, Mg parenteralt
tiamin dagligen
höga riskfaktorer för RF
BMI < 16
ofrivillig viktminskning > 15% senaste 3-6 månaderna
svält > 10 dagar
låga nivåer Mg, fosfat, kalium innan uppsår av nut-behandling
låga riskfaktorer RFS
BMI < 18.5
ofrivillig viktminskning > 10% på 3-6 månader
svält > 5 dagar
alkohol eller drogmissbruk
hur graderar man risknivå
låg risk: en låg-risk-faktor
hög risk: en hög-riskfaktor + 2 lågriskfaktorer
mycket hög risk
- BMI < 15
- svält > 15 dagar
- ofrivillig viktnedgång > 20%
farmakologisk behandling AN
- inga mediciner har effekt mot grundsjukdomen med samsjuklighet behandlas
- obs att LM har begränsad effekt vid svält - olanzapine 2.5 mg
- ger viss viktuppgång
- ej tillräckligt utvärderad effekt men det ges i praktiken
SSRI?
KI vid grav undervikt
psykologisk behandling
familjeterapi bäst evidens för unga anorektiker
alt. familjebaserad terapi (för vuxna och äldre tonåringar)
KBT-E, IPT, dagvård erbjuds på ätstörningsmottagningar 4 ggr/vecka när andra saker prövats
psykoedukation
pedagogiska måltider
- personal äter med pat individuellt eller i grupp
- stöd och förebild för pat
behandling BN/BED
går generellt fortare att behandla än AN
- motivationsarbete
- supportive clinical management (specialist)
- regelbundna måltider (minskar risk för hetsätning)
- psykoedukation
- terapier (KBT-E, IPT)
- självhjälpsprogram
- stöd för SSRI (enbart som komplement)
vilket SSRI ges vid BN/BEDS
fluoexetin
förlopp behandling
ta tid
risk för irreversibla komplikationer
många blir ej friska
störst risk för återfall inom 1-2 år efter tillfriskning
komplikationer
benskörhet
infertliitet
hämmad längtillväxt
leverpåverkan
hjärtpåverkan
barn
lägre tröskel för inläggning
kan blir allvarligt sjuka snabbt, men också bättre potential att bli frisk
förebyggande i samhället
idrottsföreningar med riktade program
BMI gräns för vissa sporter
saklig och balanserad information om vikt, ätande, fysisk aktivitet
träning vid AN
används som kompensatoriskt beteende
avstå träning till en början för att se hur det påverkar sjukdomen
initiera träning som lustfylld aktivitet senare
utifrån somatisk störning kan man behöva undvika träning/promenad helt=rörelserestriktion
individuell bedömning när man man komma igång igen
målvikt och träning
har man 10 kg kvar till målvikt kan man börja träna generellt
måste dock vara stark nog att kunna avstå träning igen om ätstörning förävrras
sondmat?
kan blir aktuellt vid total matvägrar och om man är i dåligt skick som tvångsåtärd
