BUP 1: utveckling hos barn (ESSENCE) Flashcards
BUP
tvärvetenskaplig disciplin
- förbygger
- diagnostiserar
- behandlar
psykisk sjukdom, ålder 0-18 år
läk, psykolog, sociologi, juridik…
vad är psykisk hälsa
mentalt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina möjligheter, klara vanlig påfrestning, arbeta produktivt och bidra till samhället
psykisk ohälsa
stort begrepp för både subkliniska tillstånd och psykiatriska diagnoser
- subkliniska tillstånd: vissa kriterier uppfylls ej, kort duration, mår dåligt men ej funktionsnedsättning
- psykisk sjukdom: uppfyller kriterier för diagnos (fokus funktionsnedsättning, lidande)
viktigt för att få diagnos
signifikant avvikelse från normalt på gruppnivå
tid för debut (individuella variationer finns men man kan inte jämföra olika grupper, t.ex. ålder 4 och 15 år)
funktionsnedsättande, lidande
ex. på småbarndsdiagnoser
- neurodevelopemental disorders
- sensory processing disorder
- ångest
- mood disorder
- OCD
- sleep, eat, cry disorder
- trauma, stress. deprivation disorder
- relationship disorder
ex. på barndiagnoser
- utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser (neuropsykiatriska funktionsstörningar)
- intellektuell funktionsnedsättning
- autism, ADHD
- inlärningssvårigheter
- motorisk störning
- tics
- kommunikationsstörning
vad är viktigt för symtomen hos barn
att de är persisterande och finns i olika miljöer (inte enbart i hemmet)
om riskfaktorer finns måste man agera prospektivt (problem kan komma senare i livet)
barn kan också ha vuxendiagnoser, många gånger reflekterar barnens beteende de vuxnas problematik
utvecklingsrelaterade psykiatriska störningar
avvikelser i nervsystemets utveckling, som inte alltid växer bort (10% av autism växer bort)
= neuropsykiatriska funktionsstörningar
har man avvikelser i hjärnan är det predisponerande för annan problematik
red-flags för att utveckling ej går åt rätt håll
- går utveckling som man tänker
- regression av förmågor
- stagnering av utveckling
AXIS
AXIS 1
- klinisk diagnos
AXIS 2
- relationell kontext
- omhändertagande etc
AXIS III
- fysisk hälsa
AXIS IV
- psykosociala stressorer
- social omgivning
AXIS V
- utvecklingsrelaterade kompetenser
ESSENCE
early symptomatic syndroms eliciting neurodevelopment clinical examination
vad är essence
tidiga symtom på neuropsykiatrisk sjukdom som ska utredas (röda flaggor)
vad är alternativ till faktiskt neuropsykiatrisk diagnos
försummelse
- barnet har ej fått chans att lära sig saker
vilka kvaliteter ingår i ESSENCE
- dyngsrytm, sömn
- motorik
- sensorisk, perception
- språk, kommunikation
- aktivitet, impulsivitet, koncentration, uppmärksamhet
- inlärning, minne
- social interaktion, ömsesidighet
- beteende, känsloreglering
- generell utveckling
vanliga problem hos barn
känsloreglering som tecken på psykisk ohälsa
trotsperioden ska gå över vid 4 års ålder, om den håller i sig får man tänka psykisk ohälsa
ex på diagnoser som barn kan få
- autism spektrum
- adhd
- tourettes
- specifik språkstörning
- IF
- motorisk klumpighet (developemental coordination disorder)
- FAS
- EP (syndrome)
- beteendestörningar
hur vanligt är essence
10% av alla barn
- markör för psykisk ohälsa
- symtom vanligen < 5 års ålder
- möjlighet till prevention och intervention
- vanligt att flickor missas
varför missas ofta flickor
mindre aggression
mindre motorisk oro
bättre sociala färdigheter
bättre språkfärdigheter
—> kan maskera symtom
vad ska man tänka på med essence
jämför flickor pojkar separat
kulturella skillnader finns
risk med ESSENCE
Misslyckande i skolan
anpassningssvårigheter (vanligen är dessa barn reaktva, dvs lite stimuli kan utlösa kaosartade reaktioner)
mobbning, drogmissbruk
psykiatrisk sjuklighet
empatiproblem
antisocial livsstil
kriminalitet senare i livet
hur samverkar arv miljö
additiv effekt (1+1=2)
- individer adapterar till sin miljö
- barn kan ha symtom för ADHD som är helt stressutlösta (fullständigt miljöproblem), ändrar man miljöproblem lindras symtom
sårbarhet avgör vilken effekt miljö får
- genetisk sårbarhet
arvet påverkar vilka miljöer man uppsöker
anknytning
nyfödda barn knyter an till människor för att få omvårdnad och överleva, nära människorelationer krävs för utveckling/tillit/mentalisering (dvs social inlärning)
inget barn klara sig självständigt < 7 år
- känner igen röster 3e trimetern
- födsel: känslig för lukter
- icke-preferens först för att lära känna sin omgivning, vid 7-8 månader har man knutit an till specifika personer (preferens)
- sensorisk input krävs för utveckling
otrygg anknytning
bristande närhet/omsorg, negligerade
barn bli ambivalent för att få uppmärksamhet
påverkar andra relationer senare
riskfaktorer för utveckling på 3 nivåer
individ
- våld
- toxisk exponering
- prematuritet
- förlossningskomplikationer
- hjärnskador eller somatisk sjukdom
- malnut
omgivning
- otrygg anknytning
- låg SES
- beroendeproblem
- ensamstående föräldrar
- dåligt umgänge
- icke-konsistent uppfostran
- avsaknad av omsorg, delaktighet, föräldrakontroll
system
- brist på stöd från t.ex. skola
- inneffektiva processer (missar tidiga interventioner, prevention)
- brist på kontinuitet
vad händer utan stöd vid problem
alla når då inte sin maximala presationsförmåga
individuell utveckling
väldigt olika
- kontinuerligt och icke-kontinuerlig utveckling i olika stadier
mognad går bakifrån och fram
- occipitalt (syn)
- motorik, sensorik
- frontala delar sist
kritiska perioder
begränsat tidsfönster i tidig utveckling där inlärning bör ske för att utveckling ska fortsätta/ges
t.ex. syn
känslig period
tidsfönster där individen lättast lär sig en viss färdighet, period av maximal sensitivitet
t.ex. språk (perioden stängs inte av men svårare att lära, kan inte lära sig modersmål på samma sätt senare) eller högre kognitiv funktion (kritiskt tänkande, reflekterade)
varför är dessa kritiska perioder viktiga
man eftersträvar normal utveckling och där är det viktigt att få stöd vid rätt tid för att utnyttja plasticitet i hjärnan
biologi för kritiska perioders styrning
GABA-erga interneuron (parvalbumin) viktigt, styr kritiska perioder, sekventiell timing av kritiska perioder ses (olika delar av hjärnan mognar i olika perioder)
höga metabola krav under denna tid varpå känslighet för oxidativ stress/skada
obalans excitations-inhibition kan leda till feltiming
störningar avspeglar avvikelser i hjärnan struktur
- genetik, epigenetik
- stress/trauma, mental retardation - toxisk exponering
- FAS - celldefekter
- autism: progenitorceller, mikroglia
4 mognadsdefekt
- lång postnatal utvecklingsperiod är till för att finjustera systemet men ger mer tid för samspel för omgivningen (ev. nackdel vid negativ exponering)
FAS
inlärningssvårigheter
motoriska svårigheter
adhd
vilka avvikelser i hjärnan ser man vid utvecklingsdefekter
- neurotransmission
- bansystemens funktion, integration
- avvikelser i integration
- struktur, funktion, kognitiv-emotionellt, psykologisk mognad
Minne
- korttidsminne
- sensoriskt minne
- arbetsminne - långtidsminne
- deklarativt minnen: saker man kan redogöra för (episodiskt minne=händelser, semantiskt minne=fakta)
- procedurminne: kräver inte medvetenhet utan är en inlärd vana
normal utveckling minne
- bebis: bekanta röster, musik, nyanser (startar 3e Semestern)
- 1 år: minnen varar ett par dagar
- 2 år: minne varar några månader
- 4 år: spatial och tidsuppfattning
- skolålder: förmåga att generalisera och lägga sakner på minnet
–> barndomsamensi från 0-3 år, 10-12 år ej särskiljt detaljerade minne
–> autobibliografiskt minne: hänger på tidsuppfattning, välutvecklat vid 12 års ålder
hur fungerar mekanismer för minne
stimulus
sensoriskt minne < 2ms
arbetsminne 10-20 s (selektiv uppmärksamhet)
- PFC
långtidsminne (konsolidering)
- kan hämtas upp till arbetsminnet
- deklarativa minnen: temporallob, hippocampus, thalamus
- procedurminne: striatum, amygdala, lillhjärnan, cortex
transistorer involverade i minne
Ach, NA
= uppmärksamhet, sömn-vakenhet
DA
= motivation, arbetsminne
serotonin
- sinnesstämning
- känslor
- sömn-vakenhet
diagnoser med störningar i minne
arbetsminne
- adhd, ångest, psykos, schizofreni
episodminne
- depression
PTSD
- blir ej av med minne
sömnproblem
- svårt att lära sig och minnas
olika former av språkfunktioner
- expressivt: tala
- receptivt: förstå
problem
- fonologi: uttal
- grammatik
- semantik: ordförråd eller mobilisering av ord
- social aspekt: sociala sammanhang
- impression: språkförståelse
normal språkutveckling
fosterstadiet: preferens till språk
kritisk period
- satslära, måste läras in under första året
utveckling
- gråt, joller första månaderna
- 6 månader: vokaler, sedan konsonanter
- 9 månader: jollerramsor/upprepningar
- 12 månader: första ordet
- 1-2 år: växande ordförråd
- 2-3 år: små meningar
- 3-4 år: korta satser
- 4-5 år: rent tal, fullständiga satser
- 6 år: kan berätta
- 6-11 år: diskuterande förmåga, förstår dubbelmeningar
- 12-18 år: finjustering gramatik
hjärnan och språk
vanligtvis är vänster sida dominant
temporalt: wernicke område= språkförståelse
parietalt: brocas område= talförmåga
vad leder språkliga svårigheter till
aggression
ångest
depression
koncentrationssvårigheter
= språket används ju för att förmedla tankar, känslor, önskan…
inlärning
- icke-associativ inlärning: aktiv formning av betteende via uppmärksamhetsreflexer
- associativ inlärning, betinging
- lek
normal utveckling inlärning
- sensomotoriska stadier
- 0-2 år
- funktion styrs ej av språk/tänkande
- observationer här och nu, leder till förståelse att saker existerar
- förstår att man kan påverka saker
- lekar är konkreta och funktionella - preoperationella stadiet
- 2-6 år
- lär sig använda språket, att representera föremål med bilder/ord
- svårt att förstå andras perspektiv
- klassificerar saker utifrån enbart en egenskap - konkret operationella stadiet
- 6-12 år
- kan tänka logiskt om saker/händeler
- klassificerar föremål efter flera egenskaper samtidigt - abstrakt/formellt operationella stadiet
- 12 år
- kan tänka logiskt/abstrakt
- testa hypoteser systematiskt
- blir intresserad av hypotetiska problem (framtiden, ideologi)
olika delar av hjärnan och funktion
- frontal
- planering, organisation, beteende/känslo-reglering, personlighet, problemlösning, uppmärksamhet - temporalt
- minne, igenkänning ansikte, genererar känslor, språk (wernickes) - occipitalt
- syn - parietalt
- perception
- spatial förmåga
- stavning
- brocas område
inlärnigsstörningar
IF
speciella inlärningssvårigheter
- dyslexi
- dyskalkuli
- icke-verbala färdigheter (motorik, visospatiellt, socialt, tolkning ansikte, orientering)
vad kan inlärningsstörningar leda till
stresskänslighet
beteendeproblem
ångest, depression
dåligt självförtroende
senarelagd självständighet
kompensation för inlärningssvårigheter?
genomgripande inlärningsproblem = generellt låg kognition
specifika inlärningsproblem
- andra förmågor kompenserar
- t.ex. hög visuospatial inlärning
högre processer
EF
- planering
- genomförande
- målstyrd hantering av uppgift
BEROR PÅ HJÄRNANS MOGNAD
HOT EF: delar av hjärnan
- känsloreglering
- snabb reglering: amygdala, hypotalamus - långsam reglering
- sensoriska cortex, BG
- ff.a. positiva känslor - övriga områden
- amygdala, insula, striatum, BG
- reglerar: PFC, anterior cingulate, insula, cerebellum - empati
- insula, cingulate cortex
störd EF
adhd
autism
inlärningssvårigheter
PS
psykos, depression, ångset
hjärnskada
vad grundar sig empati-utveckling i
anknytningsprocesser
mentalisering
affektiv spegling
temperament
medfödda biologiska egenskaper som beskriver personens initiala reaktion till ny situation (hur en person fungerar)
defenser
icke-medvetna psykologiska försvarsmekanismer som hjälper människor att skydda sig i konflikter/hot
- primitiva
- neurotiska: riktar sig mot individen själv
- mogna: alturism med osjälviskhet
coping
förmåga till livshantering
- medvetna och konstruktiva sätt att behålla psykisk balans
- tar till dessa vid prövande situationer
