UVI Flashcards
Man brukar dela in urinvägsinfektion i 3 grupper vilka?
Asymtomatisk bakteriuri (ABU)
Akut cystit
Akut pyelonefrit (febril UVI)
För att optimera handläggningen i det enskilda fallet bör alltid en klassifikation av infektionstypen göras. Man bör beakta huruvida infektionen är:
* Recidiverande
* Komplicerad
* Vårdrelaterad
Vilka är primärpatogener för UVI?
E. coli (80%) och S. saprophyticus (5%) är primärpatogener eftersom de orsakar infektion hos individer som har helt normala urinvägar.
De är den vanligaste orsaken till sporadisk okomplicerad cystit hos kvinnor, och är i regel känslig för vanliga urinvägsantibiotika.
Ge exempel på sekundär patogener för UVI?
Övriga urinvägspatogenerna Proteus, Klebsiella, Enterokocker, Enterobacter och Pseudomonas kallas sekundärpatogener och de orsakar sällan förstagångsinfektion hos patienter med normala urinvägar. De förekommer ofta vid recidiverande, komplicerad eller vårdrelaterad infektion. Således uppvisar de högre grad av antibiotikaresistens.
vart har bakterierna som orsakar uti oftast sitt ursprung?
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner har ofta sitt ursprung i tarmen och koloniserar den vaginala och periuretrala mikrofloran. På grund av kvinnans korta urinrör kan de lätt ta sig in i de nedre urinvägarna.
Hur definierar man Asymtomatisk bakteriuri (ABU)?
Asymtomatisk bakteriuri (ABU): definieras som två urinodlingar med > 105 CFU/ml med några dagars intervall hos symtomfri patient
Mikroorganismerna är inte patogena och ger därför ingen infektion/skada i urinvägarnas slemhinna
Ska behandlas hos gravida, nyligen njurtransplanterade & opererade patienter
(CFU = “Colony-forming unit” (kolonibildande enhet))
Vilka typiska symptom uppstår vid UVI?
Pollakisuri (ökad frekvens)
Sveda vid miktion
Trängningar
Makroskopisk hematuri (hemorragisk cystit S. saprophyticus)
Feber (allmänpåverkan - akut pyelonefrit)
Det finns bara två indikationer på när man ska behandla ABU…vilka?
- Om man är en gravid patient eftersom att det är den enda gruppen där man ser en koppling mellan bakteriuri och pyelonefrit.
- Inför viss urogenital kirurgi där det finns en ökad risk för urosepsis.
Hur definieras en akut cystit?
Definieras som en infektion enbart lokaliserad till de nedre urinvägarna med akuta miktionsbesvär utan feber eller allmänpåverkan. Vid nytillkomna miktionsbesvär (minst 2 av symtomen sveda, trängningar och frekventa blåstömningar ska föreligga) hos icke-gravida kvinnor är diagnosen akut cystit sannolik. Urinodling med art- och resistensbestämning görs när risk finns att infektionen orsakas av antibiotikaresistenta bakterier, som vid terapisvikt, vårdrelaterad, komplicerad eller recidiverande UVI.Vid urinodling är diagnostisk gräns för primärpatogenerna E. coli och S. saprophyticus ≥ 103 CFU (kolonibildande enheter) per ml och för sekundärpatogener ≥ 104 CFU per ml.
Vad ska ingå i UVI anamnes?
Anamnes: smärtanamnes (nytillkomna symtom, karaktär, andra symtom, gradering),
Infektionssymtom t.ex. feber och frossa
GI symtom, varit utomlands, utomhus
Synligt blod
Tidigare UVI? Terapisvikt?
Tidigare stenar? Viktigt pga vill veta om det är en avstängd pyelonefrit pga livshotande → dör i i sepsis
Allergier, läkemedel, andra sjukdomar, rökning, alkohol
Genitala symtom? T.ex. flytning, klåda pga viktigt för ev antibiotika
Graviditet? För vidare handläggning
Vad ingår i undersökning, blodprov och urinsticka?
Undersökning: dunka över njurar (ryggsmärta; pyelonefrit), temp, cirk. påverkan
Blodprover: blodstatus, CRP, elstatus (Na, K, krea), blodsocker pga diabetes
Urinsticka: glukos, pH, ketoner, leukocyter, albumin, nitrit, erytrocyter
Förekomst av nitrit och leukocyter → behöver ej göra urinodling
Om urinsticka visar nitrit och leukocyter behöver man göra odling?
Förekomst av nitrit och leukocyter → behöver ej göra urinodling. Men ta odling på alla!
När görs urinodling och vad är diagnostiska gränser för primärpatogener respektive sekundräpatogener?
Urinodling: art- & resistensbestämning, görs endast när risk finns för att infektionen orsakas av antibiotikaresistenta bakterier som vid terapisvikt, vårdrelaterad, komplicerad eller recidiverande UVI
Diagnostisk gräns för primärpatogenerna E. coli och S. saprophyticus >103 CFU (kolonibildande enheter) / ml
Sekundärpatogener > 104 CFU/ml
Måste veta om patienten tar antibiotika pga fäller ofta ut i urin och kan påverka odlinsresultaten
Enligt kriterier: icke-gravid kvinna som under högst en vecka haft minst två av tre symtom (sveda vid miktion, frekvent miktion, trängningar/kissnödig hela tiden) och samtidigt inte har ryggsmärta, feber, genitala symtom eller misstanke STI har så hög sannolikhet…? urinsticka ?
för nedre UVI att urinsticka inte behövs
Vilka diffdiagnoser finns för kvinna vid typiska UVI symptom ?
-Uretrit orsakat av STI t.ex. klamydia, mycoplasma genitalium, gonokocker, herpes simplex, trichomonas
-Vulvovaginit
-Icke-infektiös orsak t.ex. atrofiska slemhinnor pga östrogenbrist efter menopaus, lokal avkylning, överdriven underlivshygien
Urinsticka: tas på VC, ska vara färsk urin med analys omgående. Vilk apreanalytiska och postanalytiska felkällor finns det?
Preanalytiska felkällor: läkemedel, tid i blåsan, rengöring av uretramynning
Postanalytiska: tid till avläsning
Optimalt:
- Inkubationstid 4h, helst morgonurin
- Mittstråleprov (kissar lite, sen i koppen)
