Tumörer i rörelseapparaten

Question 1

Vad är definitionen av en tumör i rörelseapparaten ?

Answer 1

Palpabla mjukdelsresistenser subkutant belägna, större än 5 cm. Palpabla mjukdelsresistenser intramuskulärt belägna.Icke palpabla mjukdelsresistenser intramuskulärt belägna upptäckta vid ex. MR. Oklara benförändringar( metastaser).

Primära tumörer är ovanliga i rörelseorganen. Vanliga symptom är smärta och att patienten känner en knöl.

Question 2

Vad ska man göra om man misstänker en mjukdelstumör i första hand?

Answer 2

Misstänker man en mjukdelssakrom exmepelvs om det föreligger en subfasciell tumör, eller en resistens överstigande någon centimeter i diameter, ska man inte ta biopsi själv utan först utreda röntgenologiskt och sedan ta kontakt med specialist. Felaktig provtagning försämrar nämligen prognosen

Question 3

Vilka är de vanligaste primärtumörerna som metastaser till skelett?

Answer 3

• Bröstcancer
• Prostatacancer
• Lungcancer
• Lymfom
• Njurcancer

Question 4

Vilka är de vanligaste lokalisationerna för en metastas?

Answer 4

• Kotpelare
• Lårben
• Överarm
  Skelettmetastaser är vanligast där man har benmärg. Skelettmetastaser är nästan alltid multipla.

Sklettmetastaser kan ge smärta, patologiska frakturer och neurologiska bortfall. Kirurgisk behandling är ofta motiverad för att förhindra frakturer och förlamninagar om de sitter i ryggen. Metastaser till muskler är mycket sällsynta.

Question 5

Vad räknas myelom som??

Answer 5

Myelom räknas inte till skelettmetastaser, eftersom myelom startar i benmärgen, men har klinisk bild som liknar skelettmetastaser.

Question 6

Skelettmetastaser kan vara lytiska eller sklerotiska vad är skillnaden?

Answer 6

Skelettmetastaser kan vara lytiska (övervägande bennedbrytning) eller sklerotiska (övervägande bennybildning). Prostatacancer ger t ex oftast sklerotiska metastaser medan lungcancer ger lytiska metastaser. Ibland finns både lytiska och sklerotiska t ex vid bröstcancer.

Question 7

Vilka cancrar ger ffa. lytiska metastaser och vilka ger sklerotiska?

Answer 7

Två huvudtyper av förändringar i skelettet vid skelettmetastaser är:
- Sklerotiska förändringar ffa. vid prostata och bröstcancer
- Lytiska förändringar vid njure och lungcancer

Question 8

Vilka symptom är vanliga vid skelettmetastaser?

Answer 8

-Smärta
-Funktionsbortfall
-Allmän sjukdomskänsla pga. hypercalcemi
-Allmän sjukdomskänsla pga inflammation

Question 9

Hur brukar smärtan vara vid metastaser i skelettet?

Answer 9

Smärtan är ofta rörelserelaterad och av dov karaktär (nociceptiv) som stegrar successivt. Ibland är smärtan neurogen, t ex om nerver kommit i kläm vid kotdestruktion. Tumörväxt utanför kotan med kompression av medulla spinalis alternativt perifer nerv kan också ge neurogen smärta.

Question 10

Vad beror den allmänna sjukdomskäsnlan på vid skeletmetastas?

Answer 10

-Hyperkalcemi och infalammation

Hyperkalcemi ger en rad diffusa symtom, bl a trötthet och påverkan på CNS med depressivitet och konfusion. Symtomen är inte alltid relaterade till graden av hyperkalcemi; tiden under vilken hyperkalcemin utvecklas har betydelse. Vid svår hyperkalcemi kan tröttheten bli mycket uttalad.En utbredd cancer i kroppen, t ex i skelettet, kan orsaka trötthet, feber och viktnedgång vilket visar sig i blodprover som t ex anemi, hög SR och lågt albumin.

Question 11

Hur kan man påvisa en skelettmetastas?

Answer 11

Man kan inte använda vanlig slätröntgen eftersom det har låg sensitivitet. Omfattande skada av skelettet behövs för att vanlig röntgen skall hitta metastaser, speciellt röntgen av ländryggen har begränsat värde. Skelettskintigrafi har använts i decennier och var tidigare den vanligaste diagnostiska metoden. Numera har DT och MR ofta ersatt skelettskintigrafi.

Question 12

Vad är bättre DT eller MR för att påvisa skelettmetastaser?

Answer 12

MR har högre sensitivitet än DT men är sämre på att bedöma hur omfattande skelettskadan är. För utredning av metastaser i kotpelaren är MR förstahandsmetod.

Question 13

Vilka labbvärden är av betydelse vid utredning av en misstänkt skelettmetastas?

Answer 13

Höga nivåer av S-PSA (> 50) talar starkt för skelettmetastasering av prostatacancer. Höga nivåer av S-alkaliska fosfataser kan ses vid skelettmetastaser med hög osteoblastaktivitet, t ex prostatacancer. P-kalcium/S-kalciumjonaktivitet skall ingå i utredning av en patient med misstänkt skelettmetastasering för att hitta patienter med hyperkalcemi. SR, Hb, LPK, TPK, albumin och prover för lever- och njurfunktion ingår också i kartläggningen. S-proteinfraktioner (elfores) och mätning av lätta kedjor (kappa/lambda) i serum är viktigt om primärtumören inte är känd för att inte missa ett myelom.

Question 14

Hur kan man farmakologiskt behandla skelttmeatstas?

Answer 14

Skelettmetastaser kräver ofta avancerad behandling. Vanliga komponenter är morfin, NSAID och kortison

Question 15

Vad är syftet med strålning vid skelettmetastase?

Answer 15

Strålbehandling ges oftast mot smärtande lokaler och vid medullakompression. Strålbehandling brukar ge smärtlindring hos majoriteten av patienterna utan att ge några svåra biverkningar. Det finns många olika scheman, allt ifrån en dos på 8 Gy upp till 10 behandlingar med 3 Gy/fraktion. Strålbehandling kan upprepas om effekten har stått sig under en tid (riktlinje 6 mån).

Question 16

Det finn en relativ ny metod att upptäcka skelettmetastaser utöver MR och DT vilken?

Dock finns en nackdel med den, vilken?

Answer 16

18F-PET-scan
Mycket känslig, relativt ny metod för att upptäcka skelettmetastaser. Ett problem är att många benigna åkommor också ger patologisk signal.

Question 17

Generell bestrålning av skelettet genom radioaktiva isotoper med affinitet till benvävnad används i mindre omfattning och då fra. vid prostatacancer. Vad kan man ge för behandling då?

Answer 17

Radionukliden Radium-223 (Xofigo), alternativt lutetium-177 som är kopplat till PSMA-617 (prostataspecifikt membranantigen), ett protein som uttrycks i prostatacancerceller.

Question 18

Gör man kirurgi vid skelett metastaser?

Answer 18

Stabiliserande kirurgi görs akut vid patologisk fraktur i armar och ben. Ibland görs stabiliserande kirurgi även av metastaser i ryggkotorna. Kirurgi utförs ofta vid medullakompression. Solitära metastaser kan ibland opereras.

Question 19

Hur kan man behandla hyperkalcemin som uppstår ofta vid skelettmetastaserign och försämrar patientens allmäntillstånd avsevärd?

Answer 19

Vid hyperkalcemi ges rikligt med vätska och diuretika samt bisfosfonater alt denosumab. Denosumab är en human monoklonal antikropp (IgG2) som angriper och binder med hög affinitet och specificitet till RANKL och hämmar aktivering av dess receptor på osteoklaster.

Question 20

Benigna mjukdelstumörer 200-300 gånger vanligare än maligna. Vilken grupp är den största av benigna tumörer ?

Answer 20

De flesta är fettumörer av vilka lipom utgör den största gruppen. Benigna tumörer växer långsamt och expansivt dvs. de infiltrerar inte omgivande vävnader. De recidiverar sällan efter excision och sätter inte metastaser. Lipom, neurinom,osteoblastom,vissa jättecellstumörer är exempel på benigna tumörer.

Question 21

Exempel på maligna mjukdelstumörer?

Answer 21

Malignt Fibröst Histiocytom(MFH),Liposarkom,Leiomyosarkom,Fibrosarkom,.
Kan drabba alla åldrar, genomsnittlig insjuknande 65 år.
Kirurgisk resektion i funktionsbevarande syfta, rekonstruktion (plastkirurgi, proteskirurgi),onkologisk behandling (stålning, cytostatika), uppföljning minst 5-10 år. Sarkom utgör <1% av alla maligniteter i rörelseapparaten.

Question 22

Den vanligaste benigna muskuloskeletala tumören är lipom. Lipom kan vara allt från små subkutana noduli som knappt ens ger kosmetiska bekymmer till 20–30 cm stora djupa tumörer som kan påverka nerver och kärl. Hur diagnostiseras de?

Answer 22

MRT har hög dia­gnostisk säkerhet för lipom. Lipom utvecklas inte till liposarkom.Om förändirngen har större inslag av kärl och mer aggressiv och smärtsam då kallas det för angiolipom.

Question 23

Hur brukar en ytlig lim se ut på MR?

Answer 23

Ytliga (subkutana) lipomär oftast omgivna av en tunn kapsel, men kan ibland vara svåra att avgränsa med MRT om kapseln är för tunn eller saknas. Vid MRT har de samma signalmönster som subkutant fett. En helt fettinnehållande tumör är aldrig malign; diagnos med MRT är i dessa fall entydig.

MRT med T1-viktad sekvens visar en rent fettsignalerande tumör, med samma signal som det subkutana fettet. Om patienten inte har några besvär behövs ingen ytterligare åtgärd.

Question 24

Djupa lipom är belägna intra- eller intermuskulärt under muskelfascian. Hur känner man igen dessa på MR?

Answer 24

Signalmässigt och uppladdningsmässigt uppför de sig som ytliga lipom på MRT. Det är dock vanligt att dessa lipom infiltrerar omgivande skelettmuskulatur så att muskelfibrer ses löpande genom tumören. Vid tveksamhet avseende bedömningen av sådana fynd bör patienten remitteras till sarkomcentrum. Ibland kan djupa lipom vara symtomatiska med lokal ömhet, radierande smärta och symtom på nervkompression.

Question 25

Vad menas med atypiska lipom? Hur ska en sådan handläggas, kan man handlägga den lokalt eller är det obligat med remiss till sarkomcentrum?

Answer 25

Atypiskt lipom och liposarkom grad 1 är synonyma begrepp.Dessa tumörer metastaserar aldrig när de är belägna i rörelseapparaten, varför begreppet atypiskt lipom då är att föredra. Vid MRT ses områden av icke-fett, som tjocka septa och noduli, och tumörerna är ofta stora. Då de inte är helt fettsignalerande krävs vidare utredning och patienten bör remitteras till sarkomcentrum. Efter en operation av ett atypiskt lipom är risken för lokalrecidiv större än efter operation av vanliga lipom men några rutinkontroller behövs inte.

Question 26

Varför ska man uppmärksamma liposarkomen grad I (sk. atypiska lipom)

Answer 26

Även om liposarkom liknar fettväv histologiskt så har liposarkom i rörelseapparaten oftast ingen eller liten fettsignal vid MRT I en studie av 20 djupa liposarkom innehöll 16 inget fett vid MRT och de resterande 4 hade alla mindre än 75 procent fett. I stället ses stora tumörpartier med intensiv kontrastmedelsuppladdning utan fettsignal vid MRT. Liposarkom är oftast välavgränsade vid MRT, vilket ger ett bedrägligt ofarligt intryck, i synnerhet som de sällan är symtomatiska.

Question 27

Vad är den vanligaste typer av liposarkom?

Answer 27

Myxoida liposarkom är den vanligaste typen av liposarkom, och de utgör ett spektrum från rent myxoida liposarkom över en blandtyp till rena rundcellsliposarkom.Den myxoida typen har oftast ett cystliknande utseende vid MRT och uppvisar sällan fettsignal, utan har låg signal på T1-viktad sekvens och hög signal på STIR-sekvens.

T1-viktad sekvens efter intravenös kontrasttillförsel visar en något oregelbunden uppladdning förenligt med en myxoid tumör.

Question 28

Tumörer kan utgå från fibrös vävnad, ge exempel på sådana tumörer?

Answer 28

Nodulär fascit
Aggressiv fibromator
Fibrosarkom
Malign fibrös histiocytom
(MFH)

Question 29

Vad menas med Nodulär fascit?

Answer 29

Det är en tumör som utgår från fibrös vävnad. Kan ge smärtsamma progressivt infiltrerade fibrösa förändringar som efter hand kan engagera flera vävnadsrum.En bindvävshyperplasi som påminner om granulationsvävnad vid läkning. Histologiskt förekommer en inflam. Kompoent. Förändirngar förekommer hos yngre, oftast på övre extrimiteters ytliga fascior. Växer hastigt.

Question 30

Vad är Malign fibrös histiocytom
(MFH)?

Answer 30

Är vanligaste mjukdelssarkomet. Det är vanligare hos män (2/3) och upstår oftast i nedre extrimiteter. MFH kan även uppkomma i ben. Incidensen ökar med åldern, växer jämförelsevis långsamt och metastaserar sent. Radikal kirurgi är lämligaste behandlingen, ibland behövs adjuvant kemoterapi och radioterapi.

Question 31

Om vi har skelettmetastaser vilka är lättas att behandla vid t.ex. fraktur med en mrägspik?

Answer 31

De skiljer sig också i att de skleroserande metastaserna är inte alls lika benägna att gå av, dvs frakturrisken är mindre, vilket är tur för de är betydligt svårare att göra osteosyntes på eller behandla. Svårt att få in en märgspik, borra i det och sätta dit en platta är också ganska besvärligt. De lytiska metastaserna på höger bild är alltid mer ökad frakturrisk. Gemensamt för alla metastaser är:
Sjunkande Hb
Ca och ALP stiger
Smärta

Question 32

Innan man gör en osteosyntes bör man göra någon screening på de med sklettetmetastaser, vad gör man då?

Answer 32

Innan man gör en osyntes bör man göra någon screening, på ortopeden görs en DT buk och lunga, samt PSA hos manliga patienter, där hittar man ofta orsaken till den patologiska frakturen. Då kan man säga att det är en metastas. Det är ytterst sällsynt att det är en primär bentumör. Om man inte hittar något på DT-buk kan man behöva biopsi innan man bestämmer vilken typ av osteosyntes man gör, men är väldigt ovanligt. Ger man en behandling i en primär bentumör har man kontaminerat hela märgen. De allra flesta bentumörerna ska ha preoperativ onkologisk behandling.
Vid primärtumör: 1) Onkologisk behandling 2) opererar bentumören genom att ta bort tumören, slår man ner en märgspik istället kan man behöva amputera

Question 33

Vad är sarkom definitionsmässigt?

Answer 33

Sarkom är definitionsmässigt maligna förändringar i stödjevävnaden, dvs mesenkymalt ursprung, inte endotelceller. Patologerna skiljer mellan cancer (endotelialt) och sarkom (stödjevävnad).

Tar man biopsi från något som inte gått av i femur, och man får svaret cancer även om man inte vet primärtumören kan man direkt säga att det inte är en primär bentumör. Får man svaret att det är cancer tyder det på spridd sjukdom, medan svaret sarkom innebär en primärtumör med väldigt stor sannolikhet.

Question 34

Vad är en Schwannom ?

Answer 34

Schwannom är en godartad nervtumör som ligger i nerven. En del säger att det utgår från schwannska stödjecellerna, men problemet är att man behöver ööppna nerven för att ta ut det. Någon form av biverkning får man. Man tittar noga så man öppnar nervern där man tycker det går minst/inga nervfibrer alls och sedan skalar man.

Tumören saknar kapsel. Behandlingen är excision. Vid operationen kan nervfunktionen skadas och om det finns risk för invalidiserande borfall i större nerver, som exempelvis medianus och ulnaris, bör ingreppet ske enligt mikrokirurgisk principer.

Question 35

Nämn några andra neurogena tumörer utöver Schwannom?

Answer 35

Neurilemmom:Uppstår som en spoformad utväxt på en perifer nerv.Denna ppdrivning innehåller en amortf kärna av eosinofilt fibrillärt material.

Neurom:Är inte en äkta tumörer utan resultatet av de normala läkningsprocesen som sker vid delning av en perifer nev.

Question 36

Vem drabbas mest av primära skelettumörer?

Answer 36

Primära skeletttumörer är ovanliga och de elakartade skelettumörerna extremt sällsynta-10 fall per mijon invånare och år-men tillsåtnd är kliniskt viktiga då prognosen är beroende av en tidig och korrekt diagnos.Primära sklettumörer drabbar ofta barn och yngre mellan 10 och 30 år. Det finns ett drygt trettiotal olika typer av primära bentumörer beskrivna.

Question 37

Vad leder sklettumörer till?

Answer 37

De flesta tumörer i sklettet ger upphov till lokal benresorption (osteolys) genom att tumörcellerna avger ämnen som stimulerar osteoklasterna att bryta ner benet.

Question 38

Ge exempel på benigna och maligna ben tumörer som är primära?

Answer 38

Benigna:Exostoser, Enchondrom, Benigna bencystor, Osteoid osteom, Icke ossifierande fibrom (barn, ungdomar).
Vid behov Kirurgi; excision (funktionsbevarande)

Maligna:Osteosarkom (barn (vuxna)), Ewings Sarkom (barn), Chondrosarkom (vuxna, äldre).
Kirurgi; resektion (sträva efter funktionsbevarande), rekonstruktion (plastikkirurgi, proteskirurgi), onkologisk (strålning, cytostatika), uppföljning minst 5-10 år.

Question 39

Vad är osteoid osteom?

Answer 39

förtjockning av kortikalis
I uppklarningen som man ser på röntgen tror man det produceras prostaglandinliknande substanser.Patienten har besvär med nattliga svettningar och lindras med NSAID. En ungdomssjukdom, kan finnas upp till 25-30 åå .Om patienten inte står ut för man överväga krirugi.

Question 40

Osteosarkom är den vanligaste primära maligna bentumörern med en incidens på 2,5 fall per 1 miljon invånare per år. När debuterar den och vart i benet finns den vanligast?

Answer 40

Sjukdomen debuterar i regel före 25-årsåldern och den är vanligare hos män. De flesta primära bentumörer är vanligast i metafysen i anslutning till tillväxtzonen, och osteosarkom är vanligast kring knäleden där 50% är lokaliserade.

Question 41

Typiska symptom för osteosarkom?

Answer 41

De vanligaste symptomen är ospecifik värk. Efter ett tag kan det tillkomma en palpabel hård tumör. Ibland kan det första sympotmet vara en patologisk fraktur.På röntgen har osteosarkom ofta en karakteristisk bild eftersom tumören bildar ben. En periostal rektion kan förkomma och ibland lyfter det nybildade benet upp benhinnan så att det bildar spiculae i ett radiernade mönster (sun burst) eller en triangulär förtätning
( Codmans triangel ).

Question 42

Codmans triangel, VAD ÄR DET?

Answer 42

På röntgen har osteosarkom ofta en karakteristisk bild eftersom tumören bildar ben. En periostal rektion kan förkomma och ibland lyfter det nybildade benet upp benhinnan så att det bildar spiculae i ett radiernade mönster (sun burst) eller en triangulär förtätning
( Codmans triangel ).

Question 43

Om man har påvisat till exempel en codans triangel på vanlig röntgen och misstänker en osteosarkom vad gör man nu?

Answer 43

Efter konventionell röntgenundersökning görs i regel DT eller MR för att bedöma tumörens utbredning i och omkring benet. Skintigrafi kan visa lokal metastasering i benet (skip metastaser). Röntgenunderöskning av lungorna är alltid motiverad för att metastaser, endas efter det görs biopsi. Osteosarkom behöver behandlas aggresivt med excision i kombination med pre och postoperativ kemoterapi. Defekten som uppstår kan rekonstrueras med allotransplantat eller ledproteser.

Question 44

Vad är kondrom(endokondrom), trot att det är en benign förändring varför kan man har problem av de?

Answer 44

Kondrom(endokondrom) tillhör de vanligaste skelettumörerna. De är torligen hamartom,anläggninstubbningar, snarare än äkta neoplasier. Dessa godartade ansamlingar av brosk ger sällan symptom i sig men de kan ge patologiska frakturer, t.ex. i fingrar. Kondrosarkom är näst efter osteosarkom den vanligaste primära skelettumörern

Question 45

Vilka symptom kan tyda på kondrom?

Answer 45

Den förekommer i högre åldersgrupper än osteosarkom, med en incidenstopp kring 60-årsåldern och den har ofta höftledsnära loklaisationer. Patienten brukar få molvärk, man ser ofta osteolys på röntgen,iböand spridda förkalkningar . Hsitologiskt har kondrosarkom en varierande cellbild vilket gör det svårt att avgöra den maligna potentialen. Kromosomanalys av tumörceller kan visa aneuploid bild, dvs. de har ett onormalt antal kromosomer.

Question 46

Hur behandlas man kondrom?

Answer 46

Kondrosarkomen är oftast lågmaligna och tillväxer långsamt, däröfr är strålbehandling och cytostatika verkningslösa. Krävs avlägsnande.

Question 47

Ewiingsarkom är en sällsynt, högmalign tumör av okänd histogenes, vilka celler utgår dessa från och vem drabbas ffa?

Answer 47

Kanske utgår den från omogna benmärgsceller eller neuroepiteliala celler.Den drabbar oftast unga-90% av fallen är ofta karakteristisk med diffus benresorbtion och ibland även periostal benbildning . Oftast har patienten en palpabel tumör beroende på att den växer ut i mjukdelarna

Question 48

Vad är den vanligaste lokalisationen för Ewing sarkom?

Answer 48

Den vanligaste lokalisationen är märghålan i de långa rörbenen-särkilt femur och tibia-men tumören kan förkomma i platta ben och kotor.I de långa rörbenen förkeommer Ewingsarkom oftast i metafysen, men till skillnad från övriga primära bentumörer är Ewingsarkomet inte sällan lokaliserad till diafysen. Vid diagnosen föreligger metastaser hos cirka 25% av fallen.

Question 49

Vad är ett prgnostikum vid Ewing tumör?

Answer 49

Tumörvolymen är ett prognostikum tumörer över 100 ml har sämre prognos.

Vid diagnosen föreligger metastaser hos cirka 25% av fallen, och dess patienter har ofta allmänsymptom, illamående,feber och viktnedgång. Vanligtvis kombineras kemoterapi och kirurgi, med Ewingsarkom är strålkänlig. De har ett snabbt förlopp:från symptomdebut till diagnos dröjer det i allmänhet bara några månader.

Question 50

Tumörer som utgår av synovialvävnad är bl.a….?

Answer 50

Tumörer som utgår av synovialvävnad är bl.a. ganglion, en cytisk utbuktning av ett synocialisbeklätt hålrum och har ett gelatinöst innehåll. Den vanligaste lokalisationen är handleden, men det kan även utgå fårn andra leder liksom senskidor. Karakteristiskt är att de varierar i stolek, beroende på att de kommunicerar med leden. Ganglion kan även växa intaossöst. Ger ett ganglion påtagliga besvär bör man ta bort det. Recidiv är inte ovanligt vid ofullständig excision.

Question 51

Bncystor kan delas in i två typer vilka?

Answer 51

Delas in i cysta simplex (unikameral cysta, innehållande klar vätska och omges av ett tunt membran) och aneurysmal bencysta (fibrös vävnad med hålrum).bencystor förekommer särkilt hos växande individer och är följden av lokala tillväxtstörningat.

Question 52

Cysta simplex är??

Answer 52

Den vanligaste formen, solitär cysta (cysta simplex) en unikameral cysta uttapetserad av ett tunt membrna som innehåller klar vätska. Lokalisatioen är vanligen metafysen till de långa rörbenen. Förekommer nästan uteslutande i växande ben och är dubbelt så vnaliga hos pojkar. Vanligt i proximala humerus och proxiamal femur.

Question 53

Aneurysmal bencysta är?

Answer 53

Den andra typen av bencysta, 80% ör under 20 år. Hälften återfinns i långa rörbenen och en femtedel i ryggen. Oftast i metafysen.Obehandlat brukar de växa varför an rekommenderar utskrapning eller excision samt bentransplantation.

Question 54

Vad kollar man multipla exostoser till? Är det vanligt?

Answer 54

Multipla exostoser är betydligt mer sällsynta än solitära och i mer än hälften av fallen föreligger en genetisk bakgrund. Drabbar mest långa rörben och medför att benet blir kortare än normlat.

Question 55

Vad menas med exostos?

Answer 55

De är inte tumörer utan sannolikt en form av tillväxtrubbning i fysen, medfödda elelr förvärvade så att tilllväxten i ett litet område riktas lateralt istället för longitudinellt. Exostoserna består av en ossös stjälk täckts av broskmössa.Symptomen är vanligen kosmetiska elelr lokala (smärta) på grund av nervkompressioner elelr tryck på mjukdelar. Osteokondrom upptäcks ofta hos barn och yngre vuxna; 80% av fallen är i 10-20 årsåldern. Den vanligatse lokalisationen är distala femul och proximala tibia, därnäst kommer distala radius, distala tibia och fibula.