Osteocyntesmaterial Flashcards

1
Q

Vart finns kortikalt ben och vart finns spongiöst ben?

A

Benstrukturen,kan uppdelas i märghålan och kortikalt ben (det tjocka benet) som begränsar benet till närliggande vävnad. Kortikala benet är mycket kompakt och därför kan utgöra begränsningarna för benet. I metafysen däremot har vi spongiöst ben som gör upp av trabekler, den benstruktur finns även i märghålan men som mest tätt i metafysen och epifysen. Spongiöst ben har mycket mer yta och det beror på trabeklernas struktur som lämnar plats och hål. Trabekler gör benet lättare. Om benet bara innehöll kortikala delar skulle man väga mycket mer, som en elefant nästan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad finns mellan trakter i spongiöst ben?

A

Mellan tabeller finns röd blodmärg där hematoposesen äger rum. om MAN HAR ETT BARN HAR MAN MYCKET RÖD BENMÄRG I ALLA MÄRGHÅLOR OCH MELLAN TRABEKLER när man blir vuxen ersätts det med mer och mer fett och det blir färre central i kroppen som tillverkar blod. Är täckt av endostium är som periosteum men är istället en inre benhinna som är mycket tunnare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad säger Wollfs lag?

A

När man börjar gå och belasta ben sker en kraftbelastning som går ner i proximala delen och fördelas ner mot distala delen. Trabeklarna formas efter denna belastning. Viktig med jämn kraftutdekning.

Wollfs lag: trabekler bildas efter belastning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad gör benet hårt?

A

Det som gör benet hårt är hydroxyapatit som är en mineral molekyl som i sin tur innehåller mycket av kalcium och fosfat och då utgör benets matrix (60%).Matrix är den icke organiska delen där inte celler “lever”.

20% av benet är organiskt material som består av kollagen typ 1 och massor proteiner som ser till att celler kan kommunicera med varandra. Eftersom organiska materialet är det materialet som lever kan det anpassa sig och ger benet en viss struktur som hydroxiapatiten formar sig efter, efter dessa celler och växer i den form som vi har.

Resterande 20% utgörs av vatten. Demineraliserat ben som ej innehåller hydroxyapatit med beara vatten och kollagen är mycket elastiskt och kan inte stödja kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Om man kollar på benet i tvärsnitt vilka strukturer kan man se?

A

Om man kollar på benet i tvärsnitt ser det ut på följande sätt.
- Cortex på utsidan som görs upp av osteoner med massor osteocyter.
- I mitten har vi märghåla.
- Cellerna måste kärlförsörjs och då finns Havars kanal( havaersian canal) som innnehåller en liten artär och ven och löper i mitten av osteonen. Mellan sådana Havars kanaler finns lite förbindelser som heter Volkmans kanaler. Detta utgör den medullära blodförsöjningen( 1/3).

Benet själv är också täckt av pereostium, som är jättetjockt när man är ett barn och blir tunnare när man är vuxen. Pereostium är väldigt bra genomblött och är en extra försöjning eftersom det måste finns tillräkligt med blod att föra in Haverska kanalen och Volkmans kanal och de osteoner, detta utgör den periostala blodförsöjningen (2/3). Innehåller även vilande stamceller som kan aktiveras vid någon skada till exempel en fraktur så att man får bättre och snabbare läknng och kan snabbt hämta celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är en osteocyt?

A

Osteocyt är en inmurad osteoblast, när en osteblast har gjort sitt jobb och blivit utesluten tappar en del av sin metabla aktivitet men ändå är rätt aktiva celler trots att det ser ut som att vilar. Den inmuras/insluts av det inorgaiska materialet och bildar stora nätverk av canaliculi(cellutskott) som ger osteocyten ett jättenätverk med andra celler och kärl ivlket är viktigt eftersom de fungerar som sensorer för benomsättningen. Osteocyter känner av med canaliculi om det finns kalciumbrist, fosfatbrist, belastning, bristsjukdomar mm. tack vare sin komunikation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Benbildning kan ske i två processer; direkt och indirekt benbildning. Vad menas med direkt benbildning sk. intramembrnaös benbildning ?

A

Intramembranös benbildning ( direkt ossifikation): framförallt platta ben som byggs på det sättet(skall och nyckelben t.ex.) Bindväven blir ben direkt utan något mellanstadie. Det börjar med kollagenfibrer( massor som finns runt omkiring) med kärlinväx och osteoblatser migrerar hit och lägger sig i dessa ossifikaitonscentra och börjar bilda ben, innorganiskt material →sedan kommer osteoblaster lägger sig på kanterna av ossifikations centra, det blir osteocyter i mitter med sina cellutskott som stannar kvar i det som redan har bildast( i det inorganiska materialet). På kanterna bildar osteobaster mer och mer ben. Hur det påverkas när det gäller form och formgivning är oklart. Sista steget är att det bildas trabekler som gör hålrum där kärl växa in och försörja osteocyterna som ligger inne i benet. Allt täcks av periostium.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Benbildning kan ske i två processer; direkt och indirekt benbildning. Vad menas med indirekt benbildning sk. endokondral benbildning beskriv de första 3 stegen i processen fram til att en primär ossifikationscentra börjar bildas i benets diafys?

A

(1)Det första steget är att det är bara kondrocyter och brosk vävnad som är täckt av perichondrium som är en hinna som täcker brosket, det är hyalin brosk och är samma brosk som täcker våra leder. Brosk innehåller inga nerver eller blodkärl och försörjs bara av diffusion.

(2) Steg två i den endokondrala benbildningen är hypertrofi i diafysen, det är slutstadiet för kondocyterna. Det som händer är att i mitten( diafysen), oklart vad sätter processen igång, börjar det mineraliseras, börjar bildas inorganiskt material. Problemet med det blir att det blir allt svårare för kärlen att nå fram och då dör kondocyterna i mitten( calcified matrix i mitten av dialysen), eftersom blodet inte når fram.

(3)Steg tre i processen är början på bildningen av den primära ossifaktioncentran. Det växer in i kärl efter att det har bildats mineralisk vävnad.Blodförsörjningen som nu bildas får med sig osteoblaster i blodet vilket då betyder att vi får benbildande celler inne i ossifikationscentran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vid den indirekta benbildningen ( endokondrala benbildningen) var sker efter att det har bildats en primär ossifikaitonscentra?

A

. (4) Ossifieringscentran som bildades i steg tre stäcker sig genom hela diafysen och i denna ben gräver nu osteoklaster ut märghålan, den kaviteten medan osteoblaster gör att det kortikala benet blir tjockare och att det hela växer i längden också. Det som har bildats nu är den primära ossifikationscentrum. (5) Nu kommer den sekundära ossifikationscentran bildas i ändarna. De sitter i epifysen och bildas på lika sätt som den primära: mineralisering, kondrocyterna dör, kärlinväxt, osteoblaster vandrar in, benbrytning. (6) Till slut har vi en primär och sekundär ossifikaitonscentra, vi har brosk bara på ledytor och epifysen har egen kärlinväxt. Det som ligger mellan den primära och skundära ossifikationscentran är tillväxtzonen och är avgörande för längdtillväxten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ben läker också på två olika sätt, vilka?

A

Direkt och indirekt läkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad menas med direkt läkning och vad krävs för att en direkt läkning ska kunna ske?

A

A. Direkt läkning med en kontinuelig ombyggnasprocess. Primär tar längre tid och läker utan callus. Direkt läkning kräver absolut stabilitet vilket kan åstadkommas med t.ex. kompressionsskruvar eller kompressionsplattor. Dessa kirurgiska tekniker bygger på att man får en distans mellan frakturändarna som är mindre än 0,5 mm.
- Gap-healing
- Kontakt-healing

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad menas med indirekt läkning, vad är fördelen med denna typ av läkning?

A

B. Indirekt läkning där det sker en biologiskt svar på en fraktur via callusbildning med rörlighet mellan fragmenten. Det finns en del fördelar med sekundär frakturläkning som snabb stabilitet och att micromotion motverkar osteoporos och frisätter tillväxtfaktorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

När sker direkt respektive indirekt läkning?

A

Det är inte så lätt som att det sker antingen eller, det är en övergång från en typ av läkning till en annan.Man brukar säga att direkt läkning sker när det är väldigt lite rörerse och en liten diastas som är mellan 0,5 till 2 mm. och den indirekta läkningen sker när vi har en viss rörelse och diastas större än 0,5 mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

När sker direkt respektive indirekt läkning?

A

Det är inte så lätt som att det sker antingen eller, det är en övergång från en typ av läkning till en annan.Man brukar säga att direkt läkning sker när det är väldigt lite rörerse och en liten diastas som är mellan 0,5 till 2 mm. och den indirekta läkningen sker när vi har en viss rörelse och diastas större än 0,5 mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur kan man uppnå relativ vs. total stabiltet för läkning av en fraktur?

A

Den relativa stabiliteten uppnås av att märgspikar, gipsa,elastiskt linda mm. så at själva frakturområdet kan ändå röra sig till en viss del. Den absoluta stabiliteten som krävs vid direkt läkning uppnås av kompressionskruvar och kompressionsplatta, även stift och kompressionserklage kan leda till en fraktura som läker genom direkt läkning.

kompressionskruvar–> går in vinkelrätt mot frakturer, skrufvgäbgora drar endast i bortre kortes
kompressionsplatta–>vid tvär fraktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur kan man uppnå relativ vs. total stabiltet för läkning av en fraktur?

A

Den relativa stabiliteten uppnås av att märgspikar, gipsa,elastiskt linda mm. så at själva frakturområdet kan ändå röra sig till en viss del. Den absoluta stabiliteten som krävs vid direkt läkning uppnås av kompressionskruvar och kompressionsplatta, även stift och kompressionserklage kan leda till en fraktura som läker genom direkt läkning.

kompressionskruvar–> går in vinkelrätt mot frakturer, skrufvgäbgora drar endast i bortre kortes
kompressionsplatta–>vid tvär fraktur

16
Q

Förutom stabiliteten vilka andra faktorer påverkar läkning?

A
  • Frakturtyp och lokalisation
  • Stabilisering/immobilisering
  • Blodförsörjning
  • Lokala stimuleringsfaktorer
  • Andra sjukdomar
  • Mediciner
  • Nutrition
  • Ålder
17
Q

Vad är strain för något?

A

Olika vävnader klarar av att läka under olika mkt rörelse (strain). Benvävnad kräver rel stabil läkningsförhållanden, medan brosk och bindväv klarar av större instabilitet vid läkning.För att få callusläkning krävs lagom mycket strain.

STRAIN= Hur instabil en läkningsprocess kan vara för att olika vävnader ska klara av att reparera sig.

18
Q

STRAIN= Hur instabil en läkningsprocess kan vara för att olika vävnader ska klara av att reparera sig.

Hur mycket strain tål ben, brosk, bindväv, granul.vävnad?

A
  • Ben < 2% strain
  • Brosk < 10 % strain
  • Bindvävn < 20 % strain
  • Granulationsvävnad tål 100 % strain
19
Q

Distraktion osteogenes (DO), även kallad callus distraktion, callotasis och osteodistraktion

vad är det?

A

är en process som används inom ortopedisk kirurgi. Läkningen av långa ben, särskilt efter diafysfrakturer och flexibel fixering, sker genom kallusbildning. Callusbildning av en flexibelt fixerad fraktur beror på mängden interfragmentär rörelse.Distaktionen- kompression strain proceduren involverar skärning och sakta separering av ben, vilket gör att benläkningsprocessen kan fyllas i gapet.

20
Q

Vid DO dvs. distraktion osteogenes uttnytjar man callusbildning. Vad verkar hindra callusbildning och vad verkar påskynda frakturläkning?

A

rörelser vinkelräta mot benets långa axel (skjuvrörelser) verkar hindra callusbildning, axiella kompressionsrörelser kan öka callusbildningen och påskynda frakturläkning. Upp till ett kritiskt värde,leder en ökande interfragmentarisk rörelse till en ökning av kallusbildning. Interfragmentarisk rörelse över ett kritiskt värde, särskilt i kombination med en större gapstorlek, leder till hypertrofiska nonunioner

21
Q

Upp till ett kritiskt värde,leder en ökande interfragmentarisk rörelse till en ökning av kallusbildning. Interfragmentarisk rörelse över ett kritiskt värde, särskilt i kombination med en större gapstorlek kan leda till…?

A

till hypertrofiska nonunioner

22
Q

Det finns 3 krav för att frakturen ska läka, vilka är det?

A

1.Osteogena celler
2.Osteoinduktivt stimulus
-mitogenes
-differentiering
-både lokala och systemiska faktorer
3.gynnsam miljö

De första två faktorerna påverkas av t.ex. vaskularitet,co-morbiditet(given behandling), den sista påverkas enbart av given behandling.

23
Q

I vilka ste sker den indirekta läkningen+

A
  1. Frakturhematom (1-7 dagar) bildas vilket är effekt att kärl går sönder och benändarna och muskler släpper ut tillväxtfaktorer som gör att stromaceller aktiverar vilket leder till att frakturhematomet blir en inkubator av cytokiner i inflammationsförloppet sänder signaler till resterande celler i kroppen.
  2. Andra fas: mjuk kallus ca 1-3 veckor. Efter en till 3 veckor har kubaten av cytokiner aktiverat celler även i periferin i kroppen som anländer till skadan. Viktigaste celler är mesenkymala stamceller (för osteoblaster), kärlbildande celler är också viktigt. Blodkärl kommer att bildas överallt för att koppla den mjuka kallusen till övrig vävnad och att när det börjar läka ska näringsämnen m.m. kunna komma dit.
  3. Hårda kallus (3 månader). Läker inte med ärrbildning utan här är det äkta embryonala mekanismer som leder till en äkta vävnadsregeneration. Först bildas det vävt ben genom intramembranös benbildning från frakturändarna (framförallt från övre sidan). Sen sker en endokondral benbildning. Kan leda till benläkning även om benändarna upplyser en viss diastas. (först bildas brosk som sedan blir ben)
  4. Remodellering (>4 månader). Den mindre högkvalitativa benvävnaden kommer till stor del att brytas ner och ersättas av ben med högre kvalitet med mindre volym.
24
Q

Orsaker till dålig läknigj kan vara…?

A

Dålig blodförsörjning
- Instabilitet: Allt för låg stabilitet ger försämrad läkning, men frakturbelastning är ofta gynnsam för läkningsförloppet. Total immobilisering är därför inte att rekommendera.
- Diastas: Stort avstånd mellan frakturändarna
- Omfattande mjukdelsskador. Försämrar tex blodförsöjningen
- Infektion: Kontamination av skadan eller iatrogent under behandlingen. Viktig orsak till försämrad läkning.
- Ju större energimängd som överförts vid frakturen, desto större risk för att någon av dessa saker inträffar.

25
Q

Man kan dela in icke läkning i två “termer”, vilka och vad är “icke-läkning” av en fraktur enligt WHO?

A

1.Non union :En fraktur som inte har och inte kommer att läka
2.Delayed union:En fraktur som tar längre tid på sig att läka än förväntat

WHO: En fraktur som inte läkt på 9 månderoch som inte visat någon radiologisk progress på 3 månader.

26
Q

Man brukar dela upp icke-läknig i två typer, vilka?

A
  1. Hypertrof pseudoartros (callus bildas men benet läker inte)
  2. Atrofisk( avaskulär) pseudartros (benresorption- ingen callus)
27
Q

Vad är anledningen bakom en hypertrofi pseudoartros?

A

Vid hypertrof pseudoatros finns det ofta goda förutsättningar för läkning, men det är en allt för instabil fraktur. Benet försöker läka men lyckas inte riktigt. En förbättrad frakturstabilitet genom förbättrad fixation leder oftast till att dessa frakturer läker.

28
Q

Vad är problemet vid en atrofisk pseudoatros?

A

Vid atrofisk pseudoartos är det istället dåliga förutsättningarna för läkning med försämrad blodförsörjning och med dålig stabilitet. Frakturändarna atrofierar. För att möjliggöra läkning krävs ofta både ökad stabilisering och läkningsstimulerande bentransplantationer.