Fot Flashcards

Question 1

Q

Halux valgus vad är det?

Answer

A

Hallux valgus är den vanligaste fotåkomman hos vuxna och är vanligare hos kvinnor än män. Hallux valgus betyder att stortån är snedställd. Stortåns ände trycks mot den andra tån och ibland ligger de omlott, den 2:a tån ovanpå stortån. Samtidigt blir leden vinklad inåt, vilket gör framfoten bredare. Patientens problem är smärta och kosmetik.

Question 2

Q

Det är två vinklar man mäter vid hallux valgus, vilka?

Answer

A

IM och HV, vinkeln utåt och sedan vinkeln inåt i MTP1 leden. Det är viktigt att ha koll på IM vinkeln speciellt om man ska operera för beroende på hur ser den är kan man behöva välja olika tekniker för operation.

Question 3

Q

I vissa fall kan hallux valgus även leda till utveckling av…. vad?

Answer

A

Artros kan i vissa fall utvecklas i stortåns grundled (MTP 1), men det är dock är inte speciellt vanligt i samband med hallux valgus. Artros i stortåns grundled leder till s k hallux rigidus, d v s stel och smärtsam stortå. Det är dock ovanligt att patienten samtidigt har hallux valgus och hallux rigidus.

Question 4

Q

Operation görs vid uttalade besvär och först efter att icke-operativ behandling inte har gett tillräckligt god effekt. Mer är 100 olika operationsmetoder finns beskrivna. Vad gör man vid en sån operation?

Answer

A

Vid operation görs s k osteotomi, där felställningen rätas ut.vanligt tillstånd, man gör en chevronsteotomi. Man sågar V-format, förskjuter in det, kan sätta en skruv (går även utan skruv), sedan sågar man av det som stack ut. Får en smalare fot. När man skjuter in metatarsalhuvudet rätar stortån upp sig. Går att göra när det inte är för stor IM-vinkel.

Man går mycket på besvär vid indikation för operation. Om det är större IM-vinkel (upp mot 18) kan man fundera på om det inte går att göra en vanlig cehvonosteotomi .

Question 5

Q

Chevronosteotomi går inte alltid att göra t.ex. vid en för stor IM vinkel, vad görs då?

Answer

A

Om det inte hjälper kan man behöva göra akinosteotomi: ser efter första operationen om man behöver göra det också. Då sågar man ut en kil ur stortåns första ben och benet vinklas till rakt läge och säkras med metallmärla.

Question 6

Q

Hallux rigidus innebär?

Answer

A

Är artros i stortåns grundled som medför rörelseinskräningsning på gurnd av kraftig pålagring runt ledytans kanter

Question 7

Q

Hallux rigidus innebär?

Answer

A

Är artros i stortåns grundled som medför rörelseinskräningsning på gurnd av kraftig pålagring runt ledytans kanter

Question 8

Q

vem drabbas av hallux regidus mest? Vilka sjukdomar kan medverka till rigidas?

Answer

A

Drabbar vanligen män, och i ungefär 50% av fallen har det uppkomit på grund av trauma. I övriga fall är herediteten troligen betydande och då är förändirngar bilaterala. Gikt och pseudogikt kan medverka till artrosen.

Question 9

Q

Vad är det främsta problemet(inskränkningen) vid hallux rigidus?

Answer

A

Det främsta problemet är den inskränkta extensionsförmågan i stortåns grundled som medför att foten inte kan avvecklas på ett normalt sätt. Vid måttliga förändringarkan patienten bli hjälpt av en tvärgående förhöjning under skolsulan (metatarsal bar) så att grundleden kommer högre upp i förhållande till stortåns pulpa, vilket misnkar kravet på extension.

Question 10

Q

Vad kan man göra vid en mild hallux rigidus?

Answer

A

. Vid måttliga förändringarkan patienten bli hjälpt av en tvärgående förhöjning under skolsulan (metatarsal bar) så att grundleden kommer högre upp i förhållande till stortåns pulpa, vilket misnkar kravet på extension.

Question 11

Q

Vad är en metatarsal bar?

Answer

A

Det är ett inlägg man kan läga in under skosulan där i nivå med metatardalen som kommer höga MTP leden i förhållande till stortåns pulpa vilket minskar kravet för extension i tån som är skada vid hallux rigidus.

Question 12

Q

Vad kan man göra operativt vid hallux rigidus?

Answer

A

Eftersom extensionsinskränkningen beror på dorsala ostefyter kan man också mejsla av dorsala delen av metatarsalhuvudet (cheilektomi). Ibland gör man iställetn en osteotomi på proxiamal falangen av stortån och vinklar den i dorsal riktning.=debasering. Debasering kan användas vid svårare fall men ger en svag och förkortad stortå.

Question 13

Q

Man kar 2 operativa ingrepp att välja på vid hallux rigidus, namne de 2?

Answer

A

cheilektomi
debasering

Question 14

Q

Vad innebär cheilektomi?

Answer

A

Vid hallux valgus har man dorsala ostefyter som kan mejslas av, alltså den dorsala delen av metatarsalhuvudet (cheilektomi).

Question 15

Q

Debaserign av proximal tå falang görs för att…?

Answer

A

Ibland gör man iställetn för en cheilektomi en osteotomi på proxiamal falangen av stortån och vinklar den i dorsal riktning=debasering. Debasering kan användas vid svårare fall men ger en svag och förkortad stortå.

Question 16

Q

Vilka deformiteter kan drabba tån?

Answer

A

klotå
-hammartå
-klubbtå

Question 17

Q

Varför uppstår deformiteter som hamamrtå och klubbtå?

Answer

A

Hammartåställning och även klotår och klubbtår kan uppstå på grund av brust på utryme eller på grund av muskelspasm sekundrät till olika smärtillstånd. Troligen bidrar också en försämrad intinsic-muskelfunktion till defomritet.

Question 18

Q

Vad leder en hammartå till?

Answer

A

Hammartåställning medför ett abnormt tryck på både tåspetsen och PIP-ledens dorsalsida

Question 19

Q

hur kan man behandla en hamamrtåställning?

Answer

A

Hammartåställning kan behandlas genom resektion av PIP-leden så att stramningen upphör och därefter kan tån fixeras i rakt läge under läkningstiden. I lindriga fall kan man göra enbart sentransfedering och i de allra svåraste fallen kan hela proximala falangen behöva avlägsnas frö att tån ska komma på plats.

Föreläsaren säger att man ska behnadla med:

Flexosenotomi = klotå, snitt på undersidan, tar av flexorsenorna, rätar ut tån .
Hammartå = kan behöva åtgärda mer, inte bara att det trycker och sticker upp, utan sticker metatarsalhuvudet ner kan det ge smärta under också. Man sågar av leden, sätter stift.

Question 20

Q

hur kan man behandla en hamamrtåställning?

Answer

A

Hammartåställning kan behandlas genom resektion av PIP-leden så att stramningen upphör och därefter kan tån fixeras i rakt läge under läkningstiden. I lindriga fall kan man göra enbart sentransfedering och i de allra svåraste fallen kan hela proximala falangen behöva avlägsnas frö att tån ska komma på plats.

Föreläsaren säger att man ska behnadla med:

Flexosenotomi = klotå, snitt på undersidan, tar av flexorsenorna, rätar ut tån .
Hammartå = kan behöva åtgärda mer, inte bara att det trycker och sticker upp, utan sticker metatarsalhuvudet ner kan det ge smärta under också. Man sågar av leden, sätter stift.

Question 21

Q

riskfaktorer för hammartå?

Answer

A

Trånga skor
Hereditet
Sänkt främre fotvalv
Sekundärt till hallux valgus
Neuromuskulära sjukdomar
Reumatoid artrit
Diabetes
Artros

Question 22

Q

Mortorns metatarsalgi (Mortons neurom är ett tillstånd som beror på vadå..?

Answer

A

Beror på tillklämning av en digitalnerv mellan metatarsalbenen.Kompression ger en förtjockning av nerven och är i egentlig mening inte en neurom.Patienten får smärtor i framfot som strålar ut mot tårna. Ömhet kan lokaliseras till metatarsalbenen och ibland finns en känselnedsättning.

Question 23

Q

vilken del av foten har status vid metatarsalgi (morton neurom/mortons metatarsalgi)?

Answer

A

.Patienten får smärtor i framfot som strålar ut mot tårna. Ömhet kan lokaliseras till metatarsalbenen och ibland finns en känselnedsättning.

Question 24

Q

Vilken behandling ska man testa vid metatrsalgi /mortons metatarsalgi innan man tänker på att excitera nerven?

Answer

A

Initialt kan man pröva behandla med ett främre pelott som stöder upp de mellersta metatarsalhuvudena och ökar utrymmet så att nerven avlastas. Om detta inte hjälper behöver man excidera nerven.

Question 25

Q

Vad kallas plattfot medicinskt?

Answer

A

Pes planus och kännetecknas av att man inte ser något längsgående fotvalv vid den inre fotranden.

Question 26

Q

Vad är orsaken bakom pes plants, dvs. när man inte har någon fotvalv vid den inre fotranden?

Answer

A

Orsaken till platta fötter är relaterad till vävnader och ben, genetiskt har olika individer olika förutsättningar för sin individuella fotform.

Question 27

Q

Vad för smärta kan man ha som resultat av pes plants i sent skede ? Vad är viktigt vid plus plans som behandling?

Answer

A

Smärta mot TP-senan, i sent skede lateralt
Korrigerande hålfotsinlägg, stabila skor
Sjukgymnastik
Uppföljning, ev operation

Question 28

Q

Begreppen Tibialis posterior dysfunktion och förvärvad plattfot används ofta synonymt. Men det är ej rätt, varför?

Answer

A

Dysfunktionen syftar på en störning/skada/inflammation i sena och senskida till Tibialis posterior muskeln medan plattfotheten är effekten av funktionssvaghet i strukturer på insidan (medialt) där foten sjunkit ner i en plattfothet.Så platfothet kan utvecklas till tibialis posterior dysfunkton. Tibialis posterior påverkas, eftersom den supinerar foten, foten går i pronation, då sträcks den ut och måste jobba för att motverka att man går i pronerat läge, klarar den inte av det kommer foten successivt förskjutas ännu mer i plattfothet.

Question 29

Q

vad behöver man göra/ha som behandling vid tibialis Posterior dysfunktion som har lett till utveckling av pes planus?

Answer

A

Krävs bra inlägg för att stabilisera upp. Särskilt sjukgymnastik som inriktar sig på tibialis posterior är bra. I värsta fall går den av, och då kan det rasa fort.¨Ibland landar det i en operation. Väldigt platt fot. Stor operation, man förflyttar delar av hälbenet, sätter in ben från crista, flyttar senor, ibland behöver man steloperera vissa leder mm.

Question 30

Q

Vad är skillnaden mellan tendionos, tendinopati och entesopati?

Answer

A

Tendinos: struktuförändring i senan, men inte en inflammatorisk reaktion

Tendinopati: smärttillstånd i senan

Entesopatier: smärta i senans infästning

Question 31

Q

Vad är plantar fascian för struktur?

Answer

A

Plantarfascian är en bindvävsstruktur som utgår från kalkaneus och fäster under metatarsalhuvudena, där den bidrar med att upprätthålla fotvalvet.

Question 32

Q

Patogenesen bakom plantarfasciopati är inte känd men det finns vissa typiska histologiska fynd, vilka?

Answer

A

Histologiska fynd talar för förtjockning av plantarfascian som följd av degeneration (fascios) utan tecken till inflammation (fasciit).

Question 33

Q

Histologiska fynd talar för förtjockning av plantarfascian som följd av degeneration (….) utan tecken till inflammation (…). Fyll i …., vilka ord ska stå där?

Answer

A

degeneration= fascios
ingen inflammation= ingen fascit

Question 34

Q

Vad menas med hälsporre?

Answer

A

Förbening vid plantarfascians infästning på plantara delen av calcaneus. Är ett radiologiskt fynd som inte påverkar handläggning.

Question 35

Q

Etiologin bakom plantarfasciopatin är är multifaktoriell, vad innefattar den?

Answer

A

Mekanisk överbelastning med upprepad uttöjning av plantarfascian och efterföljande mikroskador samt ökad fibroblastaktivitet.
Andra riskfaktorer inkluderar övervikt, begränsad dorsalflexion i ankelled samt felställningar i foten såsom pes planus eller pes excavatus.

Question 36

Q

Vilka felställningar kan bidra till fplantarfasciopati i foten?

Answer

A

pes planus eller pes excavatus.
Andra riskfaktorer inkluderar övervikt, begränsad dorsalflexion.

Question 37

Q

Om man misstänker en plantarfasciopati vad behöver ingå i utredningen?

Answer

A

Inspektera fotvalven och notera eventuell pes cavus eller pes excavatus.
Undersök rörelseomfånget i fotleden. Normalt rörelseomfång vid aktiv rörelse är 10–25° dorsalflexion och 50–65° plantarflexion. Notera att rörelseomfånget varierar mellan kön och minskar med åldern. Minskad dorsalflexion kan tyda på kort akillessena.
Bedöm om smärtan kan palperas fram: lägg ett tryck mot den posteriomediala delen av fascian nära infästningen till kalkaneus.
Windlass test

Question 38

Q

Vad är Windlass test och vad kan den visa?

Answer

A

Windlass test: stortån dorsalflekteras passivt (gärna i stående position) på en yta där patienten kan ha tårna utanför en kant. Dorsalflexion av stortån leder till plantarflexion av det första metatarsalhuvudet med efterföljande sträckning av plantarfacian och höjning av fotvalvet (Windlass-effekten). Vid smärtprovokation anses testet positivt.

Question 39

Q

Vilken test ska man utföra vid misstanke om plantarfasciopati?

Answer

A

Windlass test.

Question 40

Q

Vid behandlingssvikt eller oklar diagnos då man misstänker en plantarfasciopati kan göra vissa visualiserande tester, vilka?

Answer

A

Vid behandlingssvikt eller oklar diagnos kan slätröntgen, ultraljud eller magnetisk resonanstomografi (MRT) vara aktuellt. Observera att exostos (benutväster) kan förekomma vid infästningen av plantaraponeurosen på kalkaneus och är relativt vanlig även hos symtomfria individer. (hälsporre=

Question 41

Q

Vad innefattar behandlingen vid en plantarfasiopati?

Answer

A

Behandlingen innefattar avlastande inlägg, stötdämpande skor med sviktande sula, ortos samt antiinflammatoriska preparat. Information kring modifiering av riskfaktorer såsom viktnedgång och byte av träningsform, till exempel från löpning till cykling/simning, är viktig . Vid otillräcklig effekt rekommenderas fysioterapi med instruktioner om stretchning, tejpning och modifiering av gång- och löpstil.

Question 42

Q

hur ska man tänka kring kortison vid plantar fasciopati?

Answer

A

. Steroidinjektion kan ha effekt, men det föreligger risk för komplikationer som hypotrofi av fotsulans fettkudde och plantarfasciaruptur.

Question 43

Q

Vilken terapi finns och används ibland vid plantar fasciopati men egentligne isne har någon evidens och vilka behandling rekommenderas inte vid plan.fasciop.?

Answer

A

Chockvågsterapi visar inga fördelaktiga effekter jämfört med placebo. Kirurgisk åtgärd rekommenderas inte.

Question 44

Q

Hur länge brukar man ha bhenalding vid plantar fasciopati innan man upplever en förbättring?

Answer

A

Behandlingstiden kan uppgå till 6 månader eller längre, men upp till 80 procent upplever sig därefter smärtfria. Prognosen är dock något sämre för kvinnor och hos dem med bilateralt engagemang.

Question 45

Q

Vilka diff diagnoser finns det vid smärta som liknar plantar fasciopati?

Answer

A

Nedtrampad hälkudde
o Smärta under hälen
o Bra skor/hälkopp
Stressfraktur i calcaneus (eller talus)
Osteid osteom
Nerventrapment
o Tarsaltunnelsyndrom (n. tibialis)

Question 46

Q

Hur kan man definiera tendinos?

Answer

A

Strukturförändringar i senan, ingen inflammatorisk reaktion. När man med ultraljud eller MR kan se strukturella förändringar i senan vid samtidiga sensmärtor.
- Desorganiserade separerade kollagenbuntar
- ÖKning av cike-kollagent matrix
- Fettinlagring
- Patologisk kärlinväxt
- Patologisk nervinväxt-smärtmediatorer
- Förkalkningar
- Benpålagringar vid insertralgier

Question 47

Q

När använder man termen tendinopati?

Answer

A

Tendinopati innebär egentligen en smärttillstånd i senan. Innan man vet hur vävnaden ser ut använder man tendinopati för att beskriva smärttillståndet i sena.

Question 48

Q

Vilka typiska förändringar kan man se vid tendinoser om man visualiserar de med t.ex. UL eller MR?

Answer

A

Desorganiserade separerade kollagenbuntar
ÖKning av cike-kollagent matrix
Fettinlagring
Patologisk kärlinväxt
Patologisk nervinväxt-smärtmediatorer
Förkalkningar
Benpålagringar vid insertralgier

Question 49

Q

Entesopatier/Insertralgi innebär?

Answer

A

Smärttillstånd i seninfästning.

Question 50

Q

När uppkommer akillestendinopati?

Answer

A

Akillestendinopati är en degenerativ process som uppkommer då flertalet mikrotrauman överskrider kroppens läkningskapacitet.

Muskulära imbalaser verar också spela roll där svaghet och stelhet i vadmuskulaturen kan bidra till akillestendinopatier.

Question 51

Q

Vad kännetecknar akillestendinopati?

Answer

A

Tillståndet kännetecknas av smärta (framförallt i samband fysisk aktivitet), svullnad samt morgonstelhet.

Question 52

Q

Vilka tre muskler bildar akillesenan?

Answer

A

M. gastrocnemiucus
M. soleus
M. plantaris

Question 53

Q

När man har akillestendinopati är det inflammation eller degeneration som sker i senan?

Answer

A

I dagsläget finns inga belägg för att akillestendinopati orsakas av tendinit, utan det karakteriseras snarare av degenerativa förändringar i akillessenan. Degenerationen uppstår i första hand efter långvarig och låggradig belastning, ofta i samband med träning/överbelastning.Upprepade småtrauman, vanligt vid hård träning som innefattar spring och hopp med otillräcklig återhämtning. 6-17% av alla löparskador.
vervikt verkar vara en bidragande faktor.

Ibland inflammation i underliggande slemsäck eller tryck från illasittande sko. Vid distala besvär benämns tillståndet akillesinsertalgi.

Question 54

Q

Vilken ålder är den vanligaste för att drabbas av akillestendinopati?

Answer

A

Ffa i åldrarna 30-55 år, män och kvinnor drabbas lika. Men äldre har tendens att få det pga. degenteration och försämrad läkningsförmåga,

Question 55

Q

Det finns vissa lm som kan bidra till akillesentendinopati och ibland även orsaka ruptur, vad är det?

Answer

A

Kinoloner (även ruptur). Antibiotika (cirpoxin mm) kan ge upphov till besvär och ruptur, man ska fråga pat om den har sått på cirrpoxin behandling.

Question 56

Q

Utöver överansträngning, degeneration övervikt och muskulösa imbanlanser, vilka fler faktorer kan bidra till utveckling av akillesentendinopati?

Answer

A

Felställningar som pes cavus(hög fotvalv), fotledsinstabilitet, tidigare trauma och kinoloner (även ruptur kan orsakas).

Question 57

Q

Man delar upp akillestendinopati i 2 grupper beroende på vilken del av senan skadas, vilka är det?

Answer

A

Man ska skilja på besvär från senans mittportion och distalt OLIKA BEHANDLINGAR!

Kallas:
- Mittportionstendinos ca 55-65%
- Insertralgi ca 35-45%

Question 58

Q

Om akillestendinopatin drabbar den distala delen kallas det för entesopati ( utgör 35-34% av fallen) och då skiljer man på två tillstånd som kan vara orsaken till den distala tendinopatin, vilka är det?

Answer

A

Det är:
1) Haglundsdeformitet
eller
2)Retrocalcaneär bursit

Haglundssyndrom är dock kombination av att haglundsdeformiteten och den retrocalcaneära burstiten, där Haglunds lätte till nötning och brusten.

Question 59

Q

Om man har Haglundsdeformitet finns det en stor risk att utveckla en - Insertralgi dvs. en distal akillessentendinopati, varför?

Answer

A

hälsenan fäster ner långt ner på hälen, går sedan längs med hälbenet, där finns retrocalkanära bursan, kan gnidas emot och kan bli inflammerad, i slemsäcken blir det en inflammation tillsammans med tendinos i senan. Kan även få besvär från ytliga bursan med tryck mot hälen.

Question 60

Q

vad är skilland mellan bakre hälsporre och Haglund häl?

Answer

A

Ibland föreligger en benutväxt som sitter baktill i hälsenefästet (bakre hälsporre) med resultatet att smärtan sitter centralt i hälsenefästet (akillesinsertialgi). I andra fall så är hela bakre hälpartiet som en enda framträdande kontur och kallas då Haglunds häl. Besvär kan uppstå i samband med tryck bakifrån såsom nya sko eller vid träning.

Question 61

Q

Vid UL och röntgen av en Haglunds syndrom med distal akillestendinopati där man har en haglunddeformitet och en bursit i den retrocalcenära bursan, vad kan man förvänta sig att se?

Answer

A

Vätska
Kärlinväxt ovanför
Pålagring som irriterar senan på rtg-bild

Question 62

Q

Vid en akillestendinopati kan man göra olika ingrepp, vilka?

Answer

A

En resektion av retrokalkaneära bursan och övre kalkaneushörnet och rensa senan.

Man kan göra en operation en Nunley–> man delar senan —>sågar pålagringen—>syr tillbaka senan.

Man kan göra en osteotomi ad modum Keck och Kelly: sågar bort en kil från os calcanceus för att höja akillessenans infästning.

Question 63

Q

Vilka komlikationer finns det efter än hälsena operation?

Answer

A

Sårläkningsproblem (upp till 30%)
Infektion
DVT (Dålig effekt av lågmolekylärt heparin)
Infästningen släpper – oftast trauma
Återkommande kalcifieringar
Kvarstående smärta

Question 64

Q

Vid hälseneproblematik som beror på Haglunds syndrom rekommenderar man en specifik typ av tärning, vilken?

Answer

A

Man rekommenderar excentrisk tärning och då vill man bara gå ner 90 grader också och inte djupare för det finns risk att man retar brusten.

Answer 65

A

Smärtor, svullnad och ömhet i anslutning till senan. Smärtan debuterar oftast vid inledning av och efter fysisk aktivitet, men förekommer i det senare skedet även i vila. Vissa patienter kan initialt uppleva symtomlindring vid fysisk aktivitet. Man brukar tala om morgonstelhet.

Answer 66

A

I akuta fall kan också krepitationer noteras. I akuta och tidiga fall består behandlingen i första hand av vila med eventuell immobilisering i gips, i andra hand smärtstillande och antiinflamamtorisk medikation.

Att man hör krepitaitoner tyder också på att det handlar om en peritendinit, som är ett sällsynt statusfynd som tyder på adherensbildning mellan akillessenan och paratenon.

Answer 67

A

Inspektera hälen och notera eventuell svullnad i akillessenan.
Bedöm akillessenans rörlighet och styrka vid tågång. Vid peritendinit kan krepitationer noteras vid rörelse, men är ett sällsynt statusfynd som tyder på adherensbildning mellan akillessenan och paratenon.
Skelettdelar (kalkaneus) palperas för att undersöka ömhet eller exostos vid distala problem.
Identifiera den mest ömmande och svullna punkten på akillessenan. Vid tendinopati upplever patienten minskad ömhet vid maximal plantarflexion .
Genomför »painful arc«-testet: samtidigt som foten plantar- och dorsalflekteras palperas en ömmande knöl i senan; denna rör sig i samband med fotrörelse .
Royal London Hospital Test
Utesluta rupturer

Answer 68

A

Palpera fram den mest symptomatiska regionen och be pat aktivt dorsalflektera och plantarflektera medan man palperar i den punkten , om patientens symptom ökar vid dorsalflektion få är testet positiv.

Answer 69

A

. Till hjälp finns bland annat Thompsons test, som genomförs med patienten i bukläge, samtidigt som vaden komprimeras. Vid positivt test noteras ingen eller liten rörelse i fotleden; akillessenan är då rupturerad. Vid atypisk presentation och oklar diagnos bör underbenstrombos, ruptur av gastrocnemius, stressfraktur i kalkaneus eller annan entesopati övervägas.

Answer 70

A

Ultraljud med doppler eller MRT är indicerat vid terapisvikt eller för differentialdiagnostik.

Ultraljud
– Tendinosförändringar
– Förtjockning av hälsenan
– Bursit
– Benpålagringar
– Kärlinväxt - Dopplersignal

MR
– Tendinosförändringar
– Förtjockning av hälsenan
– Bursit
– Benpålagringar

Answer 71

A

Förstahandsbehandlingen utgörs av fysioterapi med vikt på excentrisk och koncentrisk träning innefattande tunga vikter, såsom tåhävningar under motstånd.
- Koncentrisk träning refererar till muskelförkortning
- Excentrisk träning involverar muskelförlängning, bägge i samband med muskelarbete med motstånd( dorsal flexion)

Ska göras med både rakt och böjt ben, kommer åt soleus del också när man kopplar bort gastrocnemius med böjt knä. Även sett goda resultat vid tåhävningar utan att stå på ett ben. Ser man förbättring har det god prognos.

Answer 72

A

Laserterapi eller chockvågsterapi kan övervägas i syfte att minska smärta under fysisk aktivitet, men evidensgraden för dessa behandlingsmetoder är låg. Även modifiering av riskfaktorer är viktig. Steroidinjektion bör undvikas då risken för sensvaghet och senruptur är hög. Det är ffa. eccentrisk täning/tung koncentrisk där mer än 2/3 blir bra och man ska prova det i 3-6 mån.

Answer 73

A

Ett flertal operationsmetoder finns beskrivna, däribland minimalinvasiv, endoskopisk och öppen kir¬urgi. Operation innefattar i regel en kombination av adherenslösning, excision av paratenon samt excision av degenerativ vävnad. Operation rekommenderas inte och görs i enstaka fall. Syftet är då att ta bort tendinosvävnad i sensubstans och/eller eventuella beniga påväxter vid hälsenans infästning mot kalkaneus.

Answer 74

A

Man kan besväras av lateral prominens smärta pga. bursit. Då är det viktigt att :
- avlasta hälen
-silikonstrumpa
-ibalnd avmejsla laterala hörnet
-skumplast
-lästa ut skor—> Använd en hårfön och blås på skorna medan du har extrastrumporna på dig. När du är färdig med fönen så behåll skorna på tills de kylts ner, ta av dig skor och extrastrumpor, och vips har skorna tänjts ut en bit

Answer 75

A

Kornisk tendinit är mer svårbehandlad och kan ta månader för att läka ut. Några enstaka gånger exploleras kirurgiskt. Man bör inte ge kortisoninjektioner i senan med hänsyn till risken för försvagning och ruptur.

Answer 76

A

När senan går av upplevs det som en spark eller ett slag vilket följs av smärta och svaghet.

Vid komplett ruptur känner man tydligt en defekt i senan . Man kan vidare påvisa diskontinuitet i senan genom att komprimera vadmuskulaturen och se om foten rör sig. 90% av fallen är plötslig total ruptur, de resterande fallen är partiella rupturer som orsakas av långvarig överbelastning.

Answer 77

A

Simmonds triad utgörs av 3 kliniska fynd som tillsammans starkt talar för hälseneruptur Simmonds triad för akut hälsenerutpur!
1. Thompsons test / calf squeeze test - Kläm på vadmusklerna med patienten liggande på en undersökningsbrits med fötterna utanför britsen. Testet är positivt om det inte sker någon plantarflexion i den skadade foten.
2. Palpabel grop i senan - Palpera 1 till några cm ovan calcaneus övre hörn.
3. Ändrad vilotonus på den skadade foten. Kna ses vid MatleS test.

Answer 78

A

-Thomsons
-Matles

Ultraljud/MR endast om det gått lång tid eller vid kraftig svullnad. Beställs i så fall i samråd med bakjour eller mer erfaren kollega.

Answer 79

A

Tennis leg - Ruptur av mediala gastrocnemiusbuken. Ömhet mer proximalt än vid hälseneruptur och substansdefekt. Behandlas med smärtlindring, sjukgymnastik, ev. kryckor initialt.
Fotledsdistorsion

Answer 80

A

Operation med sutur av senan - Operation ska utföras inom en dryg vecka efter skadetillfället. Kan oftast utföras i lokalanestesi.
Antibiotikaprofylax (kloxacillin) - Minska risk för infektion.

Det man gör en sk. FÖRSTÄRKNINGSPLASTIK där man rensar senkallus, utför en sk. Lindholmspalstik och lägger i fritt fasciagraft. när man ufför en förstärkningplastik så viker man ner bitar av gastrocnemicus aponeurosen och drar åt med trådar.

Answer 81

A

o Icke-kirurgisk behandling ska påbörjas inom 72 h från skadetillfället. Annars är det operationsfall.

o Gips (spetsfot) med full avlastning under ca 2 veckor följt av ortos med kilar under ca 6 veckor (full belastning tillåten). Under immobiliseringstiden minskas spetsfotställningen och rörelseomfånget ökas successivt.

Answer 82

A

o Reruptur - Patienter som behandlas icke-kirurgiskt har högre risk för reruptur (ca 10% vs ca 2%) under de första 6 månaderna
o Ökad risken för att senan läker med förlängning och dålig kraftuveckling i vaden som följd.

Answer 83

A

DVT—>vanligt
-iNFEKTION
-nervskada

Answer 84

A

Calcanueisapofysit

Answer 85

A

. Orsaken är alltså hög stress belastning på apofysen genom traktion från ackillessenan. Den ger smärta i bakre delen av hälen vid aktivitet där mycket löpning och hopp ingår.För att hälbenet skall växa så har det under tillväxtåren en mindre stabil zon, vilken är känslig för belastning. Särskilt idrottande barn drabbas av denna skada och får då en smärta i hälbenet under eller efter aktivitet vilken kan hindra dem från att springa och sporta.

Answer 86

A

Severs skada kallas den överbelastningsskada i hälbenets tillväxtzonen som drabbar väldigt många barn i 9-15 års ålder. Orsaken är alltså hög stress belastning på apofysen genom traktion från ackillessenan.

Answer 87

A

Behandlingen av Severs handlar främst om att avlasta och minska smärtorna så att barnet kan fortsätta vara aktiv.Man kan t.ex. göra det men :
- hälkopp/inlägg

Answer 88

A

Senor består främst av vatten, kollagen typ 1 och celler kallade tenocyter, som är specialiserade fibroblaster med ansvar för senans kollagenstruktur.En stor del av senans styrka beror på det parallella, hierarkiska arrangemanget av tätpackade kollagenfibriller.Kollagena fibrer smälter samman till makroaggregat som binds ihop till grupper som i sin tur bildar fasciklar (“små buntar”).

Answer 89

A

Fibrerna omges av lucker bindväv, så kallad endotendon, som innehåller blodkärl, nerver och lymfkärl, ibland även med transversella anastomoser. Endotendon omges av ett skikt av lucker bindväv, så kallad epitendon, som i sin tur omges av antingen paratenon, som också består av lucker bindväv, eller av en senskida, en tunnelformad bursa

Answer 90

A

Peritendinit är en akut inflammation mellan senan och paratenon. Vid detta tillstånd föreligger dock ingen skada på själva senan.

Answer 91

A

Diff diagnoser:
- Posterior ankle impingement syndrome
- Besvär från ankelleden artros/artrit
- Reumatiska åkommor

Answer 92

A

Peroneusruptur är i regel ett ovanligt tillstånd som vanligtvis uppträder efter återkommande fotledsdistorsioner.Peroneusseneruptur förekommer inte sällan med andra samtida skador såsom ligamentskador i fotleden. Ruptur av peroneus brevis är vanligare än peroneus longus-ruptur.

Answer 93

A

Ruptur av peroneus brevis är vanligare än peroneus longus-ruptur.

Answer 94

A

Longitudinell ruptur
Inte helt ovanlig men missas ofta
Belägen i nivå med lat mall
Skademekanism: Supinationstrauma där peroneusmuskulaturen aktiveras (pronation) för att försöka stabilisera foten
Symtom: smärta,ömhet och svullnad bakom och strax nedom lat mall

Answer 95

A

Peroneussenorna löper i en skåra på baksidan av laterala malleolen där en tunnel skapas av superiora peroneala retinaklet (SPR), posteriora talofibulära och kalkaneofibulära ligamenten. Skårans form har betydelse för senornas stabilitet, och SPR är en viktig struktur för att förhindra subluxation av peroneussenorna .

Answer 96

A

Peroneussenorna ofta efter upprepade distorsioner till följd av dysfunktion eller skada av SPR .
Kan få besvär av kronisk överbelastning, och bli en ruptur av överbelastningen, ofta längsgående ruptur. Instabil fot och cavuvarus fot är en riskfaktor. Skada på longus vanlgiare vid kronisk.
Konservativ behandling vid longitudinal ruptur, en del kan bli bra, men ofta otillräckligt om det är en större ruptur.

Answer 97

A

Bland predisponerande faktorer kan nämnas ytlig skåra i fibula, varusdeformitet av foten och laxitet av fotledens laterala ligament

Answer 98

A

Skada på longussenan oftare i kroniska fall. Kan vara belägen där senan rundar os cuboideum. Ossifierat os peroneum verkar vara predisponerande (hos c:a 20% av pop)

Answer 99

A

Vid den akuta formen beskrivs ofta övergående smärta och svullnad posteriort om laterala malleolen me¬dan smärtan vid kronisk ruptur kan vara kvarstående. En del patienter är dock symtomfria.

Vid skada på peroneus longus-senan kan smärtan även sträcka sig längs fotens ventralsida mot senans fäste. En del uppger subjektiv känsla i svaghet och instabilitet av foten/fotleden.

Answer 100

A

Diagnos ffa klinisk. Ultraljud bra. Om operation oftast MRT innan för operationsplanering.

Answer 101

A

Ofta prövas icke-operativ åtgärd, men till skillnad från tendinos och luxation är detta dock sällan effektivt och patienten löper risk för ytterligare skada . Vid akut skadetillfälle kan -PRICE (pressure, rest, ice, compression, elevation)-metoden tillämpas. Indikation för kirurgi finns vid smärta tillsammans med bilddiagnostiskt konfirmerad senskada.

Answer 102

A

Operation innefattar debridering och reparation av en eller båda peroneussenorna. Postoperativt rekommenderas belastad gips/ortos i 6 veckor.

Answer 103

A

Efter operativ reparation av peroneussenorna är resultatet som regel gott. Postoperativ rehabilitering är av stor vikt för att undvika komplikationer såsom adherensbildning, minskat rörelseomfång och hämmad glidning av peroneussenorna.

Answer 104

A

Kan förekomma akut eller i kronisk form och uppkommer vid kraftig dorsalflexion av foten i kombination med muskelkontraktion. En riskfaktor är för grund fåra baktill laterala malleolen senorna luxerar ur sin fåra på laterala malleolen.

Brainscape's Knowledge GenomeTM

Fot Flashcards

Brainscape's Knowledge Genome^TM