Vätskebehandling

Question 1

Vilka tre mekanismer styr fördelningen av vätska mellan intracellulära och extracellulära rummet?

Answer 1

1. Osmos, den viktigaste
2. Onkotiskt och hydrostatiskt tryck

Question 2

Vad är skillnaden mellan hydrostatiskt och onkotiskt tryck?

Answer 2

Hydrostatiskt tryck: pressar ut vätska från kärlen, korrelerar med MAP

Onkotiskt tryck: större molekyler kan inte passera endotelet, vilket gör att vätska dras tillbaka

Question 3

Vilka faktorer påverkar nettofiltrationen och nettoabsorptionen?

Answer 3

Nettofiltration: hydrostatiskt tryck > osmotisk gradient
Nettoabsorption: osmotisk gradient > hydrostatiskt tryck

Question 4

Hur stor andel av kroppen består av vätska och hur fördelar den sig i kroppen?

Answer 4

2/3 av kroppen består av vätska. 1/3 är extracellulärt (plasma och interstitiet) och 2/3 intracellulår vätska

Question 5

Hur delar man in allvarlighetsgraden vid dehydrering och hur definieras dem?

Answer 5

Måttlig dehydrering: patienten tappar 5% av kroppsvikten (2-3 liter), men man har inet chocksymtom, utan ger symtom som ökad törst och oligouri.

Svår dehydrering: patienten tappar 10% av kroppsvikten (5-8 liter), vilket ger symtom på chock som hypotension, takykardi och anuri.

Question 6

Hur kan man dela in dehydrering efter genes, och nämn ett par vanliga orsaker för varje undergrupp?

Answer 6

Hypoton: kräkningar och diarré (vätske- och elektrolytbehandling) samt Mb Addison och diuretika

Isoton: tappar volymen men inte koncentrationen, ex plasmaförluster, ileus, kräkning/diarré

Hyperton: “koncentrerad”, svettningar, (vanligt hos äldre som är malnutrierade och dehydrerade), vid polyuri till följd av diabetes insipidus eller osmotisk diures, njurskada

Question 7

Vad är typiska symtom på blödningschock?

Answer 7

Perifert blek, kall, takypné, sänkt medvetandegrad, takykardi.

Question 8

Vid vilka tryck känner man radialis-, femoralis- och carotispulsen?

Answer 8

Radialis: SBP >90 mmHg
Femoralis: >70 mmHg
Carotis: >40 mmHg

Question 9

På vilket sätt påverkas vätskebalansen i kroppen av sepsis?

Answer 9

Vätskan fördelas ofördelaktigt till följd av den massiva inflammationen, som ger ökad permeabilitet och skadat glycocalyx.

Question 10

Nämn 6 kliniska fynd som förekommer vid sepsis? (Vitalparametrar och labbprover)

Answer 10

Puls >90/min, SBP <90, AF >20, LPK >12x10^9 eller <4 x 10^9/L, temperatur >38/<36 samt tecken på organdysfunktion och hypoperfusion

Question 11

Hur skiljer det sig gällande fördelningen av vätskan vid behandling med glukos 5%, kolloider och kristalloider?

Answer 11

Glukos 5%; i princip som att ge vatten, sprider sig mellan de vattenlösliga rummen.

Kolloider: vätska med stora molekyler som stannar kvar i blodbanan, men fördelar sig sedan successivt mellan plasma och interstitiet. Bättre för att ersätta stora förluster (mest på OP och IVA)

Kristalloider: vätska med små partiklar vars syfte är uppvätskning av extracellulära vätskan (plasmavolym och interstitiell vätska). Ges vid all initial chock

Question 11

Hur skiljer det sig gällande fördelningen av vätskan vid behandling med glukos 5%, kolloider och kristalloider?

Answer 11

Glukos 5%; i princip som att ge vatten, sprider sig mellan de vattenlösliga rummen (ECM och ICM). Dålig effekt vid blodförluster.

Kolloider: vätska med stora molekyler som stannar kvar i blodbanan, men fördelar sig sedan successivt mellan plasma och interstitiet. Bättre för att ersätta stora förluster (mest på OP och IVA)

Kristalloider: vätska med små partiklar vars syfte är uppvätskning av extracellulära vätskan (plasmavolym och interstitiell vätska). Ges vid all initial chock

Question 12

Vad innehåller Ringeracetat?

Answer 12

Ungefär samma som i plasma:
- 130 Na
- 110 Cl
- 4 K
- 2 Ca
- 1 mg
- 30 Acetat

Question 13

När är NaCl bra och när är det mindre bra?

Answer 13

Bra vid kräkningar, nackdel är att den är något hypernatrem och om det ges för mycket kan klor ge hyperklorem acidos.

Question 14

När är ringeracetat bra att ge?

Answer 14

Bra ersättning för någon som blöder.

Question 15

Vad är viktigt att tänka på vid behandling med kolloider avseende biverkningar/oönskade effekter? (3 stycken)

Answer 15

1. Kan späda ut koagulationsfaktorer
2. För mycket kolloider kan öka kolloidosmotiska trycket och öka trycket i njurarna, vilket kan ge njursvikt
3. Finns risk för anafylaktisk reaktion

Question 16

Nämn några vanliga kolloider

Answer 16

Blod, plasma, albumin, dextran, stärkelse

Question 17

Vad innehåller rescueflow och när ges det?

Answer 17

Vid trauma (hastighet 2-5 minuter, 250 ml påse), innehåller 7,5% NaCl + Dextran.

Question 18

Vad är viktigt att tänka på vid brännskada?

Answer 18

Kraftig inflammation skadar glycocalyx och gör porerna större, vilket ger ofördelaktig fördelning av vätska. Krävs således kraftig vätskeersättning, kan vara upp mot 16 L.

Question 19

Vad är vätskebehandlingen vid mindre (10-20% av blodvolymen), måttlig (50%, ca 1-3 L), kraftig (100%, 3-6 L) och mycket kraftig blödning (>6 L)?

Answer 19

Mindre: kristalloid och syntetisk kolloid
Måttlig: blod, kristalloid och kolloid
Kraftig; blod, plasma och albumin
Mycket kraftig: blod, plasma och trombocyter

Question 20

Vilken vätskebehandling + övrig behandling (3 st) ges vid sesis/SIRS?

Answer 20

Vätska: Kolloid (albumin, macrodex, plasma)
Övrig: Antibiotika, inotropi och andningsstöd

Question 21

Hur definineras en kalorie? Hur mycket innehåller 1 g glukos, protein och fett?

Answer 21

Den mängd energi som går åt att värma 1 mg vatten vid 1 g celsius.

1 g glukos/protein: 4 kcal
1 g fett: 9 kcal

Question 22

Hur skiljer sig energivinsten av att förbränna glukos jmf med fett?

Answer 22

32 ATP respektive 106 ATP

Question 23

Vad är BMR?

Answer 23

Det är en formel som räknar ut kroppens basala kaloribehov, dvs vad som krävs för att kroppens vitala funktioner ska fungera.

Question 24

Vad är dagligt energibehov (viloomsättning, sängliggande, uppegående, återhämtning)?

Answer 24

Viloomsättning: 20 kcal/kg/dygn Sängliggande: 25 kcal/kg/dygn Uppegående: 30 kcal/kg/dygn Återhämtning: 35-50 kcal/kg/dygn

Question 25

Vad händer med nutritionsbalansen när man blir sjuk? (kopplat till katabolism, anabolism)

Answer 25

Många får matleda där katabolismen ökar. Ökad kortisolfrisättning gör att man blir insulinresistent och inflammatoriska mediatorer ökar. Efter den akuta sjukdomsfasen hamnar man i en uppbyggnadsfas med stort energibehov.

Question 26

Hur skiljer sig metabolismen vid svält jämfört med trauma? (BMR, fettoxidation, muskelprotein, glukosförbränning)

Answer 26

Vid svält sjunker BMR och kroppen försöker spara på muskelprotein. Fettoxidationen ökar för att täcka energibehovet. Försöker spara glukos mha protein och fett Vid trauma konsumeras muskelprotein, BMR ökar (10-100%), man får ökad glukosomsättning, fettoxidation stiger kraftigt samt dålig på att spara protein och fett.

Question 27

Vilka tre sätt kan man ge nutrition?

Answer 27

Peroralt (föda, dryck), enteralt (sond) parenteralt (TPN, mm)

Question 28

Vad är refeeding syndrome?

Answer 28

Det är en metabol överbelastning som kan uppstå om man ger mer energi än vad kroppen kan metabolisera, se upp för detta före behandlingsstart.

Question 29

Vad är typiska symtom och kliniska fynd vid refeeding syndrome?

Answer 29

Elektrolytrubbningar (lågt K, F och Mg), förhöjt p-glukos, stigande kroppstemperatur, snabbt ökande vikt och cirkulatoriska symtom (bröstsmärta, lungödem, takykardi, arytmier)

Question 30

Nämn 4 riskfaktorer för refeeding syndrome?

Answer 30

BMI <18,5 kg/m2, oavsiktlig viktförlust >10% senaste 3-6 månaderna, svält/minimalt intag >5 dagar, alkoholmissbruk, behandling med insulin, kemoterapi eller diuretika.

Question 31

Hur behandlas refeeding syndrome?

Answer 31

Justera infusionshastigheten/minska mängden energi, vid behov justeras elektrolytbalansen

Question 32

Vad är basalt behov av vätska, natrium, kalium, kalorier och timdiures?

Answer 32

Vätska: 30 ml/kg/dygn Na: 1-2 mmol/kg/dygn K: 0,5-1 mmol/kg/dygn Kaloribehov: 30 kcal/kg/dygn Diures: 0,5 ml/kg/h eller 30 ml/kg/dygn

Question 33

Hur beräknas idealvikt?

Answer 33

Män: längd i cm - 100 Kvinnor: längd i cm - 105

Question 34

Hur skiljer sig principerna avseende behovet av underhållsvätska och ersättningsvätska?

Answer 34

Underhållsvätska: ersätter normala förluster av hypoton vätska, glukos lämpligt. Ersättningsvätska: täcker vätskebehov som överstiger det basala. Bör innehålla mer natrium, således är ringer bra.

Question 35

Vad är viktigt att tänka på angående nutritionsbedömning vid inläggning på avdelning avseende när det görs, hur man går vidare och vilka professioner som kopplas in?

Answer 35

Ska utföras första dygnet. Kostreg ska utföras i 3 dagar. Om det ger poäng ska dietist kopplas in. OBS! Väg patienterna.

Question 36

Med vilken hastighet ska man administrera ringeracetat vid behandling av måttlig respektive grav dehydrering?

Answer 36

Måttlig: 1000 ml/2 timmar Grav: 1000 ml/timme

Question 37

Vad finns det för orsak till hypokalemi hypoklorem alkalos, och hur behandlas det? (Vad finns det för risk med den behandlingen)

Answer 37

Olika orsaker som ger kräkningar (förlorar kloridjoner i samband med kräkning), ex högt ileus, vilket behandlas med NaCl (OBS! Beakta risken för hyperklorem acidos vid för aggressiv behandling)

Question 38

Vad orsakas kaliumbristen av vid hypokalem alkalos?

Answer 38

Man får en relativ kaliumbrist pga att bl.a. njurarna försöker spara H+

Question 39

Vad ges vid dehydrering och vad är ordinationen? Finns det flera alternativ?

Answer 39

Ringeracetat 2/3 av behovet inom 4 timmar. Önskad diures 0,5-1 ml/kg/timme. Vid rikliga förluster av magsaft (Ex. ileus) kan NaCl övervägas, alternativt som enda kristalloid. Ett förslag är de första 2000 ml NaCl och därefter Ringer.

Question 40

När kan NaCl användas?

Answer 40

Rikliga kloridförluster, ex Ileus När Na inte ska ligga för lågt, ex vid intrakraniell patologi.

Question 41

Vad är en balanserad kristalloid?

Answer 41

Elektrolytsammansättningen efterliknar kroppens egna extracellulära vätska.

Question 42

Vad ger man för vätskebehandling vid hypovolemi och chock?

Answer 42

Ringeracetat, 30 ml/kg (inte vid kardiogen chck, då ges mindre bolusdoser om 200 ml för att undvika att överbelasta cirkulationen) där bolus är 200-500 ml.

Question 43

Vad brukar gränsen vara för transfusion?

Answer 43

Varierar mellan Hb 70-100 beroende på tillstånd

Question 44

Vilken vätskebehandling liknar mest kroppens extracellulära vätska?

Answer 44

Ringer-Acetat

Question 45

När brukar kolloider användas? Nämn två exempel på kolloider.

Answer 45

Ofta inom IVA och operation. Det är ex Plasma och albumin.