Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K7 > Kolorektalcancer > Flashcards

Kolorektalcancer Flashcards

1
Q

Hur vanlig är kolorektalcancer? (Jmf med andra cancersorter, samt hur många som drabbas i Sverige varje år)

A

Det är den tredje vanligaste cancerformen efter hudcancer och bröstcancer. Drabbar ca 6,000 pat per år.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur stor andel av cancerfallen uppstår i kolon respektive i rektum?

A

2/3 i kolon och 1/3 i rektum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur ser fördelningen (förekomsten) ut mellan de olika delarna av kolon-rektum?

A

Rektum: 43%
Kolon sigmoideum: 25%
Kolon ascendens: 18%
Kolon transversum: 9%
Colon descendens: 5%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

I vilken del av kolon-rektum är det vanligast respektive ovanligast med kolorektalcancer?

A

Vanligast: rektum, 43%
Ovanligast: colon descendens, 5%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Finns det någon könsskillnad för kolorektalcancer?

A

Något vanligare hos män

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka riskfaktorer finns för kolorektalcancer?

A

Ålder, hereditet, IBD (ffa UC och PSC, men även crohn), diabetes, kost (rött kött), alkohol, rökning, övervikt, inaktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn tre ärftliga syndrom som ökar risken för kolorektalcancer?

A

Lynch syndrom, FAP, MUTYH-associerad polypos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär polypteorin?

A

Att det uppstår ett adenom med lättare cellförändringar. När tumören har fått tillräckligt många genetiska skador uppstår en cancer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kallas teorin som säger att “det bildas ett adenom med lättare cellförändringar och när tumören har fått tillräckligt många genetiska skador uppstår en cancer i kolon”?

A

Polypteorin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur stadieindelar man kolorektal cancer?

A

TNM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka fyra vanliga lokaler fjärrmetastaserar kolorektalcancer till?

A

Lever, lungor, peritoneum, paraaortala lymfkörtlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad kan patienten få för symtom beroende på var kolontumören sitter och hur uttalad den är?

A

Höger sida: längre från rektum, ger vidare cekum, kan ge mildare symtom.

Obstruktion: ileussymtom.

Anus: vanligt att tumören sitter på denna sida, kan ge blödningar, slembildning, diarré, förstoppning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad kan patienten få för symtom beroende på var tumören sitter och hur uttalad den är?

A

Höger sida: längre från rektum, ger vidare cekum, kan ge mildare symtom.

Obstruktion: ileussymtom.

Anus: vanligt att tumören sitter på denna sida, kan ge blödningar, slembildning, diarré, förstoppning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nämn några symtom som kan uppstå vid kolorektal cancer?

A
  1. Påverkad tarmfunktion: förstoppning, tenesmer, diarré, förändrade avföringsvanor
  2. Smärtproblematik: buksmärta
  3. Hematochezi, järnbristanemi
  4. Viktnedgång, tromboemboli
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär välgrundad misstanke vid kolorektalcancer? (6 punkter)

A
  1. Synligt blod i avföringen (samt att PR, rektoskopi, proktoskopi kan inte visa annan blödningskälla eller om blödningskällan kvarstår efter 4 veckor trots adekvat behandling av annan misstänkt blödningskälla)
  2. Järnbristanemi utan annan uppenbar orsak
  3. Ändrade avföringsvanor i >4 veckor hos pat >40 år + F-Hb positiv
  4. Fynd vid rekto/prokto som inger misstanke
  5. Fynd vid bilddiagnostik som inger misstanke
  6. Fynd vid vävnadsprov som inger misstanke
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka patienter screenas för kolorektalcancer?

A

Patienter i 60-74 åå:
- F-Hb vartannat år
- Koloskopi om F-Hb positivt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur mycket minskar mortaliteten av screening? (I % och antalet liv varje år som sparas)

A

9-32%, sparar 300 liv årligen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad innebär SVF vid välgrundad misstanke om kolorektalcancer?

A

Remiss till kirurgen och koloskopi inom 2 veckor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad innefattar kompletterande bilddiagnostik efter koloskopi (SVF) vid misstänkt kolorektalcancer?

A
  1. DT-thorax-buk (metastas, TNM)
  2. MR-rektum: TNM rektum
  3. Rektoskopi: om tumör i rektum
  4. MR-lever (metastas)
  5. (PET-DT: sällsynta fall)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka professioner ingår på en MDK vid kolorektalcancer?

A

Kolorektalkirurg, kontak-ssk, radiolog, onkolog, patolog.

21
Q

När har man en MDK?

A

Före op, efter behandling, under tiden om behandlingsförloppet är långt

22
Q

Vad diskuterar man på en MDK före respektive efter behandlingen?

A

Före: cTNM, kurativ/palliativ intention, neoadjuvant behandling, typ av operation (resektion vs avlastning)

Efter: radikalitet, pTNM, adjuvant behandling, val av uppföljning

23
Q

Ska neoadjuvant behandling ges vid kolorektal cancer? Om ja, vad innebär den?

A

Mindre elakartad: operation görs direkt

Mer malign tumör: neoadjuvant strålning (5 x 5 Gy i några dagar), väntar 8-12 veckor och sedan opererar man.

Väldigt malign tumör: neoadjuvant strålning (5 x 5 Gy) + 3 månaders cyt, sedan öppnar man upp efter 17-20 veckor

24
Q

Vad är akuta symtom vid en kolorektal cancer? Hur ser fördelningen ut mellan dessa tre allvarliga symtom?

A
  1. Obstruktion (kolonileus, 87%)
  2. Perforation (9%)
  3. Profus blödning (4%)
25
Q

Vad är principen avseende akut och elektiv operation? Hur åtgärdas den akuta situationen?

A

Man försöker konvertera den akuta situationen till en elektiv situation genom avlastande stomi samt göra en preoperativ cTNM-bedömning med DT-buk-thorax för att ta reda på om det finns metastaser som påverkar operationen.

26
Q

Vilka kirurgiska behandlingsalternativ finns vid koloncancer?

A

Högersidig hemikolektomi
Vänstersidig hemikolektomi
Utvidgad högersidig hemikolektomi
Sigmoideumresektion

27
Q

Vad påverkar operationsalternativet vid rektal cancer?

A

Hur långt från anus tumören sitter. Gränsen går om det är >5 cm eller <5 cm från anus.

28
Q

Hur opererar man en rektal tumör som sitter >5 cm ovanför anus?

A

Kräver marginal för onkologisk resektion. Man väljer mellan främre resektion och Hartmanns

29
Q

Hur opererar man en rektal tumör som sitter <5 cm ovanför anus?

A

Man gör en abdominoperitoneal resektion (APR), vilket innebär att man tar bort hela ändtarmsområdet, men håller sig utanför sfinktern.

30
Q

Vad är en Hartmann?

A

Det är en operation som görs vid en rektalcancer >5 cm från anus. Man gör en sigmoideotomi med inläggning av kolostomi och INGEN anastomos.

31
Q

Vad är en främre resektion av rektum?

A

Man gör det vid en rektalcancer >5 cm från anus. Då delar man av vid bäckenbotten, tar bort mesorektum ovanför och gör en anastomos.

32
Q

Vad innebär en endoskopisk submukosaresektion?

A

Kan göras för att behandla polyper. Det görs via koloskopi. Man sprutar in ett blått färgämne för att se det lättare samt använder ett instrument för att ta bort polyper. Man blodstillar med clips.

33
Q

Vad innebär en transanal endoskopisk mikrokirurgi (TEM)?

A

Man går in via analöppningen och gör små oeprationer, exempelvis ta bort stora polyper utan att behöva göra en resektion.

34
Q

Vad står TEM för?

A

Transanal endoskopisk mikrokirurgi

35
Q

Vad står ESD för?

A

Endoskopisk submukosaresektion, kan göras vid polyper

36
Q

Vad innebär en högersidig hemikolektomi? (vilka delar tas bort samt blodförsörjningen?)

A

Resektion av höger kolon, samt en bit av transversum och ileum. Man tar bort tillräckligt med mesenterium med lymfkörtlar för radikalitet. A. ileocolica tas bort, medan kärl till transversum får vara kvar.

37
Q

Vad innebär en utvidgad högersidig hemikolektomi och när kan det vara bra?

A

Man försöker få bort ytterligare mesenterium och lymfkörtlar. Är ett alternativ för tumörer i transversum.

38
Q

Vad innebär en sigmoideumresektion avseende hur man kopplar samman tarmarna?

A

Man tar bort sigmoideum och kopplar samman descendens med rektumtoppen.

39
Q

En patient opereras för misstänkt sprucken cekum pga kolonileus. Etiologin tros vara en kolontumör. Hur kan man behandla kirurgiskt?

A

Antingen resektion av tumör med anastomos mellan tarmändarna eller framläggning av stomi.

Alternativt enbart stomi och man lämnar kvar tumören för senare åtgärd.

Man tar inte biopsier eller behandlar metastaser i akuta skedet.

40
Q

En patient med koloncancer och metastaser till levern opereras, där PAD visar radikalt borttaget T3N2. Hur ska det följas upp?

A

Både stadium och tarmtumör samt faktumet att cancer har spridit sig motiverar adjuvant cytostatika. Efter resektion av koloncancer följs patienten med 6-12 intervall.

Uppföljning efter resektion av levermetastaser är tätare, och består av DT-thorax var 4 månad i ett år, följt av var 6 månad i 2 år och sedan kontroll 4 och 5 år efter operation. Då tar man även tumörmarkörer (Ca-19-9 och CEA)

Efter 5 år ska tarmen också undersökas med ny koloskopi för att utesluta nya tumörer i kolon och rektum.

41
Q

Vad består screening av vid kolorektalcancer?

A

F-Hb, om positiv görs koloskopi

42
Q

Vilka generella kostråd ges vid strålning mot bäckenet?

A

Äta små men många måltider
Inta rikligt med vätska
Begränsa intag av laktos
Minska på mängden fett i mat
Begränsa intaget av fibrer
(Ev komplettering med näringsdrycker)

43
Q

57-årig patient med dysfagi och illamående med ett par månaders anamnes inkommer till akuten. Känd Lynch syndrom, hypertoni, T2D men rökfri och sparsamt med alkohol. Vid gastroskopi finner man en expansivitet i distala duodenum? Vilka diagnoser är mest troliga? Vidare utredning?

A

Duodenalcancer i första hand men kan vara en periampullär malignitet (pankreascancer, gallgångscancer, cancer i papilla vateri) med överväxt på duodenum. Genomgår DT-thorax buk för att undersöka lokala förhållanden och spridning.

44
Q

En 57-årig patient diagnostiseras med duodenal cancer och överväxt på pancreas, men ingen fjärrmetastasering. Hur behandlas det?

A

Kirurgisk resektion med Whipple

45
Q

Vad är en Whipple?

A

Det är en pancreatikoduodenektomi. Gallgången, duodenum, caput pancreaticus och proximala delen av tunntarmen tas bort (10-15 cm). Beroende på olika varianter tas biland även distala magsäcken bort. Jejunum kopplas mot resterande pankreas, magsäck och gallgång.

(Tunntarmsslyngan och gallgången kopplas ihop med ventrikeln, samt en extra anastomos som gör att galla och pankreassaft inte behöver gå via ventrikeln)

46
Q

Hur definieras ECOG 0-4?

A

0 = fullt aktiv
1 = klarar av normal belastning, men inte tungt arbete
2 = uppegående >50%, sköter sig själv
3 = uppegående <50%, klarar enbart begränsad omvårdnad
4 = helt sängbunden/bunden till stol, behöver hjälp med all basal omvårdnad
5 = avliden

47
Q

Vid en Whipple läger man ett drän, vad är syftet med det?

A

Diagnostisera läckage från pankreasanastomosen och i förekommande fall dränera pankreassaft som läcker.

48
Q

Efter en whipple börjar patienten må sämre. Man ser till synes färskt blod i dränpåsen som tidigare varit tom. Pulsen har stigit från 80 till 100 och SBP sjunkit från 120 till 100. Vad ska man misstänka och hur åtgärdas situationen?

A

En plötslig blödning från drän efter whipple bör väcka misstanke om postop blödning oavsett andra tecken till blödning. Det ska föranleda diagnostik med fysisk undersökning, blodstatus, blodgruppering och färskt bastest samt en DT i artärfas (DT-angiografi) om patienten är hemodynamiskt stabil.

49
Q

DT-angiografi hos en patient oppererad med Whipple påvisar blödning. Patienten håller sig stabil under transfusion, men det fortsätter komma blod i dränpåsen. Vad finns det för alternativ för att åtgärda? Vad väljer du?

A

Man kan antingen behandla öppet eller endovaskulärt (stent eller coil). Det alternativ som är mer skonsamt för patienter som har tillräckligt blodtryck är endovaskulära alterantivet, och ska därför vara förstahandsvalet.

Hos gravt instabila patienter kan öppen kirurgi behövas för att få stopp på blödningen.

K7 (75 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions