Akut sjukvård och ABCDE

Question 1

Hur definieras medvetslöshet?

Answer 1

Man klarar inte av att vara vaken och svarar inte adekvat på stimuli

Question 2

Hur definieras svimning, och hur skiljer det sig från medvetslöshet?

Answer 2

Svimning är ett självterminerande och kortvarigt tillstånd som ofta orsakas av cirkulatoriska åkommor. Det skiljer sig från medvetslöshet som är ett mer långdraget förlopp och kan ha flera bakomliggande orsaker

Question 3

Hur definieras koma?

Answer 3

En långvarig djup medvetslöshet, används mer i engelsk litteratur

Question 4

Vad innebär det att vara hjärndöd och hur fastställs det?

Answer 4

Det innebär oåterkalleligt utsläckta hjärnfunktioner. Det diagnostiseras genom TVÅ kliniska undersökningar med minst 2 timmars mellanrum av specialist. I detta tillstånd är alla basala reflexer utslagna och man har ingen egen andning

Question 5

Vad innebär konfusion?

Answer 5

Det kan ses som en akut organdysfunktion i hjärnan där vakenhetsgraden är normal men patienten har nedsatt uppmärksamhet och metvetandegrad. Det har nästan alltid en somatisk genes, och äldre är mer känsliga.

Question 6

Hur skiljer sig konfusion från demens?

Answer 6

Demens har ett långt förlopp med vissa diagnoskriterier, medan konfusion kan ses som ett mer akut tillstånd. Dock har dementa människor ökad risk för att drabbas av konfusion.

Question 7

Vilka tre etiologiska undergrupper finns avseende medvetslöshet?

Answer 7

Strukturell genes, icke strukturell genes och läkemedelsorsakad

Question 8

Nämn några vanliga strukturella orsaker till medvetslöshet?

Answer 8

Epiduralblödning, subduralblödning, subarach, parenkymblödning, tumör, ischemisk stroke, hydrocefalus

Question 9

Nämn några vanliga orsaker till icke strukturellt orsakad medvetslöshet?

Answer 9

Resp insuff, chock, energi-substratbrist, elektrolytrubbningar, intox, allvarliga infektioner, epilepsi, leverencefalopati, myxödemkoma, Addisons

Question 10

Nämn några läkemedel som kan orsaka medvetslöshet?

Answer 10

Opiater, bensodiazepiner, barbiturater, propofol, etrar, ketamin

Question 11

Hur kan sepsis orsaka sänkt medvetandegrad?

Answer 11

Sepsis ger hypotension med reducerad perfusion till hjärnan. Det kan även ge toxisk encefalopati.

Question 12

Nämn ett sätt som kan påvisa de flesta strukturella åkommorna som ger medvetslöshet?

Answer 12

Bilddiagnostik!

Question 13

Vad står ISMAEL för?

Answer 13

Minnesregel för de vanligaste orsakerna till medvetslöshet:
- Intox
- Strukturell genes
- Metabol orsak inklusive allvarliga infektioner
- Andningsinsuff
- Epilepsi
- Leftovers (ex psykogen)

Question 14

Vad står HUSKMIDAS för?

Answer 14

Det är en minnesregel för de vanligaste orsakerna till medvetslöshet:
- Herpesencefalit
- Uremi
- Subarach/Subdural
- Korakoffs eller Wernickes
- Meningit
- Intox
- Diabtes
- Anndingsinsuff
- Status epilepticus

Question 15

Vilka två minnesregler kan man använda för att komma ihåg de vanligaste orsakerna till medvetslöshet?

Answer 15

ISMAEL och HUSK-MIDAS

Question 16

Vad är en viktig del av diagnostiken vid traumatisk orsak till medvetslöshet?

Answer 16

Hög pre-test probability för strukturell orsak, således ska DT göras akut.

Question 17

Hur kan man smärtstimulera patienten när man försöker bedöma medvetandegrad?

Answer 17

Medialt vid ögonbrynen, nagelbädden, käkvinkeln bakom örat

Question 18

Hur undersöks pupillerna i akutskedet? (Fyra punkter)

Answer 18

1. Storlek
2. Symmetri
3. Hur de är ställda
4. Stilla eller rör de sig?

Question 19

Vilka tre skalor är vanliga för att gradera medvetandegrad ?

Answer 19

Reaction level scale (RLS, 1-8)
Glasgow coma scale (GCS, max 15 poäng)
ACVPU (alert, confusion, voice, pain, unresponsive)

Question 20

Vad innebär ACVPU?

Answer 20

A: alert, fullt vaken
C: confusion, nytillkommen eller förvärrad förvirring
V: voice, svarar på tilltal
P: pain, reagerar på smärtstimuli
U: unresponsive, medvetslös

Question 21

Vart går gränsen för medveten och medvetslös för RLS och GCS?

Answer 21

RLS: 1-3 medvetande, 4-8 medvetslös
GCS: max 15 poäng, <8 medvetandesänkt, < 3 = medvetslös

Question 22

Vad är Ramsayskalan?

Answer 22

Värderar patienten vid planerad narkos, en skala 1-8 där 1 = vaken och alert, 8 = svarar inte på stimuli, ink smärta

Question 23

Vad står SAMPLE för och när används det?

Answer 23

Minnesregel för anamnes vid akut handläggning:
S = signs and symtoms
A: age, allergies
M: medicinering
P: past history
L: last oral intake (inför sövning)
E: etiologi, vad har hänt?

Question 24

Vilka patientnära 5 (7) undersökningar som utförs i akutskedet?

Answer 24

Blodgas, elektrolyter, EKG, anamnes, klinisk undersökning, (kontakt med psyk), (palliation)

Question 25

OBS! Vilket prov är viktigt att alltid ta i akutskedet? (D-problem)

Answer 25

P-glukos!

Question 26

Vilka tre parametrar tittar man på i bedömning med GCS?

Answer 26

Ögonöpppning, svar på tilltal och motorisk reaktion (poäng 1-6, beräknar summan)

Question 27

Vad är normala utbytet avseende mängden blod som pumpas, syrgas som förbrykas och koldioxid som elimineras?

Answer 27

5 l blod/minut pumpas, 250 ml/minut syrgas förbrukas, 200 ml/minut koldioxid elimineras

Question 28

Hur definieras chock?

Answer 28

Oförmåga hos cirkulationssystemet säkerställa organperfusionen, vilket ger syrebrist, påverkad metabolism och slutligen organskada

Question 29

Hur definieras chock?

Answer 29

Oförmåga hos cirkulationssystemet säkerställa organperfusionen, vilket ger syrebrist, påverkad metabolism och slutligen organskada

Question 30

Hur ser fördelningen av slagvolymen ut i normala fall, och hur förändras den vid chock?

Answer 30

Normalt förbrukar splanknikus (lever, tarm och njurarn) 50% av slagvolymen, vilket utgör en stor reservkapacitet till när cirkulationen är hotad. Vid chock och hypovolemi omfördelas blodet till vitala organ som hjärta och hjärna.

Question 31

Hur regleras blodflödet i mikrocirkulatoriska systemet?

Answer 31

Det regleras av tryck och resistens. Blodet pumpas ut från vänster kammare till aorta, och fördelar sig sedan på mindre och mindre kärlbbäddar. Man får en lokal vasodilatation i aktuella organet som gör att blodet flödar dit. Genom vasodilatation och att öppna sfinktrar i kärlbäddar kan man öka blodflödet.

Question 32

Nämn tre faktorer som stimulerar ökat blodflöde (vasodilatation) lokalt i en vävnadsbädd?

Answer 32

NO, acidos och NO

Question 33

Nämn tre viktiga faktorer som påverkar syretransporten till organen?

Answer 33

CO, Hb, SaO2 (saturationen)

Question 34

Inom vilket intervall för MAP klarar kroppen av att autoreglera blodflödet i exempelvis hjärnan och njurarna?

Answer 34

MAP 50-150, om det går utanför det ändras blodflödet markant.

Question 35

Nämn 5 vanliga orsaker till akut cirkulatorisk kollaps?

Answer 35

Kraftig dehydrering
Brännskador
Uttalade kräkningar och diarré
Kardiogena orsaker, såsom infarkt
Sepsis

Question 36

Vad blir följderna av akut cirkulatorisk kollaps?

Answer 36

Olika orsaker till kollaps ger:
1.Hjärtsvikt, blod- eller vätskeförlust och vasoplegi (låg systemisk resistens)
2. Chock med kraftig inflammation + cellulär hypoxi

Question 37

Vad står MODS för och vad är det som drabbas?

Answer 37

Multiple organ dysfunction syndrome, drabbar ofta organ som njurar, cirkulationen, hjärnan och magtarmakanalen

Question 38

Vad innebär chock på cellulär nivå?

Answer 38

Otillräcklig kapillär genomblödning, vilket ger hypoxi, detta rubbar mitokondriefunktionen som går över ia naerob metabolism med laktatbildning. Cellen bildar fria syreradikaler som är skadliga. Man får inflammation.

Question 39

Vilken gräns för MAP ger ökad risk för otillräcklig perfusion?

Answer 39

MAP < 50

Question 40

Hur beräknas MAP?

Answer 40

Finns tre sätt:
-CO x TPR (total perifer resistens)
-DBT + 1/3 x pulstryck (pulstryck = SBT - DBT)
-(2xDBT + SBT)/3

Exempel: BT 140/80 ger MAP på 100.

Question 41

Vilka tre undergrupper kan man dela in chock i?

Answer 41

Hypovolem, kardiogen och distributiv chock

Question 42

Vad är hypovolem chock och nämn fem vanliga orsaker.

Answer 42

Chock orsakat av låg blodvolym. Exempelvis blödning, dehydrering, brännskada, kräkningar, diarré

Question 43

Vad är typiska symtom på hypovolem chock?

Answer 43

Blek, svettig, takykard, hypotension, takypné, metabol aciods, resp alkalos, medvetandesänkt

Question 44

Vilka två undergrupper kan man dela in kardiogen chock i utifrån genes?

Answer 44

1. Nedsatt pumpförmåga: hjärtinfarkt, karidomyopati, klaffskada
2. Yttre obstruktion: perikardtamponad, lungemboli, övertryckspneumoni

Question 45

Vad är distributiv chock och vad orsakas det av?

Answer 45

Volymen sjunker pga att vätska hamnar i extracellulära rummet. Det kan bero på sepsis, anafylaxi, vävnadsskada, brännskada, pankreatit, inflamamtion.

Question 46

Beskriv patofysiologin vid hypovolem chock?

Answer 46

Låg absolut blodvolym ger minskad CO, vilket i sin tur sänker MAP. Organperfusionen försämras och ger vävnadshypoxi, exempelvis i hjärtat som då får ännu sämre pumpförmåga och lägre CO. Hypoxin ger organskada och inflammationen ökar kärlpermeabiliteten, vilket gör att vätska läcker ut i ECM. Detta ger tillslut MODS.

Question 47

Vilka tre viktiga kompenserade mekanismer startar vid kardiogen chock?

Answer 47

1. Sympatikus aktiveras: autonom reaktion som sker snabbt med ökad hjärtfrekvens (CO stiger), arteriell vasokonstriktion (ökad total perifer resistens) samt venös vasokonstriktion
2. Vätskemobilisering, flyttar vätska från vävnader till blodbanan (inom en till flera timmar)
3. RAAS aktiveras för att retinera vätska (inom timmar till dagar)

Question 48

Varför är det bättre att titta på pulstrycket och pulstrycket än blodtrycket vid misstanke om hypovolem chock?

Answer 48

Pulstrycket sjunker tidigt, och är ett tecken på hypovolemi. Blödningsförlust kompenseras med ökat perifert motstånd, vilket gör att SBT och DBP bibehålls längre. Således kan man missa en tidig hypovolemi om man enbart mäter blodtrycket.

Question 49

Nämn fem viktiga hörnstenar i handläggningen/behandlingen av kardiogen chock?

Answer 49

1. Skapa venväg: 2 grova kanyler
2. Stoppa pågående blödning, ex Trendelenburg, tryckförband
3. Cirkulatorisk stöttning: ex diuretika vid lungödem eller stas, inotropi, vasopressor
4. Diagnostik parallellt med blodprover, ABG, EKG, eko
5. Behandla grundorsaken och smärtlindra

Question 50

Beskriv patofysiologin vid distributiv chock

Answer 50

Vid sepsis eller anafylaxi får man en påtaglig systemisk inflammation som ger ökad kärlpermeabilitet och vätska träder ut i ECM, detta ger en relativ hypovolemi. CO sjunker, MAP minskar och man får vävnadshypoxi. Tillslut får man MODS

Question 51

Vad är behandlingsmålen vid septisk chock avseende MAP, central venös pressure och central venös saturation?

Answer 51

MAP >65
Central venöst tryck 8-12 mmHg
Centralvenös saturation >70%

Question 52

Vilka tre tecken finns det på för högt afterload?

Answer 52

(TPR stiger, vilket ger sänkt CO) Kall perifert, vasokonstriktion och stegrat laktat

Question 53

Vilka 4 diagnoser/sjukdomsgrupper ska man ha i åtanke vid preliminär diagnostik av chock?

Answer 53

Hypovolemi: blödning, trauma
Hjärtsvikt: lungemboli, hjärttamponad
Sepsis
Övrigt: intox, cerebral sjukdom, anafylaxi, Addison

Question 54

Vad ingår i monitoreringen av chock? (Inom 15 minuter, inom 30 minuter, inom 1 timme)

Answer 54

15 mim: puls, blodtryck, pulsoximetri, EKG; ABG
30 min: blodprover, odlingar
1 timme: diures, mentalt status, kapillär återfyllnad, artärnål, CVK

Question 55

Vad står ABCDE för?

Answer 55

A: airways
B: breathing
C: circulation
D: disability
E: exposure

Question 56

Vad kan orsaka ett A-problem?

Answer 56

Ofri luftväg kan orsakas av:
- Sänkt vakenhetsgrad och tungan faller bakåt
-Främmande kropp
-Kroppsvätskor
-Svullna luftvägar (anafylaxi och trauma)

Question 57

Vad ska man göra på punkt A i ABCDE?

Answer 57

• Prata med patienten: vid svar på tilltal, har fri luftväg
• Titta efter främmande kroppar/svullnad vid ofri luftväg
• Skapa fri luftväg med haklyft/käklyft

OBS! Ta ställning till om halsryggen ska immobiliseras eller inte i detta läge!

Question 58

Vad gör man på punkt B i ABCDE?

Answer 58

• Andningsfrekvens (ofta första tecknet på påverkad ventilation) och saturation?
• Inspektera övre luftvägar och bröstkorgens rörelser
• Tecken på cyanos?
• Lungauskultation

(Låt patienten sitta om möjligt) Vid behov ge 12-15 L syrgas

Question 59

Vad gör man på punkt C i ABCDE?

Answer 59

• Puls (stiger vid chock)
• Blodtryck (sent tecken på svikt)
• Tecken på chock?

Vid tecken på chock: Trendelenburg, IV ringer, börja med 5000 ml Bolus

Question 60

Vad gör man på punkt D i ABCDE?

Answer 60

Medvetandegrad?
P-glukos och Hb?
Smärtstimulera om medvetslös!
Stabilt sidoläge

Question 61

Vad gör man på punkt E i ABCDE?

Answer 61

Undersök hud och kroppstemperatur
- Svettig eller kall?
- Blek eller cyanotisk?
- Infarter?
- Subkutan blodsockermätare eller pump?
- Urinkateter? LM-plåster? opsår?

OBS! Skydda patienter från nedkylning

Question 62

Vad kan man se för fynd vid punkt E i ABCDE som är viktiga att hålla koll på? (Hjärtsvikt, anafylaxi, sepsis, trauma)

Answer 62

Ankelödem vid hjärtsvikt
Hydytslag vid anafylaxi
Infekterade sår - sepsis
Blödning eller skador vid trauma