typfall: demens Flashcards
utredning demens
- anamnes, anhörigintervju
- status
- somatisk, psyk, neuro - MMT, klocktest, kubavritning, MOCA
- EKG, lab
- radiologi
- i regel gör man CT hjärna
- atrofi, vaskulär förändring, tumör, NPH - LP
- EEG
- långsammare vågor - funktionsdiagonostik
- ArbetsT
alzheimer
smygande debut, jämn progress
minnesnesättning
benämningssvårigheter
passivitet
medial temporallobsatrofi, nedsatt parietalt blodflöde
bakgrund AD
50% av all demens
ålder > 65 år, om < 65 år familjär AD
15% av alla > 80 år, ffa kvinnor
riskfaktorer AD
ålder
hereditet
BT
etiologi
- genetik
- 5-10% är familjära (drabbar yngre)
- resten sporadiska - ofta flytande överegång med vaskulär demens
symtom AD
tidigt: minnesstörning, sämre språk, intellektuell förmåga minskar vi stress, depression kan föregå, socialt tillbakadragande
kognitiva symtom tilltår, svårt att lösa problem, ADL, orientering
process…
- minnesstörning
- agnosi
- passivitet
- orientering
- nedsatt förmåga att tänka abstrakt
- visuospatial störning
- afasi
- depression
- sömn
- konfusion
- EF
- social förmåga
patofys AD
minskade NT ff.a. kolinerga funktion (serotonin, NA), hjärnatrofi
defekt amyloidprotein ger senila plack, A-beta-42 ansamlas extracellulärt CNS
neurofibrillära nystan (tangles) av tau-protein ansamlas. Tau har viktig funktion i cytoskelettet för IC-transport, aggregat påverkar cellfunktion och mängd tangles korr till kognitiv svikt
neurodegeneration ff.a. parietalt/temporalt
riskfaktorer för AD
ålder
hereditet
våld mot huvud
högt BT
låg vit E
kvinna
prognos AD
7 års överlevnad ms
vad talar mot AD
plötslig debut, stegvis progress (mer jämn)
vaskulär sjukdom
fokal neurologi
EF nedsatt tidigt
MR vid AD visar
medial temporallobsatrofi
nedsatt parieteal blodflöde
LP vid AD
total-tau
fosfo-tau
minskad halt Abeta-42
sannolik ad
kriterier för kognitiv sjukdom är uppfylld
1. sig nedsättning av kog funktionsförmåga (neuropsyk-test eller annan klinisk utredning) inom en eller flera kog domäner (EF, uppmärksamhet, inlärning, minne, språk etc)
2. begränsad självständighet i vardagen (beta räkning etc)
3. beror ej på delirium eller anna ohälsa
smygande debut med gradvis progress inom minst 2 domän
behandling AD
- LM
- acetylkolinesterashämmare
- symtomlindring kognitiva och global funktion
- glutamat-antagonist - kommun: stöd i hemmet, daglig verksamhet
- demenscentrum, anhörig centrum, stödsamtal
vad är demens
nedsatt minne, kognitiv nedsättning som minskar personens förmåga att fungera på tidigare nivå
samlingsnamn för flera sjukdomar
symtom orsakas av hjärnskador, beroende på lokalisation olika symtom
indelning av demenssjukdom
vanligaste formen: AD 45%
vaskulär demens 25%
blandform 10%
lewy-body
FTLD 10%
aktuella gener som är påverkade vid AD
apoEe4
- mindre effektiv nedbrytning av beta-amyloid
sporadiska: PSEN 1/2 mutation
- enhet på gamma sekretase
beta-amyloid
grupp av extracellulära proteininlagringar
gemensam morfologi
- beta-sheeted struktur
- färgas in av kongorött
- karaktäristiskt ljus under polariserat ljus
amyloidos: sjukdom som orsakas av inlagring av amyloid
amyloid-kaskad-hypotes
APP: amyloid precursor protein
- roll I neurittillväxt, synaptogenes
APP kan klyvas på olika sätt för att bilda olika proteiner, sklyvning sker av beta-sekreteas och gamma-sekreteas till beta-amyloid (beta-amyloid-40 och 42).
A-beta-42 agg lättare, mutation i APP/PSEN 1/2 (gamma sekretess) gör att A-beta-amyloid ökar
= mer aggreagation, med ökad risk för AD
nära beta-42 ansamlas sker oligomerisering till plack, påverkar synaps, gliaceller/astrocyter aktiveras, inflammation med progressiv neuronskada uppstår
Tau
transport mellan cellkärna och synaps gör via mikrotubuli i axonet, mikrotubuli regleras av tau-protein
vid neurodegenerativ sjukdom är transport störd, funktion av tau-proteinet kommer försämra fasthet på mikrotubuli då det sker hyperfosforylering av tau. Tau släpper vid hyperfosforylering från mikrotubuli och ansamlas intracellulärt till neurofibrillära nystan som lägger sig i cellkroppen –> störning av neurotransmittorsystem
två viktiga fynd vi AD
neurofibrillära tangles IC
senila plack (amyloid)
effekt av degeneration vid AD
kortikal atrofi
humör
intellekt
beteende
desorientering
minne
afasi
progres….
senare
- handikappad
- tidig död i olika infektioner
- immobil
hur ser symtomprogressen ut vid AD
korttidsminne
loss of motor och språk-funktion
långtidsminne
desorientering
sängliggandes
död i pneumoni etc…
vaskulär demens
ischemisk sjukdom, symtom beror på vilka delar som drabbas
dvs kognitiv sjukdom på vaskulär basis
finns ingen behandling, minska risk för nya kärlskador
generella symtom utifrån lokalisation skada
temporala skador=minne, frontala skador=personlighetsförändringar, parietala skalor=nedsatt analytisk förmåga
etiologi till vaskulär demens
stroke
- 30% får vaskulär demens
- antingen efter stor infarkt eller småkärlssjuka med lakunära infarkter
riskfaktorer
- CVD
- hereditet
förlopp vaskulär demens
subkortikal skada progriderar lågsamt
stroke-orsakad ger stegvis progress med lokala symtom beroende på lokalisation
symtom vid vaskulär demens
sämre EF tidigt
passivitet
personlighet
depression
minnesstörning
mental retardation
anamnes vaskulär demens
flera vaskulära sjukdomar med komplikationer
plötslig debut, stegvis förlopp
EF och personlighetsstörning tidigt
fokalneurologi
MR/DT vid vaskulär demens
vitsubstansförändringar, lakuner
kortikal infarkt
blodflöde nedsatt anteriort
vitsubstansuppluckring rint ventriklar
LP vid vaskulär demens
albumin högt
normal total-tau, fosfo-tau
neurofilament
minskad halt A-beta-42
diagnskriterier vaskulär demens
kriterier för kog. svikt uppfyllda
klinisk bild som talar för vaskulär etiologi
- debut i samband med CVS-händelse
- fynd av cerebrovaskulär sjukdom som bedöms vara tillräcklig för att ge symtom
- förklaras ej bättre av annan sjukdom
- genetik/risk för CVD
- parenkymskada pga CVS
behandling vid vaskulär demens
riktas mot riskfaktorer
- BT, DM, lipider, CVD…
Frontotemporallobs-demens
frontotemporal-lobär-demens
- 5%
- genetik 50%
- debut ofta < 65 år
drabbar fronto-temporallob
BG
hjärnsam
symtom FTLD
smygande, progressiv
nedsatt EF debut
språk, peronlighet (temperament, empati, socialt beteende)
ingen sjukdomsinsikt
planering, impulsivitet, empai, afasi
- broca: expressiv
- wernicke: impressiv
behandling FTLD
symtomatisk
neuroleptika och/eller SSRI (aggressiv)
patofysiologi FTLD
inklusionskroppar av proteiner lagras i neuron och stör cellfunktion/celldöd
- tau
- TDP-43
- neurofilamanet
diagnostik FTLD
neurologisk us
neuropsyk us
likvor
MR, spect, PET
- atrofi kommer ofta efter symtomdebut
lewybody-demens typiska symtom
visuospatial förmåga
psykoser (hallisar)
nedsatt huvudräkning
gemensam mekanism lewybody och PD-demens
DA-producerande celler dör
- PD
- hjärnstam med spridning kortikalt
- motoriska symtom före kognitiva symtom
- 80% av dem med PD får kog svikt, 35% får demens/depression - lewybody-demens
- börjar kortikalt och sprids till hjärnstam
- debut av motoriska och kognitiva symtom inom loppet av 1 år
förekomst lewy-body
debut > 65 år
män 4:1
3e vanligaste demenstypen
symtom lewy body
frontosubkortikala symtom
fluktuerande kog, uttalade variatoner i uppmärksamhet/vakenhet
- olika poäng MMT
synkallisar, REM-störning år före demens
parkinsonism sällan tremor
autonom dysfunktion
vad visar DaT-scan vid lewybody
lågt upptag basala ganglier
- radiologi med ligand som markör för presynaptisk neuronal degneration i nigrostriatala DA-bansystemet
behandling lewybody
kolinesterashämmare
l-dopa parkinsonism
vad ska man undvika vid LBD
neuroleptika
risk för malignt neuroleptikasyndrom
vad hjälper acetylkolinesterashämmare med
viktiga förmågor förbättras-behålls en tid
- bra vid mild-medelsvår demens
effekt av partiell glutamantagonist
effekt på global och kognitiv funktion vid svår svår demens
- skyddar NMDA-R från vidare Glut exponering
- minskar undergång av postsynaptiska neuron
om pat försämras på behandling med ach-kolinsterashämmare kan tillägg/byte till memantin bli aktuellt, alt vid svåra beteenestörningar
