Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K9 > föreläsning: psykos > Flashcards

föreläsning: psykos Flashcards

1
Q

vad är psykos

A

paraplybegrepp
- förvrängd verklighetsförankring
- bristande förmåga att tolka omgivningen
- sviktande självupplevelse, otydlig gräns jag/omgivning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

orientering vid psykos

A

OFTA BIBEHÅLLEN

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

hur är den normala funktionen för intryck

A

exogena/endogena stimuli (perception) sorteras (salience) och tolkas (kognition)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hallucination

A

fel i perceptionen, upplever något utan stimuli
- hörsel: röster
- alla sinnesmodaliteter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

synhallucination

A

RÖD FLAGGA FÖR ORGANISK PSYKOS
- TÄNK SOMATISK SJUKDOM (SOMATISK ELLER TOXISK)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vanföreställningar

A

defekt hantering av sinnesintryck/tolkning
- felaktig uppfattning om verkligheten som vidhålls trots övertygande bevisning (ej korrigerbar)
- uppfattning delas inte av andra och kan inte förstås utifrån individens sociokulturella sammahang
- hävdas ihärdigt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad måste man observera angående vanföreställnongar

A

tolkning av omvärlden varierar utifrån vår bakgrund, kunskap, omgivningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

typer av vanföreställningar

A

persekutoriska: paranoida (förföljelse)

sekundära till hallucinos: försöker förklara hallucinationer (röster beror på inopererad sändare, förföljelse)

affektivt färgade: stämningskongruenta/inkongruenta

primära: normal sinnesförnimmelse men fel tolkning (hänsyftningsidéer)

sekundära: tolkning av perceptionsstörning (sek. till hallucinos ff.a. hörsel, taktila=känsla i kroppen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

desorganisation

A
  1. tal: sätt att bedöma tankar
    - tankeförlopp
    - tankeflykt: snabba associationer
    - uppluckrade associationer
    - tankestopp
    - splittring, ordsallad
  2. beteende
    - icke-målinriktat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

skillnad desorganisation och desorientering

A

patienter har svårt att göra sig förstådda när talet är desorganiserat, men de har ofta full orientering!!!!!!!!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

negativa symtom

A

anhedoni: glädje, njutning

alogi: minskat tal, tanke

avolition: bristande motivation, initiativ, vilja, igångsättande förmåga (koppling till anhedoni)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

katatoni

A

eget syndrom (DSM-5)
- vid vid schizofreni och annan allvarlig psyk sjukdom eller neurologisk sjukdom, idiopatiskt (komplikation, sent förlopp)
- DA balans störd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad ingår i det katatona syndromet

A
  1. kataplesi: fastnar i en position, vaxartad böjlighet, saknar återfjädring
  2. stirrande blick
  3. stupor/excitation:
    - stupor: reagerar ej på stimuli, utan att vara medvetslös
    - överaktiv
    - växlar mellan dessa snabbt
  4. stereotypier: upprepade rörelsesekvenser, tics, automatiserat, pat ej medveten om dem
  5. mutism: innan detta kommer negativism (obstinat både motoriskt /verbalt)
  6. ekolali/ekopraxi: härmar tal/rörelse
  7. autonom dysfunktion: takykardi, hypertermi, miktonsrubbning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

EPS extrapyramidala symtom

A

biverkningar av neuroleptika eller förstagångsinsjuknade schizofreni

  1. dyskinesi: ofrivilliga rörelser, tremor, kataplesi
  2. parkinsonism
  3. dystoni: fokal/segmentell/generell muskeldysfunktion/muskelsammandragning (sprättbåge, nackspärr)
  4. akatisi: myrkrypningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

positiva symtom

A

hallucinationer
vanföreställningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

negativa symtom

A

anhedoni

alogi

avolition

avflackade affekter, inkongruenta

autism: självförsjunken, tillbakadragande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

desorganisation

A

tal: tankeförlopp, neologismer

beteende, katatona symtom: icke-målinriktat, tappat kontroll över viljemässiga motoriska rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

övriga symtom

A
  1. bristande sjukdomsinsikt
  2. affektiva symtom: ångest, post-psykos depression, tvång
  3. kognitiva symtom: EF, abstrakt tänkande, logistiska resonemang, arbetsminne, koncentration, uppmärksamhet, reaktion, impulskontroll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

följder av kognitiva och negativa symtom

A

begränsar uthållighet

missar viktig information

drar felaktiga slutsatser

problem blir överväldigande

nedsatt minnesfunktion

ambivalens

fientlighet, aggressivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

andra psykos-diagnoser (tentavänligt)

A

schizofreni

schizoaffektivt syndrom

akut polymorf psykos (cykloid psykos)

schizofreniformt syndrom

vanföreställningssyndrom

personlighetsstöörningar

psykos UNS

autistiska syndrom (rösthallisar)

PTSD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

akuta (övergående) psykoser

A

drog, organiskt, delirium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vanföreställningssyndrom

A
  • debut senare, 30-40 år
  • ingen funktionsförlust förutom vanföreställningar (t.ex. svartsjukeparanoia, erotomani)
  • ovanligt
  • ej påtagliga negativa symtom eller funktionsförlust
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

schizoaffektivt syndrom:

A
  • släktskap med BP
  • inte lika påtagliga negativa symtom
  • påverkad kognition på sikt, skov påverkar
  • generellt mer godartad än schizofreni avseende funktionsnedsättning
  • affektiva episoder (depression, mani eller både och) samt psykos (det som skiljer det från BP-sjukdom är att psykoser förekommer i icke-affektiva tillstånd).
  • behandling med antipsykotika och/eller litium.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

kortvariga symtom där tidskriterier för schizofreni ej uppfylls

A
  1. schizofreniformt syndrom: om tidsaspekten för schizofreni inte uppfylls
  2. akut polymorf psykos (cykloid psykos)
    - finns inte med i DSM-5, utan kallas för schizoaffektivt syndrom.
    - instabil bild, konfusion, stormiga affekter som växlar snabbt, dramatisk psykos, desorientering
    - positiva symtom och affektiv störning episodiskt. Sällan negativa symtom. Kan uppstå efter en längre tids psykisk press och sömnlöshet.
    - debut i alla åldrar, akut förlopp, når full hälsa så småningom.
    - Behandling med litium eller antipsykotika
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

personlighetssötrningar

A

kan ha kortare genomslag av rösthallisar och paranoia

26
Q

vad är viktigt att utesluta vid psykos

A

drogutlöst psykos

27
Q

vilka droger kan ge psykos

A
  1. cannabinoider
    - hasch, marijuana, spice (syntetiskt)
    - liknar schizofreni (negativa symtom, positiva symtom)
  2. centralstimulantia: amfetamin, kokain
    - kortvarig effekt
    - positiva symtom
  3. alkohol
    - delirium tremens (abstinens)
    - långvarigt bruk: rösthallicunationer pga hjärnskador
  4. LM: kortison högdos, dopamin, malariaprofylax
28
Q

vad är typiskt för röst-hallisar vid alkolism

A

får ofta inte sek vanföreställningar då de förstår att det är en konsekvens av missbruk

29
Q

hallisar vid delirium tremens

A

syn och/eller rösthallisar

30
Q

psykos vid somatisk sjukdom

A
  1. autoimmun sjukdom:
    - limbisk encefalit (AK mot NMDA-R), ter sig som schizofreni –> teratom!!!!!! ta bort så kan symtom försvinna
    - SLE, vaskulit, MS
  2. CNS infektion: herpes, HIV, borrelia, syfilis
  3. neurodegenerativa sjukdomar
  4. tumör (frontalt, limbiskt)
  5. hjärnskador, CVS, EP (temporallob, postiktal)
  6. endokrina sjukdomar: tyretoxikos, hyperkortikolism
31
Q

viktig diff mot psykossjukdom

A

bipolär sjukdom (affektiv psykos)

  • mani: grandiosa vanföreställningar, paranoia, rösthallisar från GUD
  • depression: skuld, skam, rösthallisar (självanklagelse, imperativa om suicid), paranoia
32
Q

genetik-överlapp

A

stor överlappande genetik vid BP/schizofreni

33
Q

diagnoskriterier för schizofreni

A
  1. minst 2 av följande (minst en av de tre första)
    - vanföreställningar
    - hallisar
    - desorganiserat tal
    - påtagligt desorganiserat eller katatont beteende
    - negativa symtom
  2. social eller yrkesmässig dysfunktion
  3. får ej bero på organisk sjukdom substans eller annan psykiatrisk diagnos
  4. kontinuerliga sjukdomstecken under minst 6 månader (1 månad ICD), en månad med aktiva symtom enligt (1)
  5. vid autism eller kommunikationsstörning med barndomsdebut krävs framträdande vanföreställningar/hallisar under en månad
34
Q

riskfaktorer schizofreni

A

hereditet!!!!!!!!!!!!! 80% risk

obstetriska komplikationer

prenatal svält/infektion

skalltrauma barn

cannabis

35
Q

gemensamt för riskfaktorerna

A

påverkar hjärnans utveckling under barndom-ungdomsår

36
Q

utvecklingsfaser

A
  1. premorbid fas: förändrad personlighet (kognitivt, socialt, motoriskt)
    - barndomen
  2. prodromal fas
    - funktion försämras (socialt, yrkesmässigt)
  3. psykotisk fas: + symtom
  4. stabil fas: negativa symtom kvarstår, kognitiva/social dysfunktion
    - funktionsnivå går sällan tillbaka till habitualnivå, variation i recovery
  5. återinsjuknande i psykos
37
Q

ex på prodromala symtom

A

social isolering

oro ångest

konc

ändrad uppfattning om self (känner inte igen sig själv)

ändrad realitetsprövning (världen upplevs annorlunda)

misstänksamhet

studier, arbete går sämre

miskat engagemang i fritidsintresse

känsloutrbott, aggressvitet

ökad känslighet för sinnesintryck

sömnrubbning

nedsatt känsla för sociala konversationer

38
Q

risk utifrån genetik schizfreni

A

bakgrundsrisk 0.9%

förstagradsläkting: 10%

dizygot: 15%

monozygot: 40-50%

39
Q

epidemiologi: schizofreni

A

1/10 000

prevalens 0.3%

debut 20-30 år

högre incidens män

10% blir återställda

40
Q

gener vid schizofreni

A

100-tals gener kopplade

samverkan arv, miljö

stress-sårbarhetsmodell: krävs olika mycket för att utlösa psykos

41
Q

kan även personer med låg sårbarhet få psykos

A

ja, vid tillräcklig hög belastning

42
Q

överdödlighet

A

15-20 års kortare överlevnad
- 5% suicid
- 50% CVD (stillasittande, övervikt, LM, livsstil, sjukdom i sig)

43
Q

neurobiologi vid schizofreni

A
  1. genetik
  2. neurotransmittorer
    - DA-hypotes
    - hypoaktivitet frontalt=negativa symtom
    - hyperaktivitet mesolimbiskt=positiva symtom och desorganisation
    - glutamat: NMDA-R hypofunktion (koppling till DA-signalering via interneuron)
  3. neuroutveckling
    - störning i utveckling prenatalt (virus etc) under känslig fas
    - 30% har mindre hjärnsubstans
    - tonårsperiod känslig pga omstrukturering, känslig för hits
  4. nätverksdysfunktion
    - dyskonnektivitet i/mellan nätverk
    - default mode, salience, centrala excecutiva nätverk, sensorimotor, hörsel-nätverk
44
Q

DA-hypotesen kopplat till LM

A

de LM som dämpar DA-systemen behandlar positiva symtom

amfetamin som ökar DA kan utlösa positiva psykotiska symtom

45
Q

nämn de 4 viktiga DA-pathways involverade vid schizofreni

A
  1. mesolimbiskt (VTA-Nacc)
    = positiva symtom
  2. mesokortikalt (VTA-PFC)
    = negativa, kognitiva, affektiva symtom
  3. nigrostriatala (SN-striatum)
    = EPS, biverkningar LM
  4. tuberoinfundibulära
    - hyperprolaktinemi pga LM
46
Q

utredning vid psykos

A
  1. anamnes: utveckling, riskfaktorer, substans, prodromala symtom
  2. status: psykiatriskt, somatiskt, symtomskattning
  3. lab, screening dorger blod/urin, MR, riktad us vb (LP, EEG)
  4. kognitiva tester, funktionsutredning
  5. social utredning
47
Q

behandling

A
  1. LM
    - dämpar positiva symtom, lugnar/sederar
    - skydd mot återfall, lindrar skov
48
Q

hur många återinsjuknar i psykos

A

80% trots std behandling

många har dålig compliance

49
Q

biverkningar antipsykotika

A

EPS: akatisi, dystoni (akut eller tardiv, t.ex. okulogyr kris), parkisonism, dyskinesi

prolaktinemi

viktuppgång

malignt neuroleptika syndrom: katatoni

kardiella biverkningar: QT-förlängning
- ff.a. vid LM-kombinationer
- fatal arytmi risk
- takykardi, myokardit (klozapin)

antikolinerga

histaminerga

emotionell avtrubbning

50
Q

vad göra vid MNS

A

fundera på om det är en konsekvens av sjukdom eller LM (katatoni)

51
Q

vad är konsekvenser av metabola biverkningar

A

DM2

aptitökning

sekundära konsekvenser för hälsan

52
Q

ex på viktneutralt neuroleptikum

A

aripiprazol

53
Q

särskilda observationer klozapin

A

risk för agranulocytos
eosinofili

–> mät blodstatus med diff varje månad

54
Q

hur följer man LM behandling

A

årskonroll
- metabola prover
- biverkningsskattning
- s-konc vb

mycket individuell metabolism, interaktioner, rökning/koffein påverkar

55
Q

principer för behandling

A
  1. kontinuerlig behandling
    - skydd mot skov
    - välj utifrån biverkningsprofil
    - allians
    - titrera upp
    - om intolerabla biverkningar=BYT
    - om ingen effekt 4 veckor=BUT
  2. uppföljning
    - biverkningar
    - viktkontroll
    - metabola prover årligen
56
Q

varför väljer man inte klozapin direkt

A

mest effektiv men

  • metabola biverkningar
  • myokardit
  • agranulocytos, eosinofili
57
Q

när väljer man klozapine

A
  1. behandlingsrefraktär sjukdom (provat 2 LM varav ett var olanzapin)
  2. svåra EPS
  3. svår suicidalitet, aggressivitet
  4. samtidig beroendesjukdom
58
Q

riktlinjer neuroleptikaval

A
  1. olanzapine, aripiprazol eller risperidon vid nyinsjuknande
  2. klozapine vid indikation
  3. erbjud depotinjektioner vid långtidsbehandling, föstahandsval vid bristande compliance eller samsjuklighet med beroende
59
Q

hur hanterar man de olika faserna med behandling

A
  1. prodromalfas: allians, utredning, ev. SSRI, prepsykotiska symtom kan behandlas med lågdos antipsykotika
  2. akut fas: symtomkontroll
    - benso
    - sömn
    - antipsykotika
    - ev stämningsstabiliserande
  3. återhämtningsfas
    - seponera bdz
    - dostitrera
    - biverkningsmonitorering
    - stressreducera
60
Q

rehabilitering

A

multiprofessionellt
- psykoedukation, livsstilsförändringar, signaler på skov
- KBT, färdighetsträning
-familjestöd

61
Q

mål med behandling

A

största möjliga självständighet, funktionsförmåga

K9 (170 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions