Cytostatikas mekanismer och i praktiken

Question 1

Vad innebär trestegsprocessen vid cytostatikabehandling?

Answer 1

Tre steg krävs för att cytostatikan ska verka:
- Läkemedlet måste nå tumörcellerna
- Läkemedlet ska orsaka skada på vitala funktionerna
- Tumörcellerna går i apoptos

Question 2

Vilken är den vanligaste verkningsmekanismen hos ett cytostatika?

Answer 2

Att det inhiberar cellsyntes eller åstadkommer mutationer.

Question 3

Vilka processer är det som kan hämmas i G1-, G2- och M-checkpoint?

Answer 3

G1: hämmad celltillväxt, ogynnsamma förhållanden, mutationer

G2: hämmad replikation, hämmad celltillväxt, ogynnsamma förhållanden, mutationer

M: kromosomerna är inte uppradade ordentligt

Question 4

Vilka fyra huvudsakliga undergrupper finns det inom cytostatika?

Answer 4

Antimetaboliter
Alkylerande läkemedel
Växtalkaloider
Cytotoxiska antibiotika

Question 5

Vilken verkningsmekanism har alkylerande medel?

Answer 5

Hämmar transkriptionen av DNA eftersom det innehåller kemiska grupper som reagerar och bildar kovalenta korsbindningar med DNA.

Question 6

Vilken verkningsmekanism har antimetaboliter?

Answer 6

Inhiberar och minskar DNA-syntes, då analogerna liknar de endogena nukleotiderna men är inte identiska. Detta gör att transkriptionen inte kan fullföljas.

Question 7

Vilken verkningsmekanism har växtalkaloider?

Answer 7

Mitoshämmare eller angriper cellskelettet, vilket förhindrar celldelning.

Question 8

Vilken verkningsmekanism har cytotoxiska antibiotika?

Answer 8

Stabiliserar topoisomeras och gör att det lossnar från DNA, vilket orsakar double strand break

Question 9

Nämn några exempel på alkylerande medel?

Answer 9

Mustine, cyklofosfamid, cisplatin, karboplatin, oxaliplatin,

Question 10

Vilka är de enklaste antimetaboliterna?

Answer 10

Pyrimidinanaloger och purinanaloger

Question 11

Vilken antimetabolit har en antidot och vad heter den antidoten?

Answer 11

Metorexat, antidoten är Leucovorin som innehåller folsyra. Folsyra tränger undan metotrexat och gör att syntesen av endonukleotider kan starta igen.

Question 12

Hur verkar metotrexat?

Answer 12

Metotrexat binder irreversibelt enzymet dihydrofolsyrareduktas (DHFR) som omvandlar folsyra till tetrahydrofolsyra, en komponent som behövs för att uracil ska bilda tymidin. Således kan inga endogena nukleotider bildas, och cellsyntesen uteblir.

Question 13

Nämn några antimetaboliter?

Answer 13

Fluorouracil, merkaptopurin, tioguanin, cytarabin, gemcitabin, metotrexat

Question 14

Vilken läkemedelsgrupp tillhör metotrexat, merkaptopurin, fluorouracil, cytarabin etc?

Answer 14

Antimetaboliter

Question 15

Vilken läkemedelsgrupp tillhör cisplatin?

Answer 15

Alkylerande medel

Question 16

Vad är verkningsmekanismen hos vinca alkaloider?

Answer 16

De binder till tubulin i cytoskelettet och inhiberar polymerisering av mikrotubuli. Då kan celldelningen inte ske.

Question 17

Vad är verkningsmekanismen hos taxaner?

Answer 17

Det är en växtalkaloid som binder till tubulin och inhiberar depolymerisering av mikrotubuli, vilket ger instabilt cellskelett och kromosomerna kan inte dras till varsin dottercell.

Question 18

Vad är verkningsmekanismen hos trabektedin?

Answer 18

Det binder till DNA-strängens minor groove och börjer helixen på ett sätt som gör att cellcykeln störs.

Question 19

Nämn några viktiga växtalkaloid-preparat?

Answer 19

Taxaner: docetaxel, paklitaxel

Vindesin, vinkristin, etoposide, tidösa

Question 20

Vilken är den huvudsakliga gruppen inom cytotoxiska antibiotika och hur verkar dem?

Answer 20

Antracykliner. De binder både till DNA och inhiberar DNA- och RNA-syntesen men huvudsakliga effekten är att stabilisera topoisomeras (ffa II), vilket ger double strand break.

Question 21

Nämn några topoisomeras II-hämmare?

Answer 21

Doxorubicin, daunorubicin, epirubicin, idarubicin

Question 22

Hur verkar bleiomyciner?

Answer 22

Det är ett cytotoxiskt antibiotika som binder Fe så det bildas fria syreradikaler. Dessa degraderar DNA till små fragment och fria baser, vilket ger apoptos.

Question 23

Hur verkar mitomycin?

Answer 23

Det fungerar som ett dubbelt alkylerande läkemedel som korsbinder DNA, vilket ger apoptos.

Question 24

En övrig grupp inom cytostatika är sensibiliserande ämnen, nämn två och kort hur de verkar?

Answer 24

Aminoöevulinsyra (Ameluz): metaboliseras till en fotoaktiv förening som ackumuleras och i närvaro av järn bildar den reaktiva syreföreningar som inducerar cellskador.

Bortezomib: proteasomhämmare, gör att proteiner ackumuleras och ger cellykelarrest/apoptos

Question 25

Vad finns det för indikationer att behandla med cytostatika?

Answer 25

Generaliserad malignitet vid diagnos
Avancerad och spridning
Förebyggande metastasering
Palliativt
Preoperativt (neoadjuvant)

Question 26

Vad skiljer naturlig resistens från utvecklad resistens?

Answer 26

Naturlig = initial resistens vid behandlingsstart
Utvecklad resistens = efter remission vid påbörjad behandling

Question 27

Vad finns det för vanliga orsaker till resistensutveckling vid antibiotikabehandling?

Answer 27

Påverkad läkemedelstransportör

Minskat upptag av läkemedlet, ex nedreglering av transportproteinet

Oförmåga hos tumören att konvertera prodrog till aktiv form

Ökat uttryck av målprotein (metotrexat)

Ökat utnyttjande av alternativa metabola vägar (antimetaboliter)

Minskad blodflöde till tumören

Ändrad aktivitet av målproteinet, ex topoisomerasaktivitet

Question 28

Nämn några vanliga cytostatikurer och vad som ingår?

Answer 28

CEF = cyklofosfamid, epirubicin, fluorouracil
(alkylerande, antracyklin, antimetabolit)

CAP = cyklofosfamid, doxorubicin, cisplatin
(alkylerande, antracyklin, alkylerande)

BEP = bleomycin, etoposid, cisplatin
(cytotoxiskt ab, cytotox ab, alkylerande)

Question 29

När ges cytkuren CEF/FEC?

Answer 29

Vid bröstcancer

Question 30

När ges cytkuren CAP?

Answer 30

Vanligt vid ovarialcancer

Question 31

När ges cytkuren BEP?

Answer 31

Testikelcancer och icke epitelial ovarialcancer

Question 32

Hur brukar cytostatika administreras?

Answer 32

Ofta intravenöst, antingen som bolusdos (infusion på någon timme) på kort tid eller kontinuerligt med pump. Det vanligaste är en central infart eftersom cytostatika är kärlretande.

Question 33

Vad är fördelarna med piccline för administrering av cytostatika?

Answer 33

Det kan läggas av sjuksköterskan, dock växer ingen hud över utan patienten är mer skör samt större risk för trombos jmf med venport.

Question 34

Vad är fördelen med central venkateter för administrering av cytostatika?

Answer 34

Huden läker över den och patienten kan leva ett normal liv. Dock ökad risk för infektion men inte lika hög risk för trombos.

Question 35

Vad är för- och nackdelarna med peroral tillförsel av cytostatika?

Answer 35

+ Kräver ingen infart, patienten kan sköta medicineringen själv

• Ev obehag att svälja, oklart upptag efter operation, oklar biotillgänglighet och complience

Question 36

Vad är för- och nackdelarna med intravenös tillförsel av cytostatika?

Answer 36

+ Biotillgänglighet 100%
- Kräver infart och sjukvårdsresurser

Question 37

Hur brukar cytostatika doseras?

Answer 37

Antingen som kurer eller kontinuerligt. Fördelen med kurer är att man skadar tumörcellerna, men ger utrymme för friska celler som också skadas att repareras.

Question 38

Vilka karcinogena mekanismer brukar man angripa med kontinuerlig cytostatikabehandling?

Answer 38

Angiogenes och ger immunmodulerande effekter