Fotledsstukningar

Question 1

Vilka är de två vanligaste ligamentskadorna i fotleden?

Answer 1

Lig. fibulotalare anterius (FTA)
Lig. fibulocalcaneare (FC)

Question 2

Vad är Ottawa ankle rules?

Answer 2

Man palperar fyra lokaler i status vid en fotledsskad:
- Baksidan laterala malleolen
- Baksidan mediala malleolen
- Basen av metatarsale 5
- Båtbenet

Question 3

Vad är det medicinska ordet för fotledssutkning?

Answer 3

Fotledsdistorsion

Question 4

Vad är den vanligaste skademekansimen vid en fotledsdistorsion?

Answer 4

Supinationsvåld (inåtrotation och/eller plantarflexion), där >90% är laterala

Question 5

Hur ser fördelningen ut mellan ligamentskadorna i fotleden?

Answer 5

Lig. fibulotalare (FTA) 2/3
Lig. fibulo

Question 5

Hur ser fördelningen ut mellan ligamentskadorna i fotleden?

Answer 5

Lig. fibulotalare anterius (FTA) 2/3
Lig. fibulotalare anterius och lig. fibulocalcaneare 1/3
Lig. fibulotalare posterius (FTP) ovanligt
Lig. deltoideum 3-5% (medialt)

Question 6

Vad är skademekanismen vid medial ligamentskada i foten?

Answer 6

Lig. deltoiudem skadas av pronationsvåld

Question 7

Vilka tester kan man utföra vid fotledsdistorsion?

Answer 7

Främre draglåda: man håller i underbenet och hålet och drar foten framåt.

Inversiontest: testar inåtrotation, används mer för att utvärdera kronisk stabilitet.

Syndesmosskada kan utredas med:
- kompressionstest
- utåtrotationstest: testar främre syndesmosen

Question 8

Vad består syndesmosen av?

Answer 8

Ett främre och ett bakre ligament som håller ihop fot scaphen

Question 9

Hur handlägger man syndesmosskada? (Beroende på hur uttalad den är)

Answer 9

Isolerarad främre syndesmosskada: mindre problem
Kombinerad skada: kan ge inkongruens, operation

Question 10

Hur behandlas fotledsdistorsion i akutläget?

Answer 10

Kompression (linda)
Högläge (för att minska svullnad)
Avlastning

Tidig rehab och mobilisering viktig!

Ev tejp och ortos vid återgång till idrott/riskaktivtet

Question 11

Vad innebär främre draglåda (fot) och när används det?

Answer 11

Ett test där man testar stabiliteten i lig. fibulotalare anterius (AFTL) efter supinationsstukning. (Testet genomförs med knät i 45 graders flexion) Man tar ena handen runt underbenet och den andra greppar hälen, och så för man foten framåt i förhållande till underbenet. Patologiskt om laxiteten uppstår tom några mm upp till en cm. Jämför med friska foten.

Question 12

Vad är inversionstest och när används det?

Answer 12

Det är ett test för att undersöka lig. fibulocalcaneare (CFL, inåtrotation) efter en fotledsstukning. Man tar ena handen tar tag i underbenet medialt och andra greppar hälen från lateralsidan. Man inverterar sedan hälbenet och språngbenet. Vid patologiskt utfall saknas ett distinkt ändläge. Jämför med den friska foten. Mer för att undersöka kronisk instabilitet.

Question 13

Vad används kompressions- och utåtrotationstest till?

Answer 13

Värdera eventuell nedre syndesmosskada.

Kompression: greppar runt underbenet och pressar tibia och fibula mot varandra. Patologiskt om patienten anger smärta.

Utåtrotationstest: utförs med knät i 90 graders flexion. Undersökaren roterar därefter foten utåt (lateralt) vilket belastar nedre syndesmosen och orsakar smärta när tibia och fibula tvingas isär.

Question 14

Vad finns det för tecken på kronisk instabilitet i fotleden?

Answer 14

Ostadighetskänsla
Upprepade stukningar
Klinisk instabilitet
Smärta

Question 15

Hur kan man undersöka kronisk instabilitet i fotleden?

Answer 15

Testa stabilitetstester
Radiologi med:
- Röntgen
- Ultraljud
- Rventuellt MR om andra skador misstänks

Question 16

Hur behandlas kronisk instabilitet i fotleden?

Answer 16

Extensiv fysiopterapi
Stabiliserande operation
Artroskopi (brosskador, misstänkt mikrofraktur)
Anatomisk rekonstruktion (Modifierad Boström)

Question 17

Vad är en modifierad Boström och när kan det göras?

Answer 17

Man tar ena ligamentet nära benet och lägger den andra omlott. Man stramar åt de förlängda ligamenten (FTA och FC) och sedan drar man åt retinaklet genom att sy den mot laterala malleolen.

Kan göras vid kornisk instabilitet i fotleden.

Question 18

Vad är en peroneussenaluxation?

Answer 18

Vid fotledsstukning kan man drabbas av detta, vilket ofta är akut.

Normalt har man har retinakel som håller ihop peroneus longus- och brevissena, men senan kan glida över malleolen och orsaka smärta. Man kan provocera detta genom pronation mot motstånd.

Question 19

Hur behandlas peroneusluxation?

Answer 19

Kirurgiskt genom att suturera fast retinaklet runt malleolen.

Question 20

Vad innebär en akut peroneussena ruptur? Vad brukar det orsakas av?

Answer 20

Det drabbar oftast brevissenan, och är ffa en longitudinell ruptur. Skadan uppstår i nivå med laterala malleolen. Den vanligaste skademekanismen är supinationstrauma där M. peroneus aktiveras (dvs pronation) för att försöka stabilisera foten.

Question 21

Vad är kardinalsymtomen vid akut peroneusruptur?

Answer 21

Smärta
Ömhet
Svullnad bakom och nedom laterala malleolen
(Samtidig skada på laterala ligament är vanliga)

Question 22

Vad finns det för riskfaktorer för peroneusruptur/tendinos?

Answer 22

Instabil fotled (ex kronisk lateral ligament insuff)
Cavavarusfot

Question 23

Vilken typ av ruptur är vanligast vid kronisk peroneusruptur?

Answer 23

Skada på peroneus longussenan. Det vanligaste är longitudinell eller total ruptur.

Question 24

Hur diagnostiseras kronisk peroneusruptur?

Answer 24

Diagnostiken är ffa klinisk, men ultraljud är bra. Om operation är indicerat görs ofta en preoperativ MR innan operationsplanering.

Question 25

Hur behandlas kronisk peroneusruptur?

Answer 25

Konservativ behandling
- Stödförband
- Inlägg med lateral förhöjning

Fysioterapi/stabilitetsträning (ofta otillräcklig vid ruptur)

Vid ruptur: sutur är oftast möjlig med goda resultat.
Om uttalad ruptur eller degeneration (>50%) görs resektion och tenodes till longussenan.

OBS! Varusställning bör åtgärdas.