Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K7 > Diarré och nutrition > Flashcards

Diarré och nutrition Flashcards

1
Q

På vilka tre sätt kan man få i sig näring?

A

Peroralt, enteralt och parenteralt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är standard dagliga energibehovet för basalmetabolismen? Hur mycket kan det öka vid uppbyggnad?

A

20 kcal/kg/dygn

Vid uppbyggnad pga malnutrition kan det kräva ett tillägg på 75-100%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är ungefärliga energibehovet för en sängbunden, uppegående och person i uppbyggnadsfasen?

A

Sängbunden: BMR + 25%, ca 25 kcal/kg/dygn
Uppegående: BMR + 50%, ca 30 kcal/kg/dygn
Återuppbyggnad: BMR +75-100%, ca 35-40 kcal/kg/dygn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur mycket ungefär ökar energibehovet vid feber?

A

+10% för varje temperaturgrad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur mycket ändras energibehovet från standardbehovet hos en person:
- Med BMI <18
- 70-åring
- Ung vuxen (18-29)

A
  1. +10%
    • 10%
  3. +10%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är standard vätskebehov?

A

ca 30 ml/kg/dygn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn några situationer där vätskebehovet ökar och några där man bör vara mer restriktiv?

A

Ökat: förluster, feber, diarré, kräkningar
Restriktion: hjärtsvikt, dialys, svår malnutrition

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn några exempel där enteral nutrition kan vara indicerat?

A

När man av olika orsaker inte kan ta in föda via munnen, men tarmen fungerar för att ta upp näringen:
- Neurologiska störningar
- Aptitstörningar pga sjukdom (ex cancer)
- Ökat behov pga grundsjukdomen
- Preop och postop
- Hinder eller sjukdom i övre GI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

När brukar man påbörja enteral nutrition vid inläggning?

A

I regele inom 5-7 dagar, men kan startas innan det om pat är malnutrierad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nämn några kontraindikationer för enteral nutrition?

A
  • Ileus
  • Oklar blödning från GI
  • Peritonit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad finns det för infartsvägar vid enteral nutrition?

A

Nasogastrisk sond, gastrostomi (PEG), nutritiv jejunostomi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Den vanligaste infartsvägen vid enteral nutrition är nasogastrisk sond. Ett annat alternativ är PEG. När brukar det användas?

A

Vanligt vid dysfagi, ex till följd av stroke.

Vid stroke kan man testa nasogastrisk sond, göra en sväljbedömning efter 6 veckor, och vid behov sätter man en PEG.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur sätts en PEG?

A

Antingen minimalinvasivt med gastroskop eller i samband med öppen operation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

När kan jejunostomi användas?

A

Vid tillförsel av enteral nutrition, ex vid tarmsvikt (och tarmen står still)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad finns det för biverkningar till enteral nutrition?

A

Illamående, kräkningar, diarré, förstoppning, aspiration, stopp i sonden (ex pga att läkemedel måste föras in den vägen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad klassificeras som allvarligt malnutrierad?

A

Ofrivillig viktnedgång på >20%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur är inställningen till parenteral nutrition? Hur fort ska man starta det?

A

Man är väldigt konservativ med det. Ska enbart ges till patienter som inte kan inta enteral eller peroral nutrition inom 10-14 dagar. Det är inte skadligt att vänta 5-7 dagar med parenteral nutrition, förutsatt att patienten inte är kraftigt malnutrierad.

Om man förutspår att patienten inte kommer kunna komma igång med enteral eller peroral nutrition kan man starta parenteral nutrition tidigare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad innehåller parenteral nutrition?

A

Vätska (30 ml/kg/dygn)
Stor påse: protein, fett, kolhydrater
Via Addaven: zink, krom, koppar, mg

Via soluvit: B-vitamin och C-vitamin (vattenlösliga vitaminer)

Via Vitalipid: vitamin A, K, D och E

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad heter påsarna som tillför vitaminer och spårämnen vid parenteral nutrition?

A

Spårämnen: Addaven
Fettlösliga vitaminer (A, K, D, E): Vitalipid
Vattenlösliga vitaminer (B och C): soluvit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad finns det för komplikationsrisker vid parenteral nutrition?

A
  1. Relaterade till CVK: infektion, pneumothorax, blödning, skada på plexus brachialis, luftemboli
  2. Refeeding syndrome
  3. Leverrelaterade (kronisk inflammation)
  4. Gallblåsrelaterade (gallsten)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är refeeding syndrome?

A

Det kan uppstå när man ger för mycket föda till gravt undernärda/de som varit utan föda under ett tag. Ger elektrolytrubbningar, vilket utlösa hjärtsvikt.

22
Q

Hur definieras tarmsvikt?

A

Upptag av näringsämnen och vätska har reducerats till en nivå som kräver vätskebehandling och nutritionsbehandling. Kallas även korta tarmens syndrom

23
Q

Vad kallas det tillstånd där tarmen inte klarar av att ta upp tillräckligt med näring och vätska, och där man riskerar dehydrering/malnutrition utan behandling?

A

Tarmsvikt/kort tarm syndrom

24
Q

Hur kan man klassificera tarmsvikt?

A

Lätt: oralt substitut kan kompensera
Måttlig: behov av enteral nutrition och/eller vätska
Svår: behov av parenteral nutrition och vätska

25
Q

Vad finns det för orsaker till tarmsvikt?

A
  • Medfödda missbildningar
  • Status post tunntarmsresektion
  • Strålskada
  • Mb Crohn i tunntarm/med fistlar
  • Motilitetsstörningar
  • Tunntarmsstomi
26
Q

Vad finns det för orsaker till tarmsvikt?

A
  • Medfödda missbildningar
  • Status post tunntarmsresektion
  • Strålskada
  • Mb Crohn i tunntarm/med fistlar
  • Motilitetsstörningar
  • Tunntarmsstomi
27
Q

Hur definieras diarré?

A

Lös avföring samt minst 3 avföringar per dygn

28
Q

Förklara normalfysiologin för vätskeupptaget i tarmen?

A

Normalt utsöndrar tunntarmen 8-10 L vätska och man dricker ca 2 L. Största andelen av absorptionen sker i distala tunntarmen (8-10 L), men en mindre andel sker i colon (1-2 L), kolon kan dock öka absorptionen till 5-7 L/dygn bid behov. Ungefärlig avföringsvolym är normalt 200 ml/dygn

29
Q

Hur stor andel av utsöndringen utgörs av normalt av:
- Saliv
- Magsaft
- Galla
- Pankreassaft
- Från proximala tunntarmen

A

Saliv: 1-1,5 L
Magsaft 2-3 L
Galla 0,5-1 L
Bukspott: 2 L
Proximala tunntarm 1-2 L

30
Q

Vilka två huvudkomponenter kan man dela in patofysiologin i vid diarré?

A

Diarré kan orsakas av ökad sekretion eller minskad absorption

31
Q

Vad innebär ökad sekretion som orsak till diarré?

A

Man kan dela in det i sekretorisk och exsudativ diarré:
- Sekretorisk: kolera, gallsaltsmalabsorption (stimulerar slemhinnan att frisätta mer vätska)
- Exsudativ: ex IBD eller invasiv tarminfektion, man har en skada på slemhinnan som göra tt vätska läcker ut

32
Q

Vad kallas det när en skada på slemhinnan gör att vätska läcker ut och patienten får diarré?

A

Exsudativ diarré, kan ske vid ex IBD eller invasiv tarminfektion

33
Q

Vad kallas det när något stimulerar ökad sekretion från slemhinnan så patienten får diarré?

A

Sekretorisk diarré, ex vid kolera eller gallsaltsmalabsorption

34
Q

Hur kan man dela in patofysiologin vid minskad absorption vid diarré?

A

Osmotisk diarré: födoämnen ligger kvar i lumen ex vid gallsaltsmalabsorption, drar ut vätska i lumen.

Motilitetsrubbningar; ex vid hypertyreos, då hinner tarmen inte ta upp vätskan på ett normalt sätt.

35
Q

Vad kallas det när födoämnen stannar kvar i lumen så att vätska dras ut, och patienten får diarré?

A

Osmotisk diarré

36
Q

Vad orsakas diarrén av vid hypertyreos?

A

Den orsakas en motilitetsrubbning som gör att tarmen inte hinner med att ta upp vätska på ett normalt sätt.

37
Q

Vid celiaki förekommer en kombination av flera patofysiologiska mekanismer som ger diarré. Vilka är dessa?

A
  1. Skada på proximala tunntarmen: det ger en malabsorption och man får osmotisk diarré, vilket är den huvudsakliga mekanismen
  2. Inflammation: ger exsudativ diarré
  3. Sekretorisk diarré pga gallsaltsmalabsorptionen
38
Q

Nämn några vanliga orsaker till diarré?

A

Tarminfektion
Födoämnesutlöst (allergi, förgiftning, intolerans)
Läkemedel (AB, SSRI, PPI, laxantia, NSAID)
Strålning
IBD, IBS, Divertikulit
Hypertyreos, Mb Addison

39
Q

Nämn en vanlig orsak till osmotisk/malabsorp, motorisk, sekretorisk och exsudativ diarré?

A
  1. Laktos, celiaki
  2. Hypertyreos, diabetes, Mb Addison
  3. Tarminfektion, gallsaltsmal
  4. Infektion, IBD, allergisk reaktion, cyt, strålning
40
Q

Nämn några viktiga anamnestiska uppgifter vid utredning av diarré?

A

Utseende (Bristol), färg/konsistens, blod/slem, volym och frekvens, dygnsvariationer, buksmärta, feber, viktnedgång, relaterat till födoämnen, utlandsresa?

41
Q

Vilka rutinblodprover ingår vid utredning av diarré?

A

Blodstatus, elektrolytstatus, albumin, leverstatus, CRP, glukos, TSH/T4, Tg-AK, ferritin, kobalamin och folat + F-diagnostik

42
Q

Vad tar man för prover vid misstanke om infektion i samband med utredning av diarré?

A

F-diagnostik (vanliga patogener), C. difficile, cystor, maskägg

43
Q

Vad ingår mer i fecesdiagnostiken vid utredning om diarré, utöver infektionsproverna?

A

F-Hb och F-kalprotektin

44
Q

Vad ingår i utredningen av diarré med misstanke om inflammatorisk orsak?

A

F-kalprotektin
Koloskopi
MR-tunntarm

45
Q

Vad ingår i utredningen av diarré vid tumörmisstanke?

A

DT och koloskopi

46
Q

Hur går man vidare med utredningen om besvär med diarré kvarstår trots att F-odlingar är negativa?

A
  1. Endoskopi, i regel gastroskopi, med Px vid anemi, positiva Tg-AKe eller tecken till malabsorption.
  2. Koloskopi görs om gastroskopi inte är indicerat/oklar.

Om makroskopiskt ua koloskopi ges loperamid för att bromsa motoriken. Om det inte ger effekt kan man testa gallsaltsbindare (Questran eller lestid) för att utreda gallsaltsmalabsorption

47
Q

Vilken läkemedelsgrupp tillhör Questran eller lestid?

A

Gallsaltsbindare

48
Q

Nämn två gallsaltsbindare

A

Questran, Lestid

49
Q

Vad gör man om diarrén kvarstår trots endoskopi ua och loperamid samt gallsaltsbindare inte givit effekt?

A

MR-tunntarm och kapselendoskopi vid misstanke om Mb Crohn, ex pga stegrat F-kalprotektin och CRP alternativt viktnedgång, feber och anemi.

50
Q

Vad kan man göra om man misstänker pankreasinsuff som orsak till diarré?

A

Dels provta för F-elastas och DT buk
Testa Creon

K7 (75 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions