Barn med hälta Flashcards

1
Q

Vad innebär hälta?

A

Hälta innebär att belastningen på en extremitet begränsas, ofta till följd av smärta men också på grund av svaghet eller missbildning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

var handläggs hälta beroende på om barnet är mindre eller över 1 år?

A

Alla barn < 1 år med hälta handläggs inom specialiserad vård.
Barn > 1 år handläggs på
barn- eller barnakutmottagning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Nämn fyra vanliga etiologer beroende på om det är:
1)Spädbarn
2)Småbarn
3)Tidig skolår
4)Prepubertet

A

1)höftlux
2)coxitis simplex
3)Mb perthes
4)höftfyseolus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är den vanligaste orsaken till hälta som är ledrelaterad hos små barn?

A
  • Coxitis simplex – vanligaste orsaken, synovit i höftled av oklar orsak, ofta efter viros eller överansträngning, förekommer hos barn 2–12 år, oftast 3–6 år.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka är alarmerande fynd som bör anläggas akut inom specialiserad vård?

A
  • Allmänpåverkan, hög feber.
  • Ovilja att gå eller röra sig, särskilt mindre barn.
  • Bensmärta med samtidig trötthet, anemi, låggradig feber.
  • Nattlig ensidig smärta.
  • Artrit, morgonstelhet.
  • Lokaliserad palpationssmärta.
  • Påtaglig rörelseinskränkning i höften.
  • Positivt Trendelenburgs test.
  • Palpationsömhet i buk eller ömmande testikel.
  • Misstänkt misshandel – följ rekommendation om barn som far illa.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är Mb Perths?

A

Mb Perthes är en sjukdom i höften som debuterar i barndomen, vanligen mellan 4-8 års ålder. Symtomen består vanligen av smärta i ljumske och lår, hälta och nedsatt rörlighet i höftleden. Diagnosen ställs med röntgen som visar en skrumpning (ostenekros) av caput.

Sammantaget:idiopatisk avasculär nekros med efterföljande höftdeformation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilken långvarig komlikation finns des risk för?

A

Det finns stor risk för en permanent deformation av caput femoris vilket innebär en hög risk att utveckla artros i den drabbade höftleden i vuxen ålder. Osteonekrosen orsakas av störd cirkulation till caput, men anledningen till denna störning är inte ännu känd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur brukar längtillväxten vara hos barn med Perthes?

A

Barn med Perthes sjukdom har ofta lite försenad längdtillväxt och utvecklar ibland en benlängdsskillnad där det sjuka benet blir något kortare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka riskfaktorer finns det för Perthes?

A

Riskfaktorer för sjukdomen inkluderar:
* ålder – främst drabbas barn i åldern tre till nio år
* kön – pojkar drabbas oftare än flickor
* etnicitet – sjukdomen är vanligare hos ljushyade
* genetiska mutationer – ibland är sjukdomen kopplad till förändringar i vissa gener

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka symptom typer på Perthes?

A

Till en början är symtomen ofta vaga med kortvariga episoder av hälta och lätt eller ingen smärta. Episoderna uppkommer särskilt efter belastning och fysisk ansträngning och besvären ökar med tiden. Efter hand blir:
- Hältan tydligare
- Barnet klagar över smärtor i knät, ljumsken eller framsidan/utsidan av låret.
- Smärtan kan bli varaktig och höften stelare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Drabbas båda eller en höft vid perthes?

A

Oftast drabbas bara den ena höften men i 10–15 % av fallen kan sjukdomen angripa båda lårbenshuvudena. I sådana fall angrips ofta den andra höften först ett bra tag efter den första.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka faser kan man dela in förloppet vid

A

Först sker en cirkulationsstörning, sedan nekros, cirkulations återhämtning och slutligen benbildning. De två sista stegen kallas för fragmenterings fas och konsoliderings fas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är målet med behandling vid Perthes?

A

Målet med behandlingen är att lindra smärta i akutfasen och bevara full rörlighet i höftleden genom hela sjukdomsförloppet. Behandlingen individualiseras. Barnets ålder är den viktigaste faktorn när behandlingen planeras. Vid behov för avlastning är ofta kryckor tillräckligt. Det är svårt att begränsa fysisk aktivitet hos barn, men man bör inte uppmuntra till hoppning/löpning i den fas då benet bryts ner. Övningar hos fysioterapeut i kombination med egenträning kan bidra till att upprätthålla god rörlighet i höften

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

I 75% av fallen med perthes sjukdom hur behandlar man?

A

I många fall är sjukdomen så pass lindrig att det inte behövs någon behandling utöver fysioterapi, uppföljning och kortare perioder av avlastning. Då är det NSAID man får för smärta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

I andra fall kan dock Perthes sjukdom vara mycket besvärlig och kräva såväl operation som långvarig avlastning. Vilka operationer gör man då? (2 alternativ)

A

1.Vid operation kapar man lårbenet för att sätta lårbenshuvudet i rätt position så att benet läker bättre.

2.Om sjukdomen bedöms vara av det allvarligare slaget, och barnet är över 5 år, kan behandlingen vara att den sjuka ledkulan fixeras med hjälp av en form som gjuts efter den sjukes höft. I denna form skruvas en ställning i stål som avslutas med en platta i gummi. Denna ställning fixerar hela benet i en vinkel om ca 45 grader utåt. Med denna ställning på det sjuka benet, kan personen röra sig relativt obehindrat. Ställningen brukar även vara “böjbar” i knäled så att personen kan sitta ner med ställningen fortfarande kvar på ben.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

nyfödda kan ha en höftluxation, man pratar om två typer av höftledsinstabilitet, vilka?

A

Dels finns den vanliga typen som har sin grund i ökad ledlaxitet. Därutöver finns den teratologiska eller missbildningsluxationen, där höftleden är luxerad redan in utero, och luxationer sekundära till neurologiska tillstånd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad står DDH för?

A

DDH (developmental dysplasia of the hip), som saknar en motsvarande svensk term, beskriver ett tillstånd där det föreligger en avvikande relation mellan caput femoris och acetabulum. DDH utgör därigenom ett samlingsbegrepp för ett antal tillstånd som är sammankopplade och där det ena tillståndet utan behandling kan leda till det andra. Neonatal höftledsinstabilitet, en sent upptäckt (diagnostiserad efter 2 veckors ålder) höftledsluxation eller en underutvecklad subluxerad höftled med tidiga degenerativa förändringar är exempel på tillstånd som alla kan innefattas i begreppet DDH.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ge exempel på diagnoser som kan ingå i termen DDH (Developmental dyspalisa of the hip?

A

Neonatal höftledsinstabilitet, en sent upptäckt (diagnostiserad efter 2 veckors ålder) höftledsluxation eller en underutvecklad subluxerad höftled med tidiga degenerativa förändringar är exempel på tillstånd som alla kan innefattas i begreppet DDH.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad medan med instabilitet vs. subluxation och total luxation i en höftled?

A

o Instabilitet avser en situation där caput har korrekt position men vid undersökning kan partiellt föras ut ur acetabulum. Begreppet har sin största aktualitet under de första levnadsmånaderna och kallas NIH, neonatal instability of the hip.
o En subluxation är en mer permanent dislokation av leden där det fortfarande finns en kontakt mellan ledytorna,

o medan det vid en luxation föreligger en komplett dissociation mellan dem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är en dyspalsi av en höft led?

A

Med dysplasi avses en situation där ett underutvecklat acetabulum är ett framträdande drag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka predispositioner finns det för DDH?

A
  • Genetik (vanligare hos flickor 6:1)
    -Hereditet (vanligare hos förstagradssläktning)
    -Hormonellt (materiella hormoner (relaxin) påverkar flickor mer än pojkar
    -Första barnet
    -Prematuritet
    -Intrauterint (trång livmoder ger en mekanisk risk med bäbis i en sätesposition som predisponerar för höft lux.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilken hormonell etiologi har DDH?

A

Hereditär eller familjär överproduktion av östrogen och/eller relaxin under graviditetens senare del påverkar moderns ligament, vilket möjliggör en vidgning av bäckenet i samband med förlossningen. Den hormonella förändringen påverkar även fostret och då i större grad det kvinnliga fostrets ligament, som därigenom kommer att uppvisa större laxitet, vilket ökar risken för höftledsinstabilitet och -luxation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Mekaniska faktorer har inte enbart effekt prenatalt utan även postnatalt vad gäller DDH vad emnas med det?

A

Det är känt att etniska grupper som bär det nyfödda barnet i grodläge på bröst, rygg eller höft har låg fre­kvens av manifest luxation, medan incidensen är hög i etniska grupper där det nyfödda barnet läggs med benen utsträckta och sammanpressade, s k swaddling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vid neonatal undersökning av det nyfödda barnets höfter, kan man få flera utfall vilket man testar med två tester vilka?

A

Vid neonatal undersökning av det nyfödda barnets höfter blir resultatet att man antingen finner en normal höft med ett caput som ligger stabilt på plats i acetabulum, en höftled som uppvisar olika grader av instabilitet men inte går att luxera, en höftled som går att luxera med Barlows manöver eller en höftled som är luxerad men låter sig reponeras med Ortolanis manöver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Då barnet diagnostiseras med neonatal höftinstabilitet eller luxation inleds behandling. Vad är viktigt då?

A

Höftleden positioneras i det läge som skapar bäst förutsättningar för att leden ska stabiliseras och därmed »mogna«, dvs med höftlederna flekterade och abducerade i vad som närmast kan betecknas som ett grodläge. Fixationen måste vara tolerabel för barnet, sitta stabilt men samtidigt tillåta viss rörelse för att undvika behandlingskomplikationer som caputnekros. Behandlingstiden varierar i princip mellan sex och tolv veckor beroende på graden av instabilitet/luxerbarhet, typ av behandlingsprogram och lokala preferenser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Om DDH upptäcks mycket sent t.ex. 21 mån barn vad blir behandlingen då?

A

1)öppen position
2)Acetabulumplastik enl Dega
3)Femurderotation och förkortning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

En annan etiologi bakom barnhälsa är coxitis simplex, vad är det?

A

Coxitis simplex är ett akut, inflammatoriskt och självläkande irritationstillstånd i höftleden. Det är den vanligaste orsaken till höftsmärta och hälta hos barn. Tillståndet är vanligast i 3-6-årsåldern, men kan förekomma mellan ca 2-12 års ålder. Insjuknandet sker oftast ganska hastigt, men sjukdomsperioden är också i regel snabbt övergående. Det råder ofta en del frågetecken initialt då barnet kan ha svårt att verbalisera vad som besvärar dem eller var de har ont. Därför är symtomatologin och den kliniska observationen mycket viktig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Coxitis simplex föregås av…?

A

Orsaken är fortfarande okänd. Möjligen kan tillståndet bero på en immunologisk reaktion. 70 % av de drabbade har nyligen haft en övre luftvägsinfektion (ÖLI).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är etiologin bakom coxitis simplex?

A

Coxitis simplex är ett akut, inflammatoriskt och självläkande irritationstillstånd i höftleden. Orsaken är fortfarande okänd. Möjligen kan tillståndet bero på en immunologisk reaktion. 70 % av de drabbade har nyligen haft en övre luftvägsinfektion (ÖLI). Bakomliggande trauma kan också vara en förklaring.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilka symptom är vanliga vid coxitis?

A

Symptom
* Viktigt att ha i åtanke att barn inte alltid kan avgöra var värken är lokaliserad. Barnet kan t ex förlägga smärta från höften till knäet eller foten
* Hälta eller ovilja att belasta benet
* Akut eller gradvis insättande smärta på lårets framsida och ner mot knäleden
* Möjligen lätt subfebrilitet, men opåverkat allmäntillstånd i övrigt
* Självläkande, ofta inom en vecka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är viktigt i status vid misstänkt coxitis simplex?

A
  • Gångmönster; hälta, ovilja att belasta benet?
  • Inspektion: svullnad, rodnad, värmeökning? Blåmärken eller purpura i huden?
  • Undersök fotled, knäled, höftled i nämnd ordning. Uteslut även symtom från ryggen.
  • Vid undersökning av den drabbade höften noteras ofta ömhet över leden i ljumsken. Vanligen finns också rörelseinskränkning, fr a vid inåtrotation, extension och abduktion. Barnet håller gärna benet lätt flekterat och utåtroterat då den ställningen framkallar minst smärta.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilken labb och bild diagnostik görs?

A
  • CRP, LPK, SR ska vara normala eller nästintill
  • Temp: barnet är afebrilt
  • Ingen bilddiagnostik behövs i normalfallet. Slätröntgen kan övervägas i oklara fall för differentialdiagnostik.
  • Vid tveksamhet, t ex om septisk artrit inte kan uteslutas, görs ultraljud och/eller ledpunktion via (barn-)ortoped.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är prognosen för coxitis?

A

Prognosen vid Coxitis simplex är mycket god. Alla tillfrisknar utan framtida men. Tillståndet kan dock recidivera vilket är viktigt att informera om.

34
Q

Om barnet kommer in med hälta och den vanligaste orsaken är coxitis, vilka 3 punkter ska du tänka på om du överväger en remiss till läkare?

A
  • Vid osäkerhet på diagnos eller vid utebliven förbättring efter 1 v.
  • Vid misstanke om osteomyelit, septisk artrit, Perthes, fysiolys av caput femoris, juvenil idiopatisk artrit, bentumörer, leukemi eller annan allvarlig differentialdiagnos.
  • Konsultera gärna barnläkare på telefon, för att avgöra hur skyndsamt barnet skall remitteras.
35
Q

Hur behandlas coxitis?

A
  1. Vila och avlastning så länge barnet inte själv vill gå. Sängläge kan vara aktuellt. Är barnet i stillhet kan förbättring påskyndas.
  2. Vidta alltid försiktighet med smärtlindring till barn för att inte maskera andra möjliga sjukdomar. En kortare tid kan det vara aktuellt med paracetamol.
  3. Normalt ingen uppföljning.
    I vissa fall kan ett läkarbesök göras som uppföljning efter 1-2 v för att kontrollera att rörligheten i höften normaliserats. Kvarstår rörelseinskränkning rekommenderas remiss till barnläkare för vidare utredning och uteslutning av differentialdiagnoser.
36
Q

Vad innebär en höftfyseolys?

A

Höftfyseolys innebär att en glidning sker mellan caput och collum femoris genom mellanliggande tillväxtzon (fys).

37
Q

Vad sker med caput vs. femur vid höftfyseolys?

A

Caput behåller sin position, medan resten av femur glider framåt-uppåt-utåt. I svensk litteratur ses också benämningen epifyseolys. Höftfyseolys är ett akut tillstånd - risk för caputnekros!

38
Q

Hur vanligt är det med höftfyseolys?

A

Drygt 100 barn per år i Sverige oftast mellan 9-15 år och bilateralt i 20%.

39
Q

Om man misstänker höftfyseolys vilka två punkter ska man tänka på vad gäler diagnostik och behandling?

A

ALLTID AKUT RÖNTGEN!
ALLTID OP SOM BEHANDLING!

40
Q

Vad är etiologin bakom höftfyseolys?

A

Orsaken till höftfyseolys är okänd. Man vet att fysens hållfasthet minskar vid ökad tillväxthastighet. Höftfyseolys uppstår vanligen under tillväxtspurten i puberteten. Medelåldern vid symtomdebut är 13 år för pojkar och 12 år för flickor.Vi vet också att barn med höftfyseolys ofta är långa och kraftigt överviktiga för sin ålder. Detta har lett till spekulationer både om en mekanisk och en hormonell orsak.

41
Q

Det är sällan någon anamnes på trauma, och hormonella analyser är hos majoriteten av patienter normal hos de med höftfyseolys. Några riskfaktorer är dock…?

A
  • Hos barn med hypothyreos, hypogonadism, och hos barn under GH-behandling finns däremot en ökad risk för höftfyseolys. Dessa barn kan drabbas av höftfyseolys vid mycket tidigare eller senare ålder än normalt.
  • Det är också känt att en viss ärftlighet finns för sjukdomen - risken för en förstagradssläkting är cirka 10 %.
  • Sjukdomen är något vanligare hos pojkar än hos flickor.
42
Q

Vilka tre symptom är ofta vanliga vid höftfyseolys?

A

Symptomen debuterar ofta smygande, med:
- tilltagande hälta
- utåtrotation av benet
- värk i låret ned mot knäleden.

43
Q

Hos ett barn med en höftfyseolys vad ser man ofta vid undersökning?

A

Vid den kliniska undersökningen ser man ofta en utåtrotationsställning av benet, och vid flexion i höften dras benet i abduktion - utåtrotation.

44
Q

Vad är den största komlikationen/risken med höftfyseolys?

A

Anastomosen mellan a. circumflexa femoris lateralis och medialis är ett mycket viktigt kärl för caput femoris blodförsörjning. Från detta kärl löper små artärer in under ledkapseln, vidare in i benet via fysen, för att slutligen nå caput femoris. Vid plötslig glidning i fysen finns stor risk för caputnekros, vid en mer långsam glidning hinner kärlen ofta adaptera sig.
Orsaken till chondrolysen är okänd. Det ter sig dock som att synovialvätskan inte förmår försörja ledbrosket i tillräcklig utsträckning.

45
Q

Vad ser man i status på en höftfyseolys?

A
  • Utåtrotation av femur - Går utåt med fötterna, kan ej inåtrotera
  • Vid flexion i höften abduceras och utåtroteras benet
  • Inskränkt rörelseomfång i höftleden
  • Positiv Trendelenburgs test i vissa fall
46
Q
  • Diskreta förändringar kan vara svåra att upptäcka på röntgen. Vid misstanke om höftfyseolys är det viktigt att ange rätt projektionsvinkel, vilken?
A

Sido- och Lauensteinprojektion (frontalbild, “grodposition”) skall ingå.

  • Röntga alltid båda höfterna!
47
Q

Efter diagnos påbörjas behandlingen omedelbart. Barnet bör ej stödja på benet (använd kryckor eller rullstol) , varför det och vilken operativ åtgärd måste göras?

A

målet med behandlingen är att förhindra fortsatt glidning, samt förhindra caputnekros och chondrolys
Kirurgisk behandling för stabilisering:
* Skonsam kirurgi: LIH-spik utan reposition (reposition innebär en ökad risk för kärlskada)
* Profylaktisk spikning kontralateralt rekommenderas
* Om ej profylaktisk behandling skall den kontralaterala höften kontrolleras med täta röntgenundersökningar fram till dess att fysen slutits

48
Q

Vad är prognosen vid höftfyseolysen?

A

Prognosen beror av hur stor glidningen är vid diagnostillfället; långtidsuppföljning visar att 10 % av de med en liten glidning vid diagnostillfället utvecklar artros, medan siffran är 40 % hos de med stor glidning.

49
Q

Det finns två komplikationer man brukar prata om vid höftfyseolys, vilka?

A
  • Höftfyseolys tros kunna leda till femoroacetabulärt impingement (FAI)
  • En obehandlad höftfyseolys riskerar att fortsätta glida och kan därmed resultera i en chondrolys ledande till deformitet av caput femoris och /eller avaskulär nekros. Dessa kan leda till kraftigt nedsatt funktion i höftleden samt smärta och därmed nödvändiggöra större ortopediska ingrepp i ett senare skede
50
Q

Vad är osteomyelit kortsagt?

A

Osteomyelit - Purulent skelettinfektion med benmärgsengagemang.

51
Q

. Akut osteomyelit drabbar oftast mindre barn och det är i dessa fall framförallt …. vilken del av benet?

A

Framförallt metafysen i långa rörben som drabbas.Metafysen är den vaskulariserade spongiösa benet, med venösa sinusoider, tunn kortikal ben). Typiska symtom är feber, smärta, begränsad rörlighet eller förändrat rörelsemönster samt lokal ömhet.

52
Q

Hur behandlar man osteomylit?

A

Tillståndet behandlas med bredspektrumantibiotika, först i.v. ca en vecka och därefter per oralt. Kirurgi bör övervägas om terapisvikt efter 3-5 dagar. Patienterna behandlas då operativt med dränering av eventuella abscesser och avlägsnande av bennekroser. Tillståndet kan i sällsynta fall leda till kronisk osteomyelit med ischemi och vävnadsnekros.

53
Q

Vad kan osteomylit leda till i sällsynta fall?

A

Tillståndet kan i sällsynta fall leda till kronisk osteomyelit med ischemi och vävnadsnekros.

54
Q

Vad är den vanligaste agensen?

A

S. aureus är vanligast ( men kan även vara streptokocker och H. infleunzae)

55
Q

Vad är symptomen vid en osteomylit?

A

Akuta osteomyeliter drabbar oftast mindre barn. Typiska symtom är feber, smärta, begränsad rörlighet eller förändrat rörelsemönster samt lokal ömhet, ofta över närliggande metafys. Hos spädbarn kan man även se svullnad eller abscessbildning och spridning till närliggande led.
* Akut insjuknande
* Hög feber
* Kraftig allmänpåverkan
* Lokaliserad smärta med palpationsömhet och svullnad runt infekterat område
* Hos små barn mer diffust med irritabilitet och minskad aptit

56
Q

Vad är behandlingen för osteomylit?

A
  • Bredspektrumantibiotika i.v. ca 7 dagar, sedan p.o. 5-6 veckor
  • Kirurgi - Dränering av abscesser och avlägsnande av bennekroser. Kirurgi bör övervägas om terapisvikt efter 3-5 dagar.
  • Vid osteomyelit i lårbenshalsen ska härden dräneras genom kanal från lateralsidan, annars risk för spridning till höften
57
Q

Vilka antibiotikum använder man?

A

Oklara fall- cefuroxim/cefotaxim
S.aureus- kloxacillin, flukloxacillin
vid PC allergi- klindamycin/fusidinsyra

58
Q

Vilka radiologiska undersökningar finns det vid osteomelit misstanke?

A

RTG ( ofta neg initialt)
MR
Skelettscint (misstanke på multifokala)

59
Q

Vilka fördelar finns det med skelettakint om man misstänker osteomylit?

A

Skelettskint kan tidigt påvisa akuta osteomyeliter, även när vanlig röntgen utfaller normalt, samt påvisa multipla inflammerade härdar vilket är vanligare hos barn än hos vuxna.

60
Q

Vilken ryggrelaterad sjukdom kan vara en diff mot ostemylit?

A

Diskit - Infektion i mellankotskivan är vanligast hos barn < 5 år men förekommer i alla åldrar. Febern är ofta lägre än vid akut osteomyelit eller kan saknas helt. Andra klassiska symtom är vägran att gå, krypa eller stå, smärta i ryggen eller vid blöjbyten, nattlig gråt eller hälta och irritabilitet.
Diskiter ger en mindre kraftig stegring av akutfasreaktanter jämfört med akut osteomyelitartrit.

61
Q

Störst chans att påvisa bakomliggande agens har man vid….?

A

Störst chans att påvisa bakomliggande agens har man vid odlingar från flera vävnader (blod, ben, ledvätska). Benmaterial och ledvätska skickas för direktmikroskopi, odling och cytologisk diagnostik.

62
Q

Vad är MR bra för vid högt CRP,hälta, dålig allmäntillstånd och feber?

A

MR är bra för att påvisa osteomyeliter och ledinflammation, och är den känsligaste metoden för att påvisa diskit samt osteomyeliter i ryggrad och bäcken.

63
Q

Vad är septisk artrit?

A

Septisk artrit är en akut ledinflammation orsakad av mikroorganismer, i de flesta fallen S. Aureus. Patienten insjuknar med snabbt insättande värk, svullnad och rodnad över en enstaka led och ofta hög feber. De vanligaste lederna att drabbas är knä, höft, fot eller axel. Hos barn är det en bakteriell infektion spik vid blodbanan till en led. ( majoriteten s.aureus, på andra plats streptokocker)

64
Q

Vad är viktigt vid misstanke på septiskt artrit?

A

Det är viktigt att snabbt handlägga patienterna med diagnostisk ledpunktion och provtagning för att gå vidare med spolning av leden med NaCl samt intravenös antibiotikabehandling.

65
Q

Vilka symptom uppvisar barn vid misstanke på septisk artrit /akut artrit?

A

-ovilja at röra leden
-irratibilitet
-värmeökning
-svullnad
-rodnad
-hälta

66
Q

När man tar odling på ledvätska vad kollar man på?

A
  • Direktmikroskopi (metylenblå- och Gram-färgning) (låg känslighet)
  • Ledvita
  • Ledsocker (+ blodsocker)
  • Ledlaktat
  • Eventuell PCR-analys av 16SrRNA-genen - se nedan
  • Kristall-analys (calcium-pyrofosfat, urat)

Typiska fynd vid septisk artrit är kraftigt förhöjda ledvita (> 50 miljarder/l) och sänkt ledsocker/blodsocker kvot < 0,5 och förhöjt ledlaktat > 2,5 mmol/l. Detta kan dock även förekomma vid t ex gikt, kristallartrit, exacerbation av RA, och därför är odling (och direktmikroskopi) avgörande

67
Q

Man ska undvika antibiotika innan odling är säkrad men om man ska börja ändå vid septisk påverkan vad början man med och vad byter man sen till ?

A
  • Inled empiriskt med kloxacillin 2 g x 3-4 i.v., eller, vid misstanke på buk eller urinvägsfokus, cefotaxim 1 g x 3 i.v.
  • När etiologin är känd, rikta behandlingen mot t ex S. aureus, kloxacillin 2 g x 3-4 i.v eller streptokocker, bensylpenicillin (PcG) 3 g x 3-4 i.v. Vid penicillinallergi: klindamycin 0,6 g x 3 i.v., fusidinsyra 0,5 g x 3 i.v.
68
Q

Vad för uppföljning gör man på en bakteriell artrit?

A
  • Antibiotikabehandling i totalt 4 veckor enligt ovan.
  • Total immobilisering av leden de första dagarna, sedan först passiv (när smärtorna tillåter) och sedan aktiv mobilisering.
  • Belastning av viktbärande leder rekommenderas numera tidigt beroende på vad smärtorna tillåter – detta för att minska sequelae i form av bestående rörelseinskränkning. Finns inga belägg för broskskador p g a belastning.
  • Röntgen efter 6 veckor (att jämföra med utgångsröntgen) för att avgöra broskskada, ev osteit eller caputnekros vid coxit.
69
Q

vilka radiologiska undersökningar kan man använda vid diagnos av bakteriell artrit?

A
  • ultraljud
    -RTG(ofta neg initialt)
    -ev MR
70
Q

Vid septisk coxit vad behöver göras?

A

OBS!Vid septisk coxit måste artrotomi med fenestrering av höftleden utföras akut för att förhindra caputnekros. Smärtlindring, gipsskena?

71
Q

Vad är juvenil idiopatisk artrit definitionsmässigt?

A

Definitionsmässigt ska JIA ha debuterat före 16 års ålder och ledinflammationen varat i mer än 6 veckor samt att man har uteslutit andra sjukdomar som kan ge ledinflammation, dvs. att orsaken är okänd. Det man oftast behöver utesluta är en kortvarig artrit i efterförloppet till en virusinfektion eller en bakteriell infektion. Att ställa diagnosen JIA baseras därför på att barnet har artrit, att den är långvarig samt att man noggrant har uteslutit andra sjukdomar genom sjukhistorien, undersökning av barnet och olika laboratorieundersökningar.

72
Q

Hur är epidemiologin för JIA?

A

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen hos barn och den kliniska bilden är heterogen. Incidenten i Norden är ca 15/100 000 barn/år.Incidenstopp är vid 1-3 års ålder där den är vanligare hos flickor samt 8-10 år där den då är vanligare bland pojkar.

73
Q

Vanliga symptom vid JIA är?

A
  • Svullen led/leder med/utan värmeökning
  • Morgonstelhet
  • Ledsmärta i varierande grad
  • Ibland rörelseinskränkning
  • Tillväxthämning
  • Extraartikulära manifestationer - En del patienter drabbas av extraartikulära manifestationer som i vissa fall kan föregå ledsmärtan. Exempel på sådana är uveit, psoriasis och inflammatorisk tarmsjukdom.
74
Q

Den heterogena sjukdomsbilden avspeglas i sju undergrupper, baserat framför allt på antal inflammerade leder, hudutslag och feber, men vilken är den vanligaste typen?

A

Oligoartrit är den vanligaste typen vilket innebär att högst fyra leder varit inflammerade under det första halvåret efter debut. Om antalet inflammerade leder blir fler än fyra efter det första halvåret kallas sjukdomen för utvidgad oligoartikulär JIA, annars persisterande oligoartikulär JIA. Den oligoartikulära formen utgör ca 50 % av alla fall med JIA. Vid fåledsartriten är det vanligen enstaka stora leder som drabbas, knäleden är vanligast.

75
Q

Vad menas med polyartikulär artrit och vilka två grupper delas den in i?

A

Karakteriseras av att fem eller fler leder är engagerade under det första halvåret efter debut, oftast både stora och små leder. Man skiljer på reumatoid faktor (RF)-positiv respektive -negativ form. Barn och tonåringar med JIA är RF-positiva endast i ca 1-3 % av fallen och deras sjukdom betecknas som en aggressiv form av barnreumatism med ökad risk för leddestruktion.

76
Q

Vad mena smed psoriasis artrit?

A

Den involverar även huden. Hudsjukdomen kan debutera lång tid efter ledinflammationerna. Typiska tecken är att ett finger (eller tå) är spolformat svullet förbi ledområdet, så kallad daktylit, eller nagelförändringar, framför allt nagelgropar. Förekomst av psoriasis hos nära släktingar hör också till diagnoskriterierna.

77
Q

Den systemiska formen av JIA innebär?

A

Högst 10 % av alla barn med JIA, skiljer sig från de övriga. Den karakteriseras av feber, hudutslag och ett generellt högt inflammationspåslag förutom artrit. Hudutslaget är tydligast när febern är som högst (oftast kvällar och nätter). Ledinflammationen kan komma långt efter debuten av de systemiska symtomen. Lever/mjältförstoring, perikardit, svullna lymfkörtlar, pleurit och muskelsmärta kan också finnas.

78
Q

Vilket organ kan drabbar vid JIA( som komplikation) som man måste vara noga på att följa upp?

A

Kronisk irit (drabbar 20-25%) som kan ge synekier/oregelbunden pupill och synnedsättning. Kan vara asymptomatisk och behöver därför undersökas regelbundet.

79
Q

Vad är viktigt att kartlägga i anamnesen om man misstänker JIA?

A

Morgonstelhet? Hälta? Inskränkt funktion? Om leden är svullen finns ofta misstanke om att barnet har slagit sig men det är mycket ovanligt att barn svullnar i en led av ett trauma. Ibland är flera leder affekterade redan vid debuten. Inte sällan får barnet initialt felaktigt diagnosen ”växtvärk”, men växtvärk förekommer endast på kväll och natt och aldrig på morgonen.

80
Q

Vilka diagnsokriterier finns det för JIA?

A

Diagnoskriterier:
1. Inflammation i en eller flera leder med ledsvullnad hos barn under 16 år
2. Duration > 6 veckor (utesluter reaktiv artrit)
3. Andra sjukdomar uteslutits

81
Q

Vad syftar behandlingen på vid JIA?

A

Behandlingen vid JIA syftar till att med hjälp av ledinjektioner och läkemedel försöka dämpa inflammationen samtidigt som de drabbade barnen får hjälp av fysioterapeuter att träna rörlighet och styrka.

82
Q

huvudsakliga behandlingen vid oligoartikulär JIA?

A
  • Intraartikulära steroidinjektioner - Kan användas som grundbehandling. Ger en smärtlindrande och inflammationsdämpande minskning inom några dagar.2
  • Läkemedelsbehandling
    o NSAID och intraartikulära steroidinjektioner, räcker ofta om fyra eller färre leder drabbade (oligoartikulär JIA)

Vid kraftfull inflammation i flera leder kan ibland tillfällig behandling med perorala steroider vara nödvändig. Beroende på sjukdomsbild tar man ställning till eventuell långverkande antireumatisk behandling (s k LARM).
- Fysioterapi
- Kontrollera ögonen minst varje halvår hos ögonläkare p.g.a. risk för kronisk irit (vanligare hos ANA-positiva patienter) eller uveit.