Artros och knän

Question 1

Vad är definitionen av artros?

Answer 1

Definitionen av artros: man kan säga att det är ett smalingsnamn för leddestruktion. En eller flera leders brosk har blivit nedbrutet, det är mer komplicerat än en slitage som är mekanisk. Det finns en inflammatorisk process som en del av patofysiologin bakom artros. Det som också ingår i definitionen är att hyalint brosk skadas, det är en slarvig definition eftersom artros även förekommer i leder där det finns fibröst brosk, ex symphisen, acromioclavicularleden eller sakroiliacaleden

Question 2

Vart förekommer artros?

Answer 2

Artros kan förekomma i stort sett alla rörliga leder, men förekommer oftast i fingerleder, höft, knä (dvs nedre extremitet), men även axel och armbåge

Question 3

Vad bygger upp knäleden?

Answer 3

Knäleden byggs upp av det subkondrala benet som utgör ”lokalisationen” för artros liknar mycket mer det kortikala benet i sin struktur och inte metafysärt ben. Sedan kommer det hyalina brosklagret som inte har någon kärlförsöjning eller innnervering vilket gör det väldigt slitagebenäget. Synovialvätskan produceras av synovialmembranet som klär ut hela ledens inre ytor.

I knäleden har man även en tjock ledkapsel som ofta smälter ihop med ledbandet. Både ledbanden och ledkapseln är viktiga stabilisatorer för leden. Korsbanden är också en viktig mekanisk struktur.

Question 4

Vad består det hyalina brosket av i knäledet?

Answer 4

Det hyalina brosket i detalj består av kollagena typ I fibrer och sedan spridda osteocyter som är få i antal. Proteoglykaner utsöndras av osteocyter som är stora sockermolekyler som är hydrofila och drar till sig vätskasvampstrukturern i brosket som drar till sig vatten och när man belastar det som kommer vätskan ut vilket skapar en pumpstruktur där vätskan sug ut i ledkapseln tillför näring och energi till brosket för att det ska underhålla sina basala processer.

Question 5

Artros kan sammanfattas i 4 punker vad gäller en led?

Answer 5

• Ledbrosket sviktar
• Ökad friktion
• Sämre dämpning
• Inflammation och smärta

Question 6

Det finns ett antal kända riskfaktorer som ökar risken för utveckling av artros, vilka är de?

Answer 6

• Ärftlighet
• Övervikt
• Tidigare ledskada
• Överbelastning i arbete/på fritid eller på grund av medfödd/förvärvad felställning i led
• Knäskador såsom frakturer men även ligamentskador kan orsaka knäledsartros.
• En av de främsta riskerna för att utveckla knäledsartros är tidigare meniskskada. Knäartros är mer vanlig hos personer som varit aktiva i kontaktidrotter såsom fotbollsspel än hos exempelvis långdistanslöpare.

Question 7

Artros brukar delas in i primär (utan känd orsak) och sekundär (där det finns en identifierad orsak). Vad är skillnaden?

Answer 7

Primär- knät har används normalt och det finns ingen uppenbar orsak
Sekundär- normalt brosk-onormal användning
–>trauma; fraktur; menisk; ledbandssakdor
–>kongenital sjukdom
–>neuropati
Vidare förekommer knäledsartros efter inflammatoriska ledsjukdomar (s k artrit-artros) och efter infektion (s k septisk artrit).

En ledskada som korsbandsskador leder efter 10 år hos 50% en radiologisk artros. Artos har ett slutstadium som kallas ledsvikt, vilket är själva artrossjukdomen

Question 8

Vid artros, vilka strukturer förändras utöver själva hyalina brosket?

Answer 8

Det finns i stort sett förändringar i alla vävnadsstrukturer, och inte bara i hyalina brosket.
- Det finns muskulär atrofi, ofta sekundärt, pga att patienterna inte använder sina muskler.
- Man ser tydlig benremodellering, tydligare skleros (tjockare ben i subkondrala lagret) samt en kompensationsmekanism för den glidyta som hyalina brosket normalt utgör.
-Man ser även brosknedbrytning, vilket kan innebära broskflak man kan se i ledvätskan när man atroskoperar.
-Man ser även meniskskador inne i leden.
-Synovial hypertrofi är ofta en kompensationsmekanism med försök till att läka skadan i leden genom att producera mer synovialvätska, tillföra mer energi mm. för att vävnaden ska kunna reparera sig.
-Osteofyter försöker läka skadat brosk, då brosk inte kan läka förösker kroppen kompensera med ny benbildning.

Ligamentär dysfunktion kan leda till artros, men också tvärtom. En förändrad fettmetabolism har man kunnat notera, metabola störningar ffa i Hoffats fettkropp.

Question 9

Ledbrosket är nomalt slätt och glänsande. Det är kondrocyter som ansvarra för benbildning och bildar typII kollagen, proteoglykaner och bidrar till elasticitet och styrka.Hur sker den patologiska förändringen?

Answer 9

När det sker en ökning av degenerativa enzymer pga. diverse orsaker som ålder, genetik, fetma etc. kommer kondrocyter vid brosskada försöka kompensera och bilda mindre proteoglykaner och mer typ II kollagen. Sedan övergår de till produktion av typ I kollagen men denna kan inte ineragera med proteoglykaner på samma sätt vilket minskar på broskets elasticitet. Med åren tröttas kondrocyterna ut och börja gå in i apoptos. Vid tidiga artrosförändringar sker en uppfransning och ytan blir matt, tårdig och ojämn. Broskdelar ”ramlar av” i synoviala utrymmet som sk. ”joint mice”, dessa uppfattas som depris av typ A synoviala celler
–>lymfocyter och makrofager aktiveras vilket orsakar en inflammation i området.Broskkadan stimulerar reparation processer som resluterar i brosk- och benutväxt- osteofyter. Det sker en ökad benbildning och skleros i det subkondrala benet. När artrosen progriderar är det inte bara brosket som tar skada till slut utan man ser många dysfunktioner som muskelatrofi, benremodellering,ligament dysfunktion, menisk skador mm.:

Question 10

Knät kan även drabbas av depositionssjukdomar, vilka är dessa?

Answer 10

Depositionssjukdomar, ffa urat och pyrofosfat.Artroskopibild med vita utfällningar av kristallerna i broksubstansen. Man kan ibland se en patognomnt tecken på röntgenbilden, i knäledens laterala compartment ser man kalkinlagringar av en pyrofosfatartrit i själva meniskerna, som då också kan leda till att meniskerna blir sköra och går sönder lättare

Question 11

Symptom för artros är?

Answer 11

• Belastningsrelaterad smärta är det vanligaste debutsymtomet vid knäledsartros.
• Stelhet - morgonstelhet och stelhet efter vila som går över inom 30 min när patienten kommit igång
• Smärtan förläggs oftast till insidan av knät då medial gonartros är den vanligaste formen - närmare 90 %. Utstrålande smärta är inte speciellt vanlig.
• Vilovärk och nattlig värk är inte lika vanligt förekommande som vid höftledsartros.
• Efter hand tillkommer felställning i knäleden samt rörelseinskränkning och hälta. Vid medial (insida) knäledsartros ställer sig knät i varus (hjulbenthet) och vid lateral artros i valgus (kobenthet). Vid avancerad artros kan det också bli en formförändring av knät beroende på osteofytära pålagringar.
• Hos vissa patienter förekommer även ledsvullnad (hydrops).

Question 12

Hur progriderar knäartros?

Answer 12

Långt ifrån alla med knäartros förvärras, och många lever med lätta och måttliga artrossymtom. Det finns en stark biomekanisk komponent som driver progression, och vid knäartros medför såväl övervikt som muskelsvaghet och hjulbenthet en ökad risk för ytterligare funktionsproblem och progression av de strukturella förändringarna i leden.

Question 13

De 3 vanligaste loklaisaitoner för artros är?

Answer 13

-Fingrarna: vanligaste hos kvinnor. Vid 70 års ålder 70-90%.
-Höft: lika vanligt bland män och kvinnor
-Knä: vanligast hos kvinnor. 50% eller mer om man är över 75 år.
Beror lite på hur man klassificerar artros.

Question 14

Vad är typiska statusfynd i en artrosdrabbad led?

Answer 14

• Rörelseinskränkning och smärta främst vid rotation.
• Svullnad
• Palpationsömhet över ledspringan
• Krepitationer
• Benlängdskillnad,hälta.
  Extensionen påverkas senare i förloppet först framför allt flexion. Man måste också komma ihåg att klinisk bild av knä artros inte alltid stämmer överens med den radiologiska bilden.

Question 15

Vad kan vara diffdiagnoser till artros?

Answer 15

• Ryggåkomma(spinal stenos, ischias)
  -Infektion -septisk artrit
  -Malign sjukdom
  -Inklämd hudnerv - meralgia paresthetica (N. cut.fem.lat.)

Question 16

Vad är Meralgia Paresthetica ?

Answer 16

Meralgia Paresthetica är ett inklämningssyndrom av en nerv i höftregionen. Denna nerv är en del av den andra nervroten från ländryggen. Detta kan göra det svårt att avgöra var ditt besvär härstammar ifrån, då symtomen kan likna varandra.Man misstar ibland detta som ett ryggbesvär, då även nervrötter i ryggen kan komma i kläm och ge liknande symtom.
Meralgia Paresthetica beror på att nerven; nervus cutaneus femoralis lateralis kläms in av inguinal ligamentet.

Question 17

Vad för typ av bilder ska man ha från röntgen för att underlätta diagnostiken?

Answer 17

. Belastade bilder skall utföras för att underlätta artrosdiagnostiken. De klassiska radiologiska tecknen på artros är sänkt ledspringa, osteofytära pålagringar, ökad sklerosering av det subchondrala benet, samt cystbildning. Artrosgrad på röntgen korrelerar dock dåligt med patientens symtombild, d v s en patient med grav radiologisk artros kan ha lindriga besvär.

Question 18

Vilka radiologisk tecken tyder på artros?

Answer 18

De klassiska radiologiska tecknen på artros är sänkt ledspringa, osteofytära pålagringar, ökad sklerosering av det subchondrala benet, samt cystbildning.

Question 19

När använder/går man vidare med isotopscint,DT eller MR vid artros symptom?

Answer 19

Isotopscintigrafi, datortomografi eller magnetresonanstomografi (MRI). Används på specifika indikationer som tumörutredning, misstanke om osteonekros, mjukdelsskada i knät.

Question 20

När kan man behöva en artroskopis utredning?

Answer 20

Kan behövas om det föreligger osäkerhet avseende artrosutbredningen inför t ex osteotomi. Samtidigt kan man också åtgärda ev meniskskador eller t ex ta prov från ledhinna vid artritfrågeställning. Artroskopi kan i vissa fall vara indicerat om uttalade mekaniska besvär med att knäleden låser sig föreligger men generellt ska sägas att artroskopi ska utföras restriktivt i denna patientgrupp, se avsnitt knäartroskopi.

Question 21

Om man misstänker höftledsartros vad är viktigt att undersöka?

Det är 4 punkter, som tyder på artros i höft.

Answer 21

• Inåtrottation–>benet utåt
• Röntgen –>minskad ledspann(ingen brosk som syns i svart),subkondrala sklerosen och en cystbildning som kan förekomma på caput och acetobolar sidan som är en del av artrosjukdomen som uppkommer när det blir broskskaodr som låter vätskan tränga genom. Sen kan man se osteofytära pålagringar kring acetabulum och caput.
• Trenberenburg gång
• Längdksillnad i benen pga destruktion av caput

Question 22

Vilka behandlingar finns för artros?

Answer 22

Basbehandling utgörs av artrosskola och fysisk aktivitet. Vid otillräcklig effekt ges tilläggsbehandling i form av exempelvis läkemedel, hjälpmedel, TENS (transkutan elektrisk nervstimulering)-TENS gör man inte det.

Question 23

Hur bra behandling är artrosskolan?

Answer 23

Artrosskolan är evidensbaserad och leds av fysioterapeut, ibland i samverkan med arbetsterapeut, och ingår i det nationella programmet för Bättre Omhändertagande av patienter med Artros (BOA). Fysioterapeuter och arbetsterapeuter från samtliga landsting har utbildats för att ta hand om patienterna på ett likvärdigt sätt. Resultaten efter artrosskola följs upp i det Nationella Kvalitetsregistret, BOA-registret.

Artrosskolan inleds med ett individuellt besök hos fysioterapeut, som bedömer om patienten kan ha nytta av artrosskola.

Question 24

Är cysta som bildas i subkondrala benet patologiska?

Answer 24

Här har man även en cystbildning som kan förekomma på caputsidan och acetabulumsidan. Cystorna är inget patologiskt men det är en del av artrossjukdomen och kommer vid broskskador som låter ledvätskan tränga igenom. När ledvätskan cirkulerar kring ben blir det benresorption och därför cystor.

Question 25

vad är de vanligast konservativa behandlingar av artros?

Answer 25

Konservativ: vanligaste behandlingen
-Värktabletter: glukosamin är idag inte rekommenderat
-Avlastning och viktreduktion: kan vara effektiva medel att minska symtom, det botar inte sjukdomen men gör det lättare att leva sitt liv med artros
-Fysioterapi och artrosskola
-Kortisoninjektioner: kan vara ett bra sätt att hjälpa patienter med toppar av smärta som kan komma mer eller mindre regelbundet, botar inte heller men ger möjlighet att hantera smärttopparna på ett effektivt sätt

Studier har visat att kortison ökar risken för protesinfektion om man inte har ett intervall på ett halvår men helst ett år

Question 26

Finns det injektionsbehandlingar för artros?

Answer 26

• Intraartikulär injektion av hyaluronsyra (tuppkamsextrakt) har prövats men effektiviteten kan inte anses klarlagd. INTE BRA!
• På senare tid har intraartikulär injektion av s k PRP – platelet rich plasma introducerats. Detta innebär att blod tas från patienten, centrifugeras för att få plasma som sedan injiceras i leden. Detta ska i nuläget anses ofullständigt utvärderat vetenskapligt.

Question 27

Vilket smärtlindringspreparat är det bästa vid artros?

Answer 27

Har ändrats över tid, men generellt är paracetamol förstahandsvalet. Det är sanning med modifikation, vissa rekommenderar NSAID först eftersom det har betydligt starkare effekt.

En randomiserade studier av alla NSAID och paracetamol. Paracetamol 3 g har effekt, CI är ganska stort från ingen effekt till en ganska hög effekt. De olika coxiberna: diklofenak 150 mg (voltaren) i maxdosering fördelat på 3 doser per dygn har bästa effekten med smalt CI. Dock diklofenak i den höga dosen har biverkningar som man behöver ta hänsyn till, ffa vid behandling av äldre patienter.

Question 28

Vilka rekommendationer finns i FYSS?

Answer 28

• Personer med artros bör rekommenderas aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet och/eller ledspecifik funktionell träning för att minska funktionsnedsättning och smärta. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).
• Samtliga typer av träning ovan har effekt på funktionsnedsättning och smärta.
• Personer med artros bör även rekommenderas muskelstärkande fysisk aktivitet för muskelgrupper relaterade till leder utan artros enligt de allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet.
• Träningen bör inledas under handledning av fysioterapeut.

Vid fortsatt svåra besvär trots behandling kan kirurgi vara ett alternativ. Det förutsätter att patienten genomfört artrosskola och röntgats.

Question 29

Kirurgi kan vara aktuellt vid 5 kriterier vilka?

Answer 29

• oacceptabel smärta
• grava vilo- och nattliga smärtor trots analgetika
• svår funktionsinskränkning och behov av sjukskrivning
• kvarstående besvär trots adekvat grundbehandling.
• Man är ganska hårt med BMI( ska vara på max 35), tänkt blödning och läkning.

Question 30

vilka proteser är vanligast?

Answer 30

Protesoperationer är populära. Det vanligaste är höft (20,000 primäroperationer per år), knäled (13,000), axelleden (2,000) från 2014, har nog ökat idag, ffa axeln. Armbågen och fotleden är fortfarande ganska ovanligt. Det är svåra leder att rekonstruera med proteser. En höftled är enklare, det är en kula och en ledskål.

De flesta proteserna är cermenterade. Ocermenterade har blivit vanligare, ffa i yngre populationen. Hybridpopulation (kombination av båda) finns - cermenterad ledskål och ocermenterad stam. De flesta proteser sätts in i länsdelssjukhus och länssjukhus, men US bidrar lite till protesförsörjningen.

Question 31

Vad är de vanliga orsakerna till protes?

Answer 31

-Artros (primär och sekundär)
-Frakturer
-Associerade med trauma, ffa collum hos äldre
-Lågenergiskador i äldre
-Inflammatoriska ledsjukdomar: mindre vanligt idag pga läkeemdel, så de med RA utvecklar artros i betydligt mindre utsträckning

Question 32

Vilket material kan t.ex. en högt bestå av?

Answer 32

Dagens protes bygger på att man kombinerar polyetylen på ena ledytan med metall kobaltkrom eller keramik på den andra

Question 33

Vad är den vanligaste metoden att fixera en protes ida?

Answer 33

De flesta proteserna är cermenterade. Ocermenterade har blivit vanligare, ffa i yngre populationen. Hybridpopulation (kombination av båda) finns - cermenterad ledskål och ocermenterad stam.Den cementerade protesen bygger på att man skapar hål i proximala femur och acetabulum som är lite större än protesen, fyller hålet med cement, trycker dit plastskålen i acetabulum och metallstammen i femur. Förankringen sker med intedigitation av cement med metafysära trabekulära benet som ger en god hållfasthet.

Question 34

Om man har en cementfri, hur gör man då?

Answer 34

Cementfri fixation: skapar hål som är mindre än protesen och sedan kilar man in protesen i det hålet och så fastnar det bara mha friktion. Ibland kan man behöva förstärka det med en skruv i acetabulum.

Question 34

Om man har en cementfri, hur gör man då?

Answer 34

Cementfri fixation: skapar hål som är mindre än protesen och sedan kilar man in protesen i det hålet och så fastnar det bara mha friktion. Ibland kan man behöva förstärka det med en skruv i acetabulum.

Question 35

Om det är en yngre person med isolerad, medial gonartros, vad kan vara ett alternativ som inte är en halvprotes (kirurgiskt)?

Answer 35

1. Valgiserande tibiaostetomi är ett alternativ hos yngre aktiva patienter med isolerad, medial gonartros. Osteotomin medför att belastningsaxeln flyttas till den friska lateralsidan med symtomlindring som följd. 4 av 5 patienter har gott resultat upp till 10 år postoperativt.

Det är en osteotomi med fixation med platta och skrivar (Tomofix) där man har:
- tidigt mobilisering
-snab återgång till arbete
-lokala besvär av plattan
-material i vägen vid framtida knäprotesop.

Question 36

9/10 som har artros har gonadal artros med varusfelställning. Vilken röntgen kan man fint illustrera det som en del av utredningen?

Answer 36

Man kompletterar utredningen med HKA-hip knee angle, en specialröntgen där man får med höft, knä och fotled.

Mekanisk axel ska vara 0 grader, men blir problem med tiden, man får trångt på insdan och glappt på utsidan. Det är viktigt att kartlägga det bra för det är graderna man utgår från när man planerar sedan för operation efter vilken man vill ha 0 grader på HKA, med lite valgus för kompensera för att lårbenshalsen sticker ut och femur går lite snett.

Question 37

Vad är 2saker viktiga att tänka på när man gör en knäoperation pga. gonadartros vad gäller benresektionen och ligamenten?

Answer 37

1. korrekt benresektion enligt vallning/anotomi
   2.Ligamentbalansering: dela strama strukturer så att ligamentbalansen blir korrekt både i lektion och i extension

Question 38

Om man har endast medial gonadartros och är kandidat för en halvprotes vilka två kriterier måst eman uppfylla?

Answer 38

• Intakt färre korsband
  -Inte för stor preoperativ HKA vinkel

Just I Sverige är uniproteser inte så vanliga och utgör cirka 10% av alla primära knäpp. 90% får totalknäprotes.

Question 39

om vi har en patient med medial belasntingsmärta och en varusfelställning kan ett av alternativen vara att operera med sk. vinklingsoperation ( en metod man t.ex. gör i Kalmar).

Beskriv vad det i patientens fall innebär, en osteotomi med callusdistraktion?

Answer 39

Benförlängning sker med en metod som kallas callusdistraktion. Det går ut på att skapa en fraktur genom att borra av benet (osteotomi), som kroppen kommer att läka på sedvanligt sätt med att skapa nytt ben. Den skapade frakturen stabiliseras av en av flera möjliga fixationsmetoder som tillåter förlängning. Under en vecka får kroppen sedan starta en korrekt läkningsprocess. Under den följande läkningen går det att förlänga benet 1 mm per dag utan att störa läkningen. Valt fixationsinstrument har den här möjligheten till förlängning inbyggd och genom att patienten själv skruvar 1 mm om dagen nås önskad förlängning.

Man lämnar inte kvar något skrot utan man öppnar, går in med såg, räknar ut hur mycket man ska vinkla upp det, finns den iatrogena frakturen kvar? Knäleden är helt fri men gör ont i början, finns risk för infektion med staph, inget kvarvarande material och lättare att göra totalknä efter 10-15 år

Question 40

HTO står frö High Tibia osteotomy. HTO har två fixationsmetoder vilka?

Answer 40

-Callusdistraktion
-Fixation med platta

Question 41

När använder man HTO?

Answer 41

Endast vid medial arttros, kallas open wedge.
-Görs vid medial artros
-Under 60 år (annars protes)
-Hög aktivitetsnivå
-Ej rökare
-“Lagom” varusfelställning

Förr sågade man på lateral sidan, det var besvärligt att revidiera och byta protes, blir konstigt med anatomiska strukturer med ligament mm. Open wedge gör man idag, man öppnar upp antingen med platta eller callumdistraktion.

Osteotomi är en bra metod, men man gör det inte så ofta.

Question 42

Vid totalprotes vad är 10 års överlevande för protesen, och hur lång vårdtid behöver de som får en sån?

Answer 42

Vid totalprotes är 10-årsöverlevnaden för protesen uppemot 95 %, d v s ca 5 % av patienterna reopereras med en ny protes inom 10 år. Vårdtiden är ofta 1-3 dagar och patienten kan vanligen återvända direkt till hemmet. Rehabiliteringstiden är relativt lång och det tar upp emot ett halvår innan patienten uppnår potentiell funktion.

Question 43

Vilka restriktioner finns det efter en protesoperation? vilka risker finns det med en protes ?

Answer 43

Liksom vid höftprotes skall tyngre aktiviteter som löpning och därtill relaterad idrottsaktivitet och arbete undvikas, i övrigt finns väsentligen inga restriktioner efter total knäproteskirurgi. Till komplikationerna hör infektion, tromboembolisk händelse (blodpropp) samt lossning. Färre än 5 % av patienterna genomgår revision av sin knäprotes inom en 10- årsperiod, orsakerna är främst lossning, slitage, infektion och knäskålsproblem.

Question 44

Varför måste man revidera en protes? Det finns 2 stora anlednigar och Dessa utgör 60% …?

Answer 44

Lossning
Infektion

Lossning: när plasten börjar nötas ner lossnar plastpartiklar, kroppen gillar inte plastpartiklar för det är främmande material, man får inflammation, det blir svullet och varmt, svullnaden gör att infästningen blir värre, och så är man inne i en ond spiral. Viktigt att sätta protesen bra och rakt, inte halvdåligt, för då ökar risken för lossning.

Infektion: en besvärlig är Staph aureus, speciellt med bakterierna är att de bildar biofilmer, går typ inte bort, det gör att man måste agera lite speciellt vid ledprotesinfektioner.

Question 45

Ortopedins fiende nummer ett är biofilskapande på proteser, ffa. staf. Aureus infektioner. Detta kan leda till djup ledprotesinfektion. Beroende på infektionen sker tidigt eller sent kommer det handläggas på olika sätt. Hur gör man om det är en tidig infektion?

Answer 45

-Spolar (synovectomi) på op en eller flera gånger. Odla.
-Antibiotika

Question 46

Ortopedins fiende nummer ett är biofilskapande på proteser, ffa. staf. Aureus infektioner. Detta kan leda till djup ledprotesinfektion. Beroende på infektionen sker tidigt eller sent kommer det handläggas på olika sätt. Hur gör man om det är en sen infektion?

Answer 46

Om det är en sen infektion som har en akut förlopp och inom 14 dagar kan man behandla den som en tidig infektion med spolning,synovectomi på op, mna odlar och ger antibiotika.

Om det är en sen infektion med en långdragen förlopp, lågvirulent bakterie behöver man göra en revision. En så kallad två fas revision.

Question 47

Vad är en 2 fas revision och när utför man den?

Answer 47

Om personen har drabbats av en sen infektion med långdragen förlopp behövs det en revision i 2 seanser.
Seans 1:
–Implantat ut
–All cement ut (låter lätt!)
–Försök avlägsna biofilm
–Synovectomi
–Odlingar, PCR
–Högtrycksspolning
–Cementspacermed antibiotika

Seans 2 efter 2-3 månader:
–Exstirpera spacer
–Odling (PCR analys)
–Aggressiv mjukdelsrevision
–Spola med högtryck/ pulslavage
–In med nya protesen
–Antibiotikainnehållande cement
Ofta omfattande bendefekter och deformitet som kräver specialproteser

Question 48

vad gör man med post operativa sår som inte läker; ge tre scenarios?

Answer 48

Om operationssåret bråkar får man inte ge po AB utan då öppnar man, tar bort synovian, spolar, byter plasten i ledytan, det andra är cermenterat och går inte att ta bort, på höften tar man bort själva kulan, odlar det. Ger helst inte AB förrän odling på operation.

Ett annat fall är en patient som kommer in med gammal protes men kort anamnes på infektion och ter sig septisk, då öppnade man, gjorde synnovialektomi, spolade, in med ny platta, sy ihop

Är det en lång infektion är det kört. Då gör man revision.

Question 49

Vilka grader av artros finns det?

Answer 49

Artros kan graderas i olika grader beroende på artroskopi/röntgen/MRT fynd.

Grad 1: Förlust av broskets ytskikt.

Grad 2: Djupare broskdestruktioner som dock inte frilägger benet.

Grad 3: Total förlust av brosk inom ett eller flera områden. Kan föreligga en förändring av ledkontur.

Grad 4: Total förlust av brosk inom stora delar av leden, med skleros och deformering.

Tentasvar:
Du ser en artros medialt med totalt oblitererad (utplånad) ledspringa men utan benattrition, en Ahlbäck grad II. Du ser dessutom chondrocalcinos lateralt och du ser pålagringar på patella som vid patellofemoral artros.