föreläsning: sömn (parasomnier) Flashcards
parasomnier
en grupp av störningar där man gör saker under sömn som inte är normalt
- sömngång
- äter
- agerar ut drömmar
- sexuellt beteende
indelning utifrån sömnstadium där det inträffar
djupsömns-parasomnier
- ofullständigt uppvaknande ur djupsömn
- sömngång
- nattskräck=panikattacker (ff.a. barn i förskolan)
- konfusoriska uppvaknanden
- sleep eating disorder
- sexsomni
prevalens djupsömns-parasomnier
barn, kan växa bort oftast eller fortsätta till vuxen ålder
viktigt vid djupsömns-parasomnier
undvik sömnrbrist
ta bort saker man kan skada sig på
vissa sömnstörningar(sömnapné) kan utlösa parasomnier hos känsliga, liksom LM (alkohol, sömnmedel, anti-depp)
när uppstår djupsömns-parasomnier
1-2 h efter insomnat
graden av medvetenhet varierar
duration minuter
ofta diffusa minnen dagen efter (obehagskänslor)
diff
nattlig EP
funktionella anfall som liknar parasomnier
hur ger man diagnos djupsömns-parasomnier
video PSG
uteslut andra sömnstörningar som sömnapné
demens=konfusoriska uppvaknande
behandling djupsömns-parasomnier
god sömnrutin
undvik alkohol
schemalägg uppvaknandet för att hindra sömngång
LM: SSRI i svåra fall (lågdos)
REM-sömn parasomnier
vanligast: REM-sleep behavior disorder
när REM-sömn parasomnier
oftast de 2 försa timmarna av sömnen
orsak REM-sömn parasomnier
hämning av alfa-motorneuron under REM-sömnen är defekt pga degradering av neuron i RM
person kan då utagera drömmar
associerande sjukdomar till REM-sömn parasomnier
neurodegenerativa sjukdomar som PD/PD+
- drabbas av dessa sjukdomar inom 15 år, dvs RBD kan vara tidigt symtom
narkolepsi (ej PD-risk)
prevalens REM-sömn parasomnier
50-60 åringar
primärt diskret motorisk oro, successivt mer komplicerade beteende
agerar mot sig själv eller andra
diagnostik REM-sömn parasomnier
video-PSG
- mätning av muskeltonus (EMG) och jämför med REM/non-REM, muskeltonus ska minska under REM men det gör det inte vid RBD
behandling REM-sömn parasomnier
- behandla underliggande sjukdom t.ex. PD
- säkerställ sovrumsmiljö
- klonazepam (BDZ)
- kognitiva biverkningar vilket man vill undvika vid neurodegeneraiva förändringar –> melatonin högdos 9-11 mg tn istället
dyngsrytmstörning
sömn är ej störd men det kommer vid fel tidpunkt
symtom DRS
insomni + dagsömnighet
- svårt att somna
- vaknar tidigt
- dagtrött
symptombild varierar under dygnet
orsak dyngsrytmstörningar
inre klocka är defekt
- försenad sömnfas (klockan går efter=somnar sent, vaknar sent):
- detta är vanligt hos tonåringar
- genetisk sårbarhet finns (klockgener=alstrar rytm inre klocka, styr sömnreglering)
- ibland i kombination med miljöfaktorer (spelar tv-spel sent)
- viss koppling till NP (adhd) - avancerad sömnfas
- den inre klockan går för snabbt, blir trött tidigt och vaknar tidigt
- ff.a. äldre
- ärftliga former finns (klockan-protein bryts ner för snabbt) - skiftarbete
- förvärvad störning
- inre klocka är normal, olika personer kan ställa om klockan olika lätt
- varierande klinik
- blir bättre under semester - blinda
- hypotalamus får inget ljus, ingen dyngsrytm finns, klockan går sin egen rytm
- insomni, dagsömnighet, varierande mönster över tid (inom loppet av 2 v) - arytmisk dyngsrytm
- saknar dyngsrytm
- sek till hjärnskador och neurodegenerativa sjukdomar som demens (liksom barn < 6 månader)
hur stor andel av blinda har problem med dyngsrytmstörningar
1/3
behandling dyngsrymstörning
ljus
- blåberikat ljus: wake up light
melatonin
motivationshöjande åtgärder
regelbundet arbetsschema
fysisk aktivitet (Zeitgebers)
= anpassa efter behov, detta är sätt att ställa om den inre klockan
zeitgebers
signaler till inre klocka
