föreläsning: personlighetssyndrom Flashcards
huvudbudskap med föreläsningen
PS är vanligt förekommande
förenat med sämre livskvalité, funktionsbegränsningar, sämre hälsa (fysisk, psykisk)
komplex etiologi
- genetik och förvärvade faktorer
personcentrerat och förståelseinriktat beteende viktigt för allians
vad är personlighet?
inrotade och stabila mönster, kombinationer av personligetsdrag
vad är PS
varaktig mönster av uppelvelser och beteende som påtagligt avviker från det som förväntas i den sociokulturella miljön (kognition, affekter, mellanmänsligt samspel, impulskontroll).
psykiatrisk diagnos (störning, ej sjukdom) som ger lidande och funktionsnedsättning
epidemiologi
10% av befolkningen (6-22)
- 30% inom PV
- 30-70% inom psykiatrin
konsekvenser av PS
lidande, funktionsnedsättning
samsjuklighet
lever ensamma
alkohol, droger
negativa livshändelser
SE DET SOM EN SÅRBARHETSFAKTOR
vad är den viktigaste riskfaktorn för att söka vård? samt att ha andra psykiatriska svårigheter?
PS
när ska man fundera på PS?
påverkad allians, patientmötet
påverkad behandlingsplan
påverkad prognos, t.ex. kan aldrig återgå till jobb efter sjukskrivning
när man inte förstår sig på patienten –> diagnos –> behandling hjälper inte mot t.e.x depression –> ompröva eller fördjupa diagnostiken –> kan PS försvåra möjlighet att nå framgång?
DVS FRÅGAN KAN VÄCKAS NÅGONSTANS I VÅRDKEDJAN
Hur delas PS in
kluster A-C
- 10 olika former av PS ingår i dessa kluster
- MAD BAD SAD
kluster a
udda och excentrisk
- paranoid
- schizoid form
- schizotyp-form
vad kännetecknar kluster A
större biologisk koppling jämfört med övriga syndromen i kluster B-C, många likheter till med den neuropsykiatriska sfären och schizofreni.
paranoid-form
schizoid-form
schizo-typ
- paranoid
- 0.5-2.5%
- klinisk bild: misstro och misstänksamhet, svårt att komma överens med andra, fientlig, kylig, saknar värme, kritisk, rigid
- Samsjukliget: korta psykotiska episoder ff.a. vid dekomensation (t.ex. om psykisk belastning), depression, fobi, OCD
- ex på bemötande: “jag förstår att det kan vara svårt att lita på mig eftersom att vi aldrig träffats förut” - schizoid-form
- ovanligt
- avståndstagande från sociala relationer, begränsade emotioner, ointresse för relationer, inga/få vänner, lever ensam, känner sällan njutning
- bemötande: respektera behov av distans
- stort överlapp mot autism - schizotyp-form
- 0.5-3%
- sociala och interpersonella svårigheter, missuppfattningar av verkligheten, hänsyftningsideer, ovanligt/vagt tal
- bemötande: undvik abstraktast, emotionellt/familjärt bemötande
- närhet till schizofreni men ej formellt psykotiska och blir inte heller schizofrena
kluster B
antisociala
emotionell instabilitet
histrionisk form
narcissistisk form
antisocial form
1-3% (60% av kriminella i fängelse), 6-8 ggr vanligare hos män, 80% har någon gång missbrukat
klinisk bild: bristande respekt för och kränkningar av andras rättigheter, aggressiv och utåtagerande, impulsiva, kan ej planera, brist på ånger.
Bemötande = struktur, ramar, missbruksfokus.
överlapp mellan antisocial form och…..
psykopati: finns överlappning med antisocialism och narcisistiska PS
det finns samband men psykopati är inget som sjukvården interesserar sig av att diagnostisera
emotionell instabilitet (tidigare borderline) EIPS
0.5-2%, vanligaste formen inom psykiatrin.
Klinisk bild: impulsiva, intensiva, starka humörsvängningar, känslomässigt sårbara, negativ självbild, skiftar mellan svart-vitt, stormig och kaotiska relationer, känslig för separationer, 8-10% suicidrisk
Samsjuklighet: affektiv sjukdom (BP), ångestsyndrom, missbruk, ADHD, ätstörningar, PTSD, andra personlighetssyndrom
Bemötande: värme, empati, tydlighet, undvika att känna dig provocerad
Behandling: DBT
- individualterapi
- färdighetsträning (medveten närvaro, hantera relationer, reglera känslor)
varför är riskbedömning vid EIPS svår?
T.ex. så kan de vara stabila i ett möte → får sms efter som stökar till allt → suicidal. Därmed är riskbedömningar skitsvåra, man måste skapa tillgänglighet för dessa patienter.
svängningar!!
vilka kopplingar finns till EIPS
Finns stark koppling mellan borderline och trauma i bakgrunden
- komplext post-traumatiskt stresssyndrom
- DESNOS=disorder of extreme stress not otherwise specified, komplex PTSD
- överrepresentation av sexuella övergrepp
histrionisk form
0.5-2% (10% i psykiatrisk öppenvård)
klinisk bild: överdriven emotionell (känslig), strävan efter uppmärksamhet, känner sig illa till mods om ej i centrum, förförisk, provocerande, dramatisk, charmig, färgstark, lättpåverkad (tänk dig en unge som är 5 år och vill visa upp alla sina affekter och personligheter)
Samsjuklighet: somatisering, depression, konversionssyndrom
Bemötande: empatisk, lyssnande
vad är konversionssyndrom
ångest konverteras till symtom som liknar symtom vid neurologiska sjukdomar, funktionella symtom med kramper, förlamningar
narcissistisk form
<1%
klinisk bild: upplevelse av framstående och betydelsefullhet, fantasier om begåvning och framgång, lättkränkta, uppblåsta, högfärdiga, vänska värderas högt om det ger “nytta”, låg empati (koppling till det antisociala), många har hög funktion i vissa områden
samsjuklighet: depression (svår depression om livet går emot dem och deras bild av sig själv = kris), missbruk, anorexi
Bemötande: bakom fasaden finns djup osäkerhet, bli inte provocerad, ge tydlig information om vad som kan erbjudas
- konkret: “jag kan skriva intyg men jag kommer inte skicka in den förrän du läst” = minskar ilska, skapar allians
kluster C
ängsliga
osjälvständiga
tvångsmässiga
ängslig form
1-5%, vanligare inom psykiatrin.
Klinisk bild: genomgripande räddhågsenhet i sociala sammanhang, otillräcklighet, känslig för avvisande och kritik, skräck att göra bot sig, ensamma trots önskan om gemenskap.
Samsjuklighet: ångestsyndrom, depression, ätstörningar, osjälvständig syndrom, överlappar med social fobi.
Bemötande: respektera behov av distans
Behandling: finns ingen specifik behandling, handlar om att förbättra funktionen