Carotiskirurgi

Question 1

Hur definierar man stroke och vad är den vanligast etiopierna till stroke?

Answer 1

Stroke är en bestående hjärnskada (>24 timmar) och är den tredje vanligaste dödsorsaken. Största andelen orsakas av ischemi (85%), och resterande av intracerebral blödning (10%) och subarachnoidalblödning (5%).

Question 2

Vad kan man göra för att minska risk för stroke gör carotis stenos patienter?

Answer 2

Målet med karotiskirurgi är att förebygga stroke på ett säkrare sätt än bästa medicinska behandlingen. Det är således ett profylax, och precis som vid aortaaneurysm opereras man elektivt för att minska risken för komplikationen, i detta fall en stroke.

Question 3

Vad är skillnaden mellan en storke och en tia?

Answer 3

Stroke
Vaskulär orsak till fokalt störd hjärnfunktionen
Varar >24 timmar
Orsakas av hematom, subarach eller infarkt

TIA
Transient ischemisk attack
Symtom övergående inom ett dygn
(Vanligen inom några minuter)

Question 4

Amaurosis fugax är en specialvariant på tia, vad får man för symptom?

Answer 4

Amaurosis fugax är en specialvariant på tia som ger symtom på ipsilaterala sidan, och eftersom den kan drabba A. ophtalmica kan det även leda till nedsatt syn när ögonen drabbas av en övergående ischemi

Question 5

varför är det viktigt att vara uppmärksam på symptom på TIA?

Answer 5

! Var uppmärksam på symtom på TIA, då 5% får stroke inom 48 timmar och 11% inom 14 dagar. Fördröjning av operation med 2 veckor halverar vinsten.

Question 6

Vem r det som gör bedömningen och selekterar ut patienter som skulle ha nytta av en carotisoperation?

Answer 6

Den primära bedömningen ska alltid göras av neurolog, alternativt en internmedicinare. De tar beslut om trombolys och selekterar ut de som kommer ha nytta av carotisoperation.

Question 7

Hur kan man bedöma graden av stenoserong i carotiskärlen?

Answer 7

Graden av stenosering bedöms på ett standardiserat sätt med duplex och hastighetsmätning. Vid ett flöde >4 m/s bedöms det som turbulent. Man kartlägger även plackmorfologin, och det är farligare med mjuka plack.

Question 8

Vad ska man göra utöver duplexen där man kan bedöma turbulenta flödet och plackmorfologin?

Answer 8

Utöver duplexen är det viktigt att ha åtminstone en DT-hjärna, och i vissa fall görs MR då den är mer sensitiv för ischemiska hjärnskador. OBS! Viktigt med EKG för att utesluta kardiell embolikälla.

Question 9

Tidigare opererade man i princip alla med misstänkt carotisstenos, men idag är man mer restriktiv. Vilken stenograf behöver man ha för operation?

Answer 9

Om stenosgraden är >70% bör man operera, då NNT är 5-6 patienter för att förebygga ett fall med stroke.Vid stenosgrad 50-69% är NNT 13.

Således, rekommenderas operation vid:
Stenosgrad 50-99%
Patient skapligt skick
Låg peroperativ strokenivå

Question 10

Hur stor är NNT om man har en stenograf >70%?

Answer 10

. Om stenosgraden är >70% bör man operera, då NNT är 5-6 patienter för att förebygga ett fall med stroke.

Question 11

Om stenosen är <49% hur tänker man med operation för carotisstenos?

Answer 11

Om stenosen är <50% är det snarare farligt att operera. Således, rekommenderas operation vid:
Stenosgrad 50-99%
Patient skapligt skick
Låg peroperativ strokenivå

Question 12

Hur fungerar Carotid artery stenting (CAS) ?

Answer 12

Carotid artery stenting (CAS) fungerar precis som vid benartärsjukdom eller infarkt. Man går in med en ledare, dilaterar och lägger en stent, vilket minskar risken för embolisering. Ingen studie visar att det skulle vara bättre än öppen kirurgi dock, så golden standard är fortfarande öppen kirurgi.

Question 13

Hur upptäcks asymtomatiska stenoser?

Answer 13

​​Det upptäcks vid duplex vid:
-Symtomgivande stenos kontralaterala sidan
-Blåsljud
-Screening

Question 14

Man är inte överens om operation eller enbart bästa medicinska behandling är lämpligt för de patienter med asymtomatisk stenos, hur är det i Sverige kontra resten av värden?

Answer 14

Operation är vanligt i USA och södra Europa, medan Sverige är mer restriktiv - 90% av operationerna görs på symtomatiska patienter och 10% på asymtomatiska.

Question 15

Vilket syndrom är det viktigt att kontrollera postoperativt?

Answer 15

Hypeperfusionssyndrom: pga högt blodtryck, kan konverteras till intracerebral blödning

Bra övervakning, vill inte ha för högt blodtryck, finns baroreceptorer i carotis-bif, det sista man vill är att patienten får för högt blodtryck, blir hög tryckökning intrakraniellt med flödesökning, i värsta hand kan man få en konverterad stroke till blödning.

Förstår ej???

Question 16

Vad är viktigt postoperativt efter en carotis kirurgi?

Answer 16

Övervakning första dygnet
Blodtrycksgränser
Expanderande hematom?

1)Det behövs bra övervakning, vill inte ha för högt blodtryck, finns baroreceptorer i carotis-bif, det sista man vill är att patienten får för högt blodtryck, blir hög tryckökning intrakraniellt med flödesökning, i värsta hand kan man få en konverterad stroke till blödning

2)Hematom på halsen: patienten har ofta dubbel trombocythämning och är lätt blödande, man får ödem i larynx, kan vara otroligt jobbigt, viktigt att vara snabb innan det blir totalt andningsstopp, detta problem föreligger även vid operation av tyreoidea

Question 17

I många fall står patienten som ska cerotsiopereras på DAPT, vilket gör att man är lättblödande. Vad finns det för risk då?

Answer 17

Det finns risk för ödem i larynx, vilket kan vara otroligt jobbigt, och då är det viktigt att vara snabb innan patienten får totalt andningsstopp (vilket också är ett problem vid tyreoideakirurgi).

Question 18

Vilka riskfaktorer finns det att drabbas av hypeperfusionssyndrom?

Answer 18

Risk factors include hypertension, particularly high blood pressures in the first few days following revascularization, and bilateral stenosis.

Question 19

Vilka symptom kan tyda på en hyperf.syndrom efter en carotisoperation?

Answer 19

Det första symtomet är vanligtvis svår huvudvärk, och en huvudvärk i samband med nyligen genomförd karotisendarterektomi eller karotisstenting bör föranleda en återgång till sjukhuset och noggrann uppmärksamhet av läkare. Symtom kan utvecklas till anfall och koma i svåra fall.Behandling är kontroll av blodtrycket, ofta med kontinuerliga intravenösa blodtryckssänkande mediciner i intensivvårdsmiljön. Kramper kan kräva behandling med anti-anfallsmedicin.