Venös insufficiens Flashcards

1
Q

Vad är venös insufficiens? Är det samma sak som varicer?

A

Venös insufficiens är ett samlingsbegrepp för venös dysfunktion, vilket leder till hämmat venöst återflöde, stas och venös hypertension.

Varicer orsakas av klaffinsufficiens och är den vanligaste ORSAKEN till venös insufficiens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är prevalensen för venös insufficiens hos kvinnor och män?

A

Kvinnor: 28-32%
Män: 15-40%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Va står CEAP för?

A

Indelning av venös insufficiens:
- Klinisk utseende
- Etiologi
- Anatomisk indelning
- Patofysiologisk indelning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur delar man in venös insufficiens/varicer i olika undergrupper baserat på klinik? (0-6)

A

C0 = inga synliga tecken på varicer
c1 = telangiektasier (ytliga kärlnät)
C2 = varikösa vener
C3 = varicer och ödem
C4 = varicer, pigmentering, eksem, lipodermatoskleros
C5 = varicer, läkt venöst sår
C6 = varicer och venösa sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur delar man in venös insufficiens i olika undergrupper baserat på etiologi?

A

Primär klaffinsuff och sekundär klaffinsuff

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur delar man in venös insufficiens i olika undergrupper baserat på anatomi?

A

Om det drabbar ytliga, djupa eller perforantvener

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur delar man in venös insufficiens i olika undergrupper baserat på patofysiologi?

A

Man skiljer mellan reflux och obstruktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka är de tre huvudsakliga orsakerna till venös insufficiens?

A
  • Klaffinsuff: medfödd eller förvärvad
  • Venös obstruktion: ex ventrombos
  • Defekt muskelmpump
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka två orsaker finns det till klaffinsufficiens?

A

Medfödd - har inga klaffar sedan födeseln

Förvärvad (sekundär), ex till följd av rekanalisering efter ventrombos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är den vanligaste orsaken till venös obstruktion?

A

Ventrombos. vanligaste lokalisationen är V. iliaca.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

På vilket sätt kan defekt muskelpump orsaka venös insufficiens?

A

Muskelpumpen är viktig för att föra tillbaka blodet till hjärtat. Vid defekt muskelpump kan det även göra att klaffarna inte sluter tätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur påverkas trycket i nedre extremiteten hos en person med venös insuff?

A

Hos en person med friska vener kan trycket vara 100 mmHg initialt, sedan när man gör tåhävningar och aktiverar muskelpumpen sjunker det eftersom blodet flödar mot hjärtat, och klaffarna förhindrar backflöde.

Hos en person med venös obstruktion händer ingenting, eftersom blodet rinner tillbaka, och trycket sjunker inte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka vener drabbas oftast av varicer?

A

V. saphena magna
V. saphena parvar
+ dessa veners grenar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är riskfaktorerna för venös insuff?

A

Ålder, ärftlighet, övervikt, stående arbete, etniska skillnader, inaktivitet och stillasittande, trauma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Nämn tre viktiga riskfaktorer för venåsa sår?

A

Ärftlighet, fysisk inaktivitet och DVT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv kort patofysiologin vid venös insuff och uppkomsten av varicer

A

En viktig riskfaktor är venös obstruktion. Av någon okänd anledning vasodilaterar kärlen. När kärlen vidgar sig sluts inte klaffarna ordentligt, vilket ger reflux och ökat tryck i venerna som dilaterar ytterligare.

OBS! Sett viss korrelation med graviditet, då det ger dilatation av mjuka kärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Beskriv kort patofysiologin vid venös insuff och uppkomsten av varicer. Nämn ett tillstånd man sett en korrelation med.

A

En viktig riskfaktor är venös obstruktion. Av någon okänd anledning vasodilaterar kärlen. När kärlen vidgar sig sluts inte klaffarna ordentligt, vilket ger reflux och ökat tryck i venerna som dilaterar ytterligare.

OBS! Sett viss korrelation med graviditet, då det ger dilatation av mjuka kärl

18
Q

Vad kan man få för symtom av varicer?

A

Säker korrelation: Värk, tyngdkänsla, obehag, klåda.

(Osäker korrelation: svullnadskänsla, kramp, sveda)

Övrigt: pittingödem, hudförändringar, stresseksem, hyperpigmentering, lipodermatoskleros, venösa sår

19
Q

Hur handlägger man vid en kombination av venösa och arteriella sår? (Prioriteringsordning)

A

Palpera pulsar och mät ABI för att fastställa att det är kombinerade sår. Därefter behandlas först arteriella cirkulationen och sedan venösa såren när de har läkt.

20
Q

Vad ingår i utredningen av varicer och venös insuff?

A
  1. Anamnes och status
  2. Inspektion och palpation
  3. Penndoppler
  4. Duplex (reflux, flödesmönster, går det att komprimera blodkärlet? Om klaffarna är friska kommer blodet inte rinna tillbaka efter man har komprimerat benet)
21
Q

Vad är behandlingsprincipen vid venös insufficiens?

A

Man måste säkerställ att arteriella cirkulationen är intakt. Därefter vill man sänka ventrycket. OBS! Det gör man inte vid arteriell insuff, då kompression snarare orsakar sår och förvärrar arteriell insuff.

22
Q

Hur skiljer sig behandlingsalgoritmen för djup och ytlig venös insuff?

A

Djup: kompressionsbehandling, finns ingen bra operationsmetod

Ytlig: åtgärda med operation.

Kombination av båda: fundera på op, men behöver väga in andra alterantiv

23
Q

Hur blir ställningstagandet till op beroende på om patienten tycker att stödstrumpor hjälper vs inte hjälper vid venös insuff?

A

Om det hjälper: sannolikt hjälpt av operation
Inte hjälper: osannolikt att op ger effekt

24
Q

Vilka tre kirurgiska alternativ finns vid venös insuff?

A

Öppen kirurgi: HUB-strip och lokal extirpation
Minimalinvasiv: EVLA, RFA
Kemisk: UGFS

25
Q

Vad står EVLA för och hur går det till?

A

Endovenous laser ablation, minimalinvasiv metod som görs ultraljudslett. En tunn nål punkterar V. saphnea magna, går upp i kärlet och värmebehandlar det från insidan som gör att varicer skrumpnar. En fördel är att det inte blir ett fult ärr efteråt.

26
Q

Vad står RFA för?

A

Radiofrequency ablation, en ultraljudsledd minimalinvasiv behandling där man bränner innefrån.

27
Q

Vad står UGFS för?

A

Ultrasound Guided Foam Sclerotherapy, en kemisk skumbehandling i lokalbedövning vid varicer. Det sklerosernade ämnet är toxiskt för endotelet och ger fibrotisering. Nackdelen är att det kan uppstå en brun pigmentering efteråt.

28
Q

Vad är HUB stripp?

A

Det är en öppen operation där man går in via ljumsken, frilägger fossa ovalis och sedan V. saphena magna. Man delar grenarna och ligerar tätt. OBS! Undvik att dela V. femoralis eller artären som går på baksidan.

29
Q

Vad är en parvaresektion?

A

Man gör en duplexverifiering. Sedan skärs ett horisontellt snitt, man ligerar V. parva och sedan maximalt en 15 cm resektion.

30
Q

Vad ingår i den postoperativa behandlingen vid varicer? (6 punkter)

A
  • Linda i 24 h
  • Kompressionsstrumpa
  • Fri mobilisering
  • Ställningstagande till LMWH
  • Sutur ut efter 14 d
  • Plastikintresserad?
31
Q

Vad är posttrombotiskt syndrom? Hur behandlas det, och när ska man beakta denna risk?

A

Det är slutstadiet för venös insuff med svullnad, smärta, hudförändringar, sår och ibland venös claudicatio. Det behandlas med kompression, antikoagulantia och ibland trombolys.

Beakta denna risk hos yngre kvinnor, ffa gravida/de som äter P-piller, då de kan drabbas va iliacatrombos med ökad risk för klaffinsuff och detta tillstånd.

32
Q

Va finns det för indikationer till cavafilter?

A

Låg evidens i Sverige. Indikationer är:
- Recidiverande LE trots AK
- Proximal DVT och kontraindikation för AK
- Free floating tromb i V. iliaca och V. cava inferior

33
Q

Vad finns det för komplikationer efter kirurgisk behandling av venös insuff?

A
  • Nervskador
  • Kärlskador, ffa artärskador
  • Blödning
  • Tromboflebit
  • DVT och LE
  • Sårinfektion
  • Utebliven effekt
34
Q

Vad är tromboflebit?

A

Lokal och ytlig trombos. Det är en komplikation till varicer.

35
Q

Hur behandlas tromboflebit?

A

Antiflogistika, en salva, dvs antiinflammatoriskt

36
Q

Vilken risk (samsjuklighet) är viktig att beakta vid tromboflebit?

A

Risk att den migrerar mot ljumsken och att djupa vener också engageras, dvs en samtidig DVT, vilket kräver att man gör ultraljud. Då ska man behandla tillståndet som en DVT med LMWH eller HUB/Strip.

37
Q

Var uppstår venösa respektive arteriella bensår?

A

Venösa: ytligt, oftast vid vristen, vanligast på medialsidan. Ovanligare på foten.

Arteriella: distalt på foten, dvs fotrygg, tå, häl, eventuellt på underbenet.

38
Q

Hur definieras CEAP klass I, II och III? (Tryck)

A

I: tryck < 25 mmHg
II: tryck 25-35 mmHg
III: 35-45 mmHg

39
Q

Vad finns det för indikationer till behandling för CEAP klass I, II och III?

A

I: varicer, DVT-profylax
II: ödem, kronisk venös insuff
III: lymfödem, kronisk venös insuff

40
Q

Vilka CEAP klasser behandlas av regionen och vilka av privat sjukvård?

A

Region: CEAP klass IV, V och VI, “hudåkommor”, mer allvarligt
- IV: pigmentering, eksem, lipodermoskleros
- V: läkt venöst sår
- VI: venöst sår

Privat: CEAP klass 0, I, II och III, “kosmetiskt”
- I: telangiektasier
- II: varikösa vener
- III: ödem