typfall BUP: depression Flashcards
klinisk bild barn förskola-skolålder
irritation (>anhedoni)
skuldkänslor
dödstankar
magont
huvudvärk
–> vanligt att förälder lider av depression, konflikter, personlighetsdrag (svårt temp. utagerande som ger risk för UPD)
–> 1-2%
klinisk bild efter pubertet
3-4 ggr vanligare hos flickor, 5-8%
ledsam
irritation
nedstämdhet
gråtig
trött
anhedoni
sömnproblem: insomni, ökat sömnbehov
allvarlig depression
aptitnedsättning
psykomotorisk hämning
prognos
risk för recidiv (3/4 inom 5 år)
ökad risk för: SF, missbruk, konflikt familj, skolproblem, hereditet för depression, låg utbildningsnivå, lägre funktion, CVD, DM, infektioner
risk för sämre prognos om
anhedoni!!!!!!!
sömnstörning!!!!!!!!!!!!
samsjuklighet
långdragna förlopp
recidiv
uppgivenhet
depression hos förälder, familjekonflikt
missbruk
skolproblem
screening
alla som söker med psykiska besvär (nedstämndhet, irritabilitet, anhedoni, dödstankar)
hur skiljer man normal sorgereaktion på depression
sorg:
- tomhet, förlust, våg av smärta, sorg kan avlösas av positiva känslor/humor, tankar/minnen
- symtom avtar inom veckor
- intakt självkänsla
- ev självnedvärdering är kopplat till den avlidne
- dödstankar om att förenas
depression
- anhedoni
- inte specifikt kopplat till minnesbilder/tankar
- mer ihållande, alltomfattande
- självkritik, ältande, självförakt
- suicidala tankar: inte värd att leva, kan inte uthärda
ex självsvarsformulär depression
YSR
MFQ
BDI-II
steg 1
anamnes
intervju utifrån DSM-5, fumktionsnivå, samsjuklighet
förlopp/prognos (sömnstörning, anhedoni)
diff-diagnoser: psyiatriska och somatiska
suicidrisk, SSB, risk för våld
missbruk
skolfunktion, behov av stödinsatser
psykosociala stressorer, vidmakthållande faktorer, skyddsfaktorer
= sammanfatta, redovisa behandlingsmöjligheter (diagnos, svårighetsgrad, suicidrisk)
vad är viktigt att fråga efter
mani???
viktigt att skilja på UPD och BP
diff-diagnoser
adhd
adhd
(för diagnos depression måste man kunna koppla försämring i koncentration till sjuknande i depression, nytillkommen funktionsnedsättning och kärnsymtom)
ångest
ocd
ptsd
ätstörning
beteendestörning
autism
riskfaktorer för suicid
SSB
svag familjekontext
sexuella övergrepp
substansbruk
sömnstörning
somatiska diff-diagnoser
anemi
hypotyreos
infektion
smärta
celiaki
DM
LM som CS
steroider
p-piller
bedömningsinstrument depression
MADRS: följa förlopp
CGAS: funktion i sin helet
MFQ: depressionsskala för barn > 8 år och föräldrar
CBCL child behaviour checklist (barn 4-16 år, föräldraskala)
steg 2-3 utredning
steg 2:
fördjupad somatisk utredning
- ff.a. om terapiresistens
- neurologiska symtom, störd tillväxt
drogscreening
systematisk halvstrukturerad intervju
information från nätverk
ytterligare symtom/diagnostiska skalor
steg 3
- NP utredning
vad är viktigt att tänka på vid NP utredning och depression
konc. och minnesproblem är en del av depressionsbilden och kan påverka resultat
i regel ska NP utredning ske i habiutaltillstånd, dvs stabilisera måendet först
behandlingsmål
symtomfrihet
minska lidande, återställ funktionsnivå
förebygga återfall (väl genomförd behandling minskar risk och svårighet vid recidiv)
vad styr behandlingsval
svårighetsgrad
samsjuklighet
psykosocial belastning
hur hanterar man samsjuklighet
parallell behandling eller huvudfokus
- adhd: är depressionen en konsekvens av adhd?
OM ANNAN DIAGNOS DOMINERAR DEN KLINISKA BILDEN SKA DEN BEHANDLAS FÖRST
VID MEDELSVÅR-SVÅR DEPRESSION SKA DEN BEHANDLAS FÖRE SAMSJUKLIGHET
- undantag: ätstörning i svält, missbruk
hur länge måste man vara drogfri innan antidepressiva kan ges
4 veckor minst
vad är viktiga delar i en vårdplan
diagnos
stressorer, skyddsfaktorer, vidmakthållande faktorer
mål, delmål
åtgärder, säkerhetsplan
utvärdering
behandling steg 1
psykosocial basbehandling
- multimodal behandling i familjekontext, fasindelad, ges före annan specifik behandling
- utvärdera: lindrig depression 8 veckor, medelsvår 4 veckor, svår depression 2 veckor
om inte tydligt förbättrad efter 4-8 veckor (< 50% symtomreduktion, ej ökad funktionsnivå) ska man erbjuda farmakologisk behandling och/eller psykoterapuetisk behandling
LM och psykosocial behandling kan med fördel kombineras eller ges i fas (t.ex. LM initialt, efterföljt av psykoterapi mot vidmakthållande faktorer)
vad ingår i psykosocial basbehandling
ofta tillräckligt vid lindrig-medelsvår depression:
psykoedukation
säkerhetsplanering: risk för SSB, suicid, dagsrutiner, missbruk måste hanteras
individanpassade interventioner
- anpassning skolan
- vidmakthållande faktorer
- familjekontext (problemlösning, konflikthantering, anmälan till soc vb, sjuka föräldrar måste söka vård vid rätt instans)
återfallsprevention
vad bidrar psykopedagogik med
utbildning om depression för barnet och familjen
- ökar förståelse
- mindre kritik
- öar stöd, ger hopp
innefattar
- symtom
- förekomst
- orsaker: stress-sårbarhet
- påverkan på kognition, sinnesstämning, beteende
- inverkan på skolgång, familje/kamrat-relationer, risk och skyddsfaktorer
- samspel mellan nedstämdhet och beteende (isolering, passivitet, hopplöshet)
- betydelse av rutiner (mat sömn motion) för att bryta passivitet
- stressreduktion: överkrav i relation till funktion, konflikter, kritik
- risk alkohol, droger
- vad får personen att må bättre sämre
- behandlingmetoder
- risk för återfall, profylax
behandling steg 2
psykologisk behandling: har stöd vid lindrig-medelsvår depression (vid svår depression kan man inte kognitivt ta till sig KBT)
–> KBT (anhedoni=beteendeaktivering, hantera tankar)
–> KBT ensamt: recidivprofylax, ff.a. medelsvår depression
–> barn prepubertalt: problemhantering via föräldrar, KBT i grupp (lindrig), KBT med beteendeaktivering/social färdighetsträning (medelsvår), IPT (lindrig-medelsvår, interpersonella roller)
behandling steg 3
tillägg av KBT till LM behandling i akutfas
- minskar suicid (ska övervägas vid ökad suicidalitet)
anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT)
- depression+suicidalitet i psykosocialt belastad miljö
- bra vid anknytningsbrott (händelser har skadat tillit inom familjen)
psykodynamisk korttidsbehandling
- medelsvår depression
hur ska man generellt tänka kring KBT
vänta med KBT vid svår depressions till LM har fått effekt
- ge KBT som tillägg till LM vid ökad suicidalitet i akutfasen
när ska man farmakologiskt behandla en depression?
ej vid lindrig depression, tillfällig medicinering mot sömn kan övervägas om sömnhygien inte räcker
vänta ut effekt av psykopedagogisk behandling och stödinsatser innan LM ges
SSRI (fluoxetin) bör övervägas om ej tydlig förbättring av psykosocial basbehandling efter 4-8 veckor (svår depression 2 veckor)
vid svår depression med melankoli kan omgående insättning av fluoxetin övervägas
vad påverkar effekt av antidepressiva och hur ska man hantera det?
sömnstörningar minskar behandlingseffekt av antidepressivum, det är relaterat till mer allvarlig depression
= behandla sömnstörning parallellt
vad måste man fundera på innan insättning
diff-diagnoser?
exogena faktorer som orsak?
vad gör man om ingen effekt av fluoxetin
byt till annat SSRI
- sertralin/citalopram/escitalopram
- sätt ut fluoxetin tvärt, insätt nytt SSRI lågdos efter 3 dagar och trappa upp veckovis. vid byte av övriga SSRI till fluoxetin kan man sätta in ekvipotent måldos fluoxetin och trappa ut SSRi under 1-2 veckor (samma gäller vid byte SSRI –> SNRI)
kombinationsbehandling?
tilläggt till fluoxetin kan övervägas vid partiell effekt och medelsvår depression
- återkommande, allvarlig depression: litium
- sömnsvårighet, ångest: mirtazapin
- olust, trötthet=bupropion=voxra
vad måste man tänka på med bupropion
kan höja konc av fluocetin
- biverknigar: kramper, influensaliknande symtom, utslag
när byter man till SNRI? Bupropion? Mirtazapin?
om två ssri inte haft effekt
klomipramin
klomipramin=anafranil=TCA
- medelsvår depression där flera behandlingsförsök inte haft effekt
- kan vid svår depression ges iv med telemetri
- risk för arytmier, toxicitet om OD
- trötthet, munntorrhet, antikolinergika
BEGRÄNSAT VETENSKAPLIGT STÖD
ECT
vid svår depression som inte svarar på LM eller livshotande risker (suicid, apati)
effektiv vid svår depression med hämning, förvirring, psykos, kan då i enstaka fall vara förstahandsbehandling
vad får MAN INTE GÖRA
ALDRIG LM BEHANDLING EFTER ETT BEHANDLINGSSAMTAL ELLER FÖRE RIMLIG PSYKOSOCIAL BASBEHANDLING VID MILD-MEDELSVÅR DEPRESSION
ej paroxetin (ingen effekt, suicidalitet)
ej venlafaxin prepubertalt
hur utvärderar man depressioner
anamnes
skattning: madrs-s, MFQ
suicidrisk, risk för våld
funktion i vardag CGAS
följsamhet till beh
vårdplan, problem, mål, förbättring
vad tänka om effekter av insatser inte är tillräckliga
rätt diagnos??
BP??
samsjuklighet??
- ångest, autism, PS, adhd
- organisk utredning
- missbruk
vidmakthållande faktorer
- depression, missbruk förälder
- pågående konflikt
- krav, stöd, mobbning i skola
- psykosocial belastning
mat-sömn-motion
tillräcklig behandling, compliance
ev byte av strategi
vad ökar risken för recidiv
kvarstående subkliniska symtom
- irritation
- trötthet
- anhedoni
- sömnstörning
- depression hos förälder
- flera episoder tidigare
hur vet man att recidiv kommer?
lista tidiga tecken på symtom, åtgärdsplan för att hantera dem
vid återfall halvakut bedömning + behandling
mål med behandling
remission: symtomfrihet under 2 veckor
tillfrisknande: återgång till normal funktion, högst 2 symtom i ringa grad under 2 månader
hur ofta ska man utvärdera behandlingsinsatser
var 3e månad
återbesök 6 och 12 månader (vid recidiv även 18 och 24 månader)
- viktig att tillfrisknad kvarstår efter avslutad behandling
måste föräldrar vara engagerade
ja enligt föräldrabalken har de rätt att få veta allvarlig information från BUP
erfarenhet talar för snabbare tillfrisknande om familjemedlemmar är involverade
från vilken ålder är fluoxetin godkänt
från 8 år som komplement till psykosociala åtgärder (medelsvår-svår depression)
sammanfattning av behandlingsarsenalen vid depression
psykosocial basbehandling: multimodal behandling i familjekontext, fasindelad och ska ges före annan specifik behandling. Om patienten inte tydligt förbättras efter 4-8 veckor psykosocial basbehandling ska man erbjuda psyko-farmakologisk behandling och/eller specifik psykoterapuetisk behandling.
- Psykologisk behandling har stöd vid lindrig-medelsvår depression (behöver ofta skärddarsys efter individuella behov)
- farmakologisk behandling ska ej ges vid lindrig depression men tillfällig medicinering för sömn kan övervägas (om sömnhygien inte räcker). Farmakologisk behandling med SSRI (fluoxetin) kan och bör ofta ges om psykosocial basbehandling 4-8 veckor EJ gett effekt vid medelsvår depression (vid svår depression efter 2 veckor).
vad bör utgå i en utredning (vilka frågor bör man ställa)
funktionsnivå
symtom depression, mani
tidslinje, livsanamnes, utvecklingsanamnes
suicidrisk, ssb, våldsrisk
samsjuklighet somatiskt, psykiatriskt
missbruk droger alk
ärtlighet för psykiatrisk störning
skolfunktion
behov av stöd
- psukosociala stressorer
- vidmakthållande faktorer
-skyddsfaktorer
utredning av NP under pågående depression?
NEJ, stabilisera depression först
depplyftet
material som bygger på sf-BUP riktlinjer
diagnostik, bedömning, suicidriskbedömning, psykopedagogisk behandling, utvärdering
konkret stöd i manualform
